Svenska

<p>Nästan ett år har passerat sedan vi lämnade Hemsjö och på pensionatet går livet sin gilla gång. Tills pensionatsägaren Oskar en dag försvinner. Amanda och Vera söker efter honom medljus och lykta när en ny gäst dyker upp på pensionatet. En gäst som tycks bära på en hemlighet.</p><p>Samtidigt som sökandet efter Oskar pågår, kämpar Amanda med sina skuldkänslor gentemot sin dotter Klara. Hur ska hon berätta för henne vem hennes far är? Och vad håller på att hända med Vera? Hon känner inte alls igen henne. </p><p><i>Livet går vidare</i> är fortsättningen på debutsuccén Tillbaka till Hemsjö, som ska filmatiseras av Colin Nutley och Helena Bergström Nutley. Den första boken blev en omedelbar försäljningsframgång. </p><p>"<i>Fängslande och vacker berättelse om uppbrott och återförening</i>" BTJ </p>

<p>En varm debutroman i samma anda som Löpa varg. Om en åldrad mans kamp för att behålla makten över sitt eget liv.</p><p>Hemma hos Bo bryts den stilla tillvaron sällan av något annat än besöken från hemtjänsten. Men han har ju sin älskade jämthund Sixten, så helt ensam är han inte. I tomrummet efter frun som flyttat in på demensboende i Östersund börjar funderingar och tvivel riva i Bo. Tiden blir alltmer knapp för att hinna lösa det som ibland känns omöjligt - relationen till sonen.</p><p>Trevande försöker far och son att nå fram till varandra. Men samtidigt är sonen övertygad om att Sixten måste flytta. Hotet om att förlora sin hund rör upp ett virrvarr av känslor som får Bo att minnas tillbaka på sitt liv, sitt faderskap och sitt sätt att visa kärlek.</p>

<p>... det är början på en hejdlös, oemotståndlig historia med en rad särpräglade personligheter som lever efter mottot "Överrösta sorgen med livsglädje". Ingalill Mosander, Aftonbladet </p><p>Samtidsporträtten av den frenetiskt resultatinriktade maken Magnus och hans motsträviga fru är så träffsäkra att jag fnissar mig igenom första kapitlet ... Det är nionde boken av Emma Hamberg, och hon skriver bra, med stora doser humor och känsla för såväl miljöskildring och dialog. (Och ostar. Man blir väldigt sugen på ost.) Lotta Olsson, Dagens Nyheter</p><p>Alla människor kan tydligen delas in i färggrupper efter personlighetstyp numera. Min färggrupp är genomskinlig.   </p><p>Agneta är fyrtionio år och har bleknat in i tapeten. De utflugna barnen hör bara av sig när de vill att hon ska swisha pengar, och arbetskamraterna har absolut noll intresse för vad Agneta gör, tycker eller vill. </p><p>Hennes man Magnus, fågelskådare och frisksportare, anser att din kropp är ditt tempel och att templet inte ska besudlas med till exempel rödvin eller aprikosmarmelad. Nej, granatäppelkärnor och quinoa är det som gäller. Lyckligtvis finns ett utrymme bakom frysen i källaren där Agneta kan ha sin marmelad. Att ligga i sängen, dricka vin i smyg och se på tv-serier där folk renoverar franska gårdar är hennes enda, hemliga njutning.   </p><p>Men när Agneta får syn på en radannons i tidningen vaknar något inom henne.   </p><p>Äldre pojke behöva hjälp. Nu. Laga mat. Städning jättestor hus. Mycket viktig varje fredagar 17.00 sitt på bar. Måste prata svenskan! Pojken bor Saint Carelle, Provence, Frankrike. Svar till bar-fabien@gmail.com   </p><p>Några dagar senare står Agneta till sin egen och alla andras förvåning på ett ödsligt torg i en liten by i Provence. Där ingenting är som i annonsen. Äventyret kan sannerligen börja.    </p><p>Je m appelle Agneta är en roman om att våga kliva ur sig själv, om att inse att livet är kort och att vi borde dansa mer på borden. En roman där Emma Hambergs karaktäristiska livsglädje och människokärlek syns på varje sida.</p><p><i>Emma Hamberg kan konsten att peppa sina läsare; hennes berättelse är livsbejakande, upplyftande och fånga-dagen i praktiken. Agneta är trovärdig som genomskinlig mamma och fru, men kanske ännu mer är hon sakta förvandlas, får konturer och vågar ta plats. Maria Näslund, Göteborgs-Posten</i></p><p>...<i>härligt livsbejakande berättelse. Hoppas vi får träffa Agneta snart igen! Eva Åström, Expressen Söndag</i></p><p><i>Emma Hamberg skriver med udd, känsla och fin humor om att våga vara sann mot sig själv... Betyg: FFFFF Femina</i></p><p><i>Je m'appelle Agneta är en fantastiskt rolig, sorglig och rebellisk feelgoodroman om att ta kontrollen över sitt liv och våga vara den man är. Den är sprängfylld med värme, känslor och dråpliga dialoger. Kulturkrockarna och känslan av att hitta hem är underbart skildrade och romankaraktärerna så kärleksfullt tecknade i all sin mänsklighet att man inte kan annat än älska dem. ... en höjdare i sin genre. Helhetsbetyg: 5. Bibliotekstjänst</i></p>

