Svenska

Den första delen av Johann Wolfgang von Goethes <i>Faust</i> utkom 1808 och den andra 1832. Verket är ett av världslitteraturens största, och Fausts vilja att nå kunskap även om det innebär att han måste ingå en djävulspakt är gränslös och har blivit synonym med människans kunskapshybris. Mestiofeles blir efter pakten Fausts tjänare och följeslagare, och har äger både charm som humor. Det drygt tolvtusen rader långa dramat är inte bara berättelsen om Faust och hans kärlek till Margarete, det leker även med en rad genrer och litterära uttryck. <br/><br/>Här presenteras Britt G. Hallqvists klassiska översättning i nyutgåva. Den har anpassats efter senare kritiska utgåvor av <i>Faust</i>. Ett omfattande förord av Thomas Steinfeld och ett efterord av Anne Pollok har inkluderats. Därtill har kommentarerna utökats och reviderats. En översättning av Goethes text om Aristoteles Poetik och en kommentar till denna av Håkan Trygger ingår likaså. Detta är den hittills mest ambitiösa och omfattande utgåvan av Faust på svenska.

De nio pjäserna: "Prins Sorgfri" av Per Lysander och Suzanne Osten "Medeas barn" av Per Lysander och Suzanne Osten "Paddakvariet" av Eva Ström "Hitlers barndom II" av Niklas Rådström "Flickan, mamman och soporna" av Erik Uddenberg "Gränsen" av Suzanne Osten "Underjordens leende" av Lars Norén "I lusthuset" av Jane Bowles "Pyret" av Nils Gredeby

<b>Dylan Thomas </b>föddes i Swansea i Wales 1914 och dog 1953 i New York. Sitt korta liv till trots hör han till 1900-talets mest betydelsefulla och inflytelserika poeter, vars läsningar och leverne är mytomspunna. Hans dikter är både förtätade och expansiva; de håller sig inom precisa ramar men tycks alltid överväldiga dem.<br/><br/>Thomas skrev poesi, novell, filmmanus och radiopjäser, och till hans mest klassiska verk hör<i><b>I</b></i><b><i>ntill Mjölkhagen - ett spel för röster</i></b> om ett vårdygn i den lilla walesiska kuststaden Llareggub. Vi får följa stans invånare och udda karaktärer från deras drömmar, hur de vaknar och lever sina liv till natten åter faller. Ett dygn som genomsyras av åtrå, längtan, skvaller, kärlek, minnen, död - och att bara ta sig igenom vardagen.<br/><br/><br/><br/><b><i>Intill Mjölkhagen</i></b> uruppfördes 1953 några månader innan Thomas bortgång, men kom i bokform ut först efter hans död. Sedan dess har den utkommit i ett flertal bokutgåvor, filmatiserats, satts upp och spelats in otaliga gånger. Med sitt flödande språk och humor är det idag ett av den brittiska litteraturens mest älskade verk.<br/><br/>Denna utgåva av <b><i>Intill Mjölkhagen</i></b> är en översättning av <b>Thomas Warburton</b>, reviderad av <b>Erik Andersson</b> och <b>Per Bergström</b>, med nyskrivet förord av <b>Ulf Lundell</b> och efterord av Per Bergström.

<i><b></b></i><i><b>»I väntan på Godot hör till de mest studerade, omskrivna, hyllade och upphöjda verken över huvud taget. Dramat blev själva ur-texten för scenisk innovation och existentiellt tänkande under andra halvan av 1900-talet.« | Christopher Isherwood, New York Times Vladimir</b></i> <br/><br/>(Didi) och Estragon (Gogo) möts nära landsvägen, vid trädet. De delar en morot. Funderar över på om de ska hänga sig; väger för och emot. I väntan på Godot.<br/>Samuel Becketts <i>I väntan på Godot </i>[<i>En attendant Godot</i>, 1953] är den moderna dramatikens kanske mest revolutionerande pjäs, vars titel till och med blivit ett fast uttryck på många språk. <i>I väntan på Godot </i>- poetisk, drömlik, absurd - har ofta tolkats som en allegori över mänsklighetens outtröttliga jakt på mening, och som sådan är den outsinligt magisk och vacker. Becketts expressionistiska minimalism var inte endast banbrytande för scenen, utan fångade med precision världslägets stämning just efter andra världskriget.<br/>Här i svensk översättning av Magnus Hedlund<br/><br/>SAMUEL BECKETT föddes 1906 i Dublin av irländska föräldrar och var bosatt i Frankrike från 1938 till sin död. Han skrev fem romaner, men det var som dramatiker han vann världsberömmelse. 1969 tilldelades han Nobelpriset i litteratur.<br/><br/><i></i><b>1900-talets viktigaste drama i British Royal National Theatres omröstning  </b><br/><br/>»I väntan på Godot hör till de mest studerade, omskrivna, hyllade och upphöjda verken över huvud taget. Dramat blev själva ur-texten för scenisk innovation och existentiellt tänkande under andra halvan av 1900-talet.« | Christopher Isherwood, New York Times<br/><br/><i></i><i></i><i></i>»Ett av vår generations ädlaste och mest rörande verk.« | The Times  <br/><br/>»Ett av århundradets verkliga mästerverk.« | The New York Times<br/><br/><i></i>

Molière tillhör världsdramatiken största författare. Hans komedier har spelats flitigt varje år alltsedan de skrevs. Bakom det komiska ryms dock en kritik av människans laster och hennes överdrivna respekt för myndigheter, auktoritet och börd. Här samlas sex komedier som både tillhör Molières mest berömda och som upp­visar hans bredd som författare. Översättningarna är gjorda av några av våra mest lysande översättare: Lars Forssell, Göran O Eriksson, Sven Åke Heed och Ulf Peter Hallberg. Sven Åke Heed har dessutom skrivit ett initierat förord om Molière och ett efterord om Molière på svenska. Bandet innehåller: <i>De löjliga preciöserna, Hustruskolan, Don Juan, Misantropen, Tartuffe </i>och<i> Den inbillade sjuke</i>

Platonov - ("pjäs Utan Titel") I Fyra Akter [Bok / Inbunden]

<span>Torquato Tasso (1544-95) var den italienska senrenässansens främste poet. Han räknades tillsammans med Shakespeare och Cervantes som en av sin tids största diktare, känd bland annat för sitt epos <em>Det befriade Jerusalem</em> (1581). En höjdpunkt i hans författarskap var dramat <em>Aminta</em>, som nu för första gången sedan 1870-talet når en svensk publik.</span> <br/><br/>Om större delen av Tassos verk "lever av dialektiken mellan begär och förbud, så betecknar Aminta en provisorisk och kortvarig triumf för det förra, för såväl hjärtats som könets desire", skriver Anders Cullhed i förordet. Men diktarens karaktäristiska melankoli, fortsätter han, röjer sig också här, och genom skådespelet "glimrar ett pärlband av påminnelser om ungdomens snabba flykt, om den tidstypiska känslan av en åldrande värld - det är sent på jorden! - och om att tiden själv förrinner". Tilltagande förföljelsemani gjorde att Tasso under perioder måste omhändertas. Hans tragiska öde har lockat senare tiders diktare, exempelvis Goethes romantiserande drama <em>Torquato Tasso</em> (1790).Utgåvan har italiensk parallelltext. <br/><br/>Översatt och tolkad av: Ingvar Björkeson