Svenska

<b>"Kastar ett välbehövligt nytt ljus på tiden från folkhemmets fullbordan 1955, till dess möjliga fall kring 1985." - <i>Dagens Nyheter</i> </b><br/><br/><b>"Rafflande historia, denna berättelse om Konsum och Sverige." -<i> Sydsvenskan</i> </b><br/><br/><b>"Läs Sara Kristofferssons bok. Finstilt analyserar den varumärken, och med viss sorg i tonfallet beklagar den Konsums öde." -<i> Aftonbladet</i></b><br/><br/><b>"Kristoffersson levererar en makalöst intressant betraktelse över världens kanske tråkigaste varumärke." - <i>Göteborgs-Posten</i></b> <br/><br/><br/><br/>Vart tog Konsum vägen? Det medlemsägda företaget som närde, klädde, möblerade och uppfostrade folkhemsgenerationerna. Ett gigantiskt industrikonglomerat. En av välfärdsstatens bärande pelare. I dag en tynande dagligvarukedja kallad Coop i skuggan av ärkerivalen Ica. <br/><br/>Fallet speglar historien om det svenska 1900-talet, en resa från fattigdom till välfärd. <br/><br/>Sara Kristoffersson berättar om drömmar, folkrörelser, moral, ideologiska konflikter och existentiella kriser. Historien börjar i utopier och slutar i sorg över det förlorade paradiset.     <br/><br/><br/><br/><b>Sara Kristoffersson</b> är konstvetare, författare och kritiker. Sedan 2015 är hon professor i designhistoria på Konstfack. Hon skriver återkommande kritik för <i>Dagens Nyheter</i>. Hon kom sommaren 2022 ut med boken Hela havet stormar fallstudie inifrån en myndighet som kretsar kring den uppmärksammade Vita havet-debatten.

MELLAN MODET ATT offra sig med högburet huvud och modet att vara tillräckligt fega för att kunna överleva valde svenska folket och dess regering det senare alternativet. De förödmjukade sig, gav betydande bidrag till de nazistiska krigsansträngningarna och förblev tysta inför ofattbara grymheter, men de överlevde och kunde på så sätt hjälpa många som desperat behövde det. <br/><br/>DÅLIGT SAMVETE handlar om Sveriges historia under andra världskriget, men lika mycket om hur dess agerande har betraktats av efterföljande generationer. Först med tacksamhet, sedan med ett starkt moraliskt avståndstagande.   <br/><br/>MAURICIO ROJAS argumenterar för behovet av en mer nyanserad och empatisk syn på hur krigets svåra dilemman hanterades av dem som på sina axlar bar det enorma ansvaret att bestämma vad som skulle göras i stunder där, bokstavligen, ett helt folks liv och frihet stod på spel.

Vad menas med att vara bofast? Vad kallas svamparnas rötter? Vad heter vår galax? <br/><br/>I spelet <em>PULS-kampen</em> får du ta pulsen på dina kunskaper om olika ämnesområden. Varje kortlek innehåller 52 kort med faktafrågor hämtade från <em>PULS SO-boken</em>, <em>PULS NO-boken</em> eller <em>PULS Teknik för årskurs 1&ndash;3</em>. Spelplaner laddas ner från <a href="http://nok.se/puls/materialbank">nok.se/puls/materialbank</a> men PULS-kampen kan också spelas utan spelplan.

I alla tider och i alla kulturer har det skrattats, men alltid utifrån tidens villkor. Jarno Hietalahti djupdyker i humorns djupaste frågor. Ingår i serien Värt att veta. Ges ut i samarbete med Svenska litteratursällskapet i Finland.

»Wilhelm Agrell skriver med största klarhet« <i>Fokus</i><br/><br/><b>Det ryska anfallet mot Ukraina den 24 februari 2022 var ett historiskt avgörande ögonblick.</b> I ett slag förändrades Europas säkerhetsordning på ett liknande sätt som vid det tyska anfallet mot Polen den 1 september 1939. Vägen mot andra världskriget var liksom Ukrainakrigets förhistoria kantad av omvärldens önsketänkande, felbedömningar och obeslutsamhet. Den destruktiva dynamiken i dessa två säkerhetspolitiska katastrofer visar hur upplevt stabila fredsordningar steg för steg kan smulas sönder. <br/><br/>Wilhelm Agrell sätter här in en pågående konflikt i sitt historiska sammanhang. Han ställer två epokgörande krigsförlopp bredvid varandra, jämför deras till synes obönhörliga dramaturgi och finner något allmängiltigt. Det blir tydligt att pardansen mellan anfallarens brutalitet och omvärldens felbedömningar utgör den farligaste utmaningen mot varje säkerhetssystem och dess förmåga att hantera existentiella hot.<br/><br/><u>Röster om boken:</u><br/><br/>»Den som läser <i>En tid för krig</i> är bättre rustad för att förstå 2020-talets förtjänster och brister vad gäller försvars- och säkerhetspolitik än den som nöjer sig med att anlägga kortsiktiga perspektiv.« <i>Svenska