Svenska

På livets stora teater är kärleken själva spelstycket; allt annat är bara kulisser. Höga visan skildrar två ungdomars vaknande kärlek, den som även nutida människor kan känna igen som ett violintema genom sina liv. Detta urgamla poetiska verk från Mellanöstern tolkas här av bibelforskaren Tryggve Mettinger, som ställer fram boken all dess fräschör. Han analyserar hebreiska nyckelord, lyssnar in sig på texternas symbolspråk och visar hur bildkonst och mytologiska motiv från Israels omvärld har utnyttjats av författaren bakom ett av världslitteraturens lyriska mästerverk, en dikt som på ett överraskande sätt kan tala till oss som lever mer än tvåtusen år senare.

<p><b>Ingen som intresserar sig för svensk medeltid kommer runt Birgitta Birgersdotter. </b></p><p>Idag har hon närmast uppnått ikonstatus och 1999 utsågs heliga Birgitta av påven till europeiskt skyddshelgon. Som mystiker och kristen profet blev hon berömd över hela kontinenten redan under sin livstid och hennes nedtecknade uppenbarelser utgör ett unikt källmaterial för historiker. </p><p>Samtidigt är bilden av henne mångbottnad. Det är lika lätt att slå ett slag för Birgitta som glödande feministisk föregångare som att anklaga henne för att hetsa till religiöst motiverade folkmord och andra krigsförbrytelser.</p><p>Med fängslande berättarglädje och djupa kunskaper skildrar Dick Harrison heliga Birgittas liv och gärning. Det är historien om en kvinna som kombinerade vänlighet och gränslös fromhet med en järnhård vilja. Boken ingår i serien <i>Sveriges dramatiska historia.</i></p>

<p>Gud, ge mig sinnesro att acceptera det jag inte kan förändra, mod att förändra det jag kan och förstånd att inse skillnaden. Sinnesro är en efterlängtad verklighet i den hektiska och vilsna tillvaro många upplever. Och som alla behöver. </p><p>Pastorn och själavårdaren Larsåke W Person ger här vägledning genom den bön som många tagit till sig. I all sin enkelhet skänker den tröst, mod och inspiration att försöka finna det vi alla söker - sinnesro.</p>

<p><i>När jag hör ordet naturlig så osäkrar jag min revolver! </i> Det har blivit valspråket för akademiker som betraktar kroppens natur som ett kulturellt skådespel eller en föråldrad livsform. Queer­filosofer och transhumanister drömmer om ett liv utan den egensinniga och känslofyllda kroppen. Idén om en naturlig kropp är för dem och många andra samtidsdebattörer bara en förlegad och farlig fördom.</p><p>Genom att tillbringa livet med dataspel och på sociala medier försöker miljoner människor i detta nu lämna sina kroppar bakom sig. Men kroppen blir man inte kvitt så lätt. Den är i själva verket smärtsamt närvarande på nätet där beroenden frodas och empatin går förlorad. Vi har förlorat kontrollen över våra känslor och vantrivs i den digitala kulturen.</p><p>Boken tar sig an uppdraget att definiera och försvara det naturliga som livsideal genom undersökningar av fenomen som könsidentitet, sexualitet, kronisk smärta, utmattningssyndrom, dataspelsberoende, sociala medier och förändringar av människan på medicinsk väg. Slutsatsen är att vi behöver en uppdaterad version av det naturliga för att orientera oss i tillvaron. Det naturliga rymmer inte bara vår biologi utan också känslan av det äkta och egna.</p><p></p><p>Fredrik Svenaeus är filosof och professor vid Centrum för praktisk kunskap, Södertörns högskola. Hans två senaste böcker är <i>Homo patologicus: medicinska diagnoser i vår tid</i> (Tanke­kraft 2013) och <i>Phenomenological Bioethics: Medical Technologies, Human Suffering, and the Meaning of Being Alive</i> (Rout­ledge 2017).</p>

Zenbuddhismens väg är en ingående introduktion och handbok för nybörjaren, men även inspirerande för den erfarne utövaren. Steg för steg vägleder här den erfarne amerikanske zenmästaren Robert Aitken läsaren hur man utövar zazen, zenbuddhistisk meditation. Han beskriver olika sittställningar, hur man andas, frågor och problem man kan möta på vägen och studiet av koaner, dialoger och klassiska fall. Sedan Aitkens Taking the Path of Zen kom ut 1982, har den varit en av de främsta och mest lättillgängliga introduktionerna till zenbuddhism som skrivits.

<p>Kan man tro på framtiden? Går världen under på ett visst datum? Vad ska vi tro om uppryckandet? Vad innebär vilddjurets märke? Kommer Jesus tillbaka två gånger? Vad händer med Israel? Kan man tro på ett helvete?  </p><p>Mikael Tellbe berättar vad den kristna tron säger om människans framtidshopp och reder ut spekulationer, förutsägerlser och påståenden om vad som väntar.</p>

Gregorios av Nyssa (ca 332 395) bildade tillsammans med Basileios den store och Gregorios av Nazianzos den krets som kallas de kappadokiska fäderna. Få teologer har varit så inflytelserika som dessa. Särskilt har Gregorios av Nyssa genom sin skarpsinniga syntes av teologi och filosofi varit av stor betydelse för den östkyrkliga traditionen allt framgent. Gregorios var särskilt framstående