<p>"Har man minsta lilla längtan till Paris så är Karolina Schützers böcker oemotståndliga. När feelgood är riktigt välskrivet sa kan den genren vara en njutning. Hennes debutroman <i>Under stjärnorna i Paris</i> fick många rosor, bland annat av mig. Nu är uppföljaren här, <i>Snöfall över Paris</i>. Minst lika välskriven den." Marie Magnusson, <i>Smålandsposten</i><br/></p><p>"En äkta feelgoodbok full av kärlek, vänskap, familjehemligheter, glädje och sorg, som träffar rakt i hjärtat." Åsa Oxenmyr, <i>BTJ</i> </p><p>"En feelgoodroman med alla, av läsarna älskade ingredienser. Så underbart." Ragnhild Oxhagen, <i>Ölandsbladet</i> </p><p>"Som en underbar adventskalender med fantastiskt innehåll i varje lucka (läs kapitel)." Carina Sigurdsson Löpp, <i>Länstidningen Södertälje </i> </p><p>"En fantasiresa med miljöer som är besläktade med dem i Amélie från Montmartre." Belinda Graham,<i> JPS Media</i> </p><p>Livet i Paris blir inte så lugnt som den före detta tv-reportern Sophia hoppats på. En okänd släkting dyker upp i den nyrenoverade baren på rue Notre Dame des Champs och mörka hemligheter från det förflutna nystas upp. Hemligheter som hotar att krossa tillvaron på Le Lulu. </p><p>Samtidigt får Sophia reda på att hon är gravid, något som blir mer av en chock än en glad överraskning. Även om kärleken till den nya pojkvännen Tristan växer sig allt starkare är det tydligt att både Sophia och Tristan behöver göra upp med sina egna uppväxter. Tristan försvinner allt längre bort och Sophia tvingas fatta ett livsavgörande beslut. </p><p>Mitt i allt laddar personalen på Le Lulu upp för en magisk jul fylld av champagne, skaldjur och ostar. Frågan är om det går att fly från det förflutna eller om Sophia och Tristan måste konfrontera sina demoner för att kunna leva fullt ut? </p><p>KAROLINA SCHÜTZER, född 1984, är journalist och författare. Efter tio år som reporter, redaktör och programledare på Sveriges Television lämnade hon Stockholms innerstad för ett lugnare liv i Uppsala tillsammans med sin man, deras tre barn och katt. Hon debuterade 2023 med rosade <i>Under stjärnorna i Paris</i> som nominerats till flera priser, toppat bästsäljarlistorna och sålts till bland annat Tyskland, Italien och Spanien. Nu är hon aktuell med pusseldeckaren <i>Dödens lustgård</i>, första delen i en ny spänningsserie.</p>

<p>Moa Herngren, vars bok<em> Skilsmässan</em> nominerades till Årets bok 2021<em>, </em>är tillbaka med en mästerlig roman om relationers skörhet och om hur de människor vi borde känna allra bäst ibland kan kännas som totala främlingar.</p><p>Efter pappans död samlas de tre syskonen, Ullis, Andrea och Rasmus hemma i barndomshemmet. Det är mammas födelsedag och familjen som är kvar strävar efter att försöka hitta sina roller. Men det är lättare sagt än gjort.</p><p>Mellansystern Andrea kämpar nu med att komma in i den närhet mamma och hennes storasyster Ullis alltid har haft. Det verkar inte spela någon roll hur mycket hon anstränger sig, hon känner sig ändå utanför. Ulrika i sin tur ser en lillasyster som fått allt, varit pappans ögonsten och jämt får sin vilja igenom, men verkar trots det aldrig nöjd. Och hur har sladdisen Rasmus liv egentligen påverkats av att stå i skuggan av systrarnas kamp om uppmärksamhet och bekräftelse.</p><p>När det upptäcks att saker mystiskt försvunnit ur barndomshemmet ställs allt på ända. Tre vitt skilda barndomsupplevelser brakar samman. Men vem äger egentligen den rätta bilden av en barndom? Vilka händelser har man hållits utanför? Kan man alltid lita på sitt minne? Och vad är man egentligen skyldig sina syskon?</p>

<p>Under pågående krig och tryckande svensk tystnad skrev Eyvind Johnson den stora motståndsromanen om Johannes Krilon; en bok om året i tre år: Grupp Krilon 1941, Krilons resa 1942 och Krilon själv 1943. I finurlig allegorisk dräkt och mot ett livfullt tecknat Stockholm som fond återverkar krigshändelserna på en liten grupp av samtalande stockholmare. Tryck- och yttrandefriheten var hotad. Johnson använde bland annat sin roman som kamouflage för rapporter om den nazistiska terrorn i Norge eftersom de svenska tidningar som tog upp ämnet drogs in. Konstens möjlighet att bjuda motstånd både demonstreras och diskuteras i denna tekniskt avancerade roman.</p><p>Med utgångspunkt i en ungdomlig kärlekssorg företar romanen en upptäcktsfärd i Krilons förflutna, som liksom Eyvind Johnsons rymmer erfarenheter från mellankrigstidens anarkistiska och konstnärliga miljöer i Paris och Berlin. Som krönika från permittenttågens, ransoneringskortens och det nazistiska medlöperiets tid men också som kärleksfull skildring av borgerligt gemyt på stadshotell, i sportstugor och på fiskeutflykt saknar romantrilogin om fastighetsmäklaren Johannes Krilon motstycke.</p>

Tredje delen i Emma Hambergs mycket uppskattade Rosengädda-serie om Tessan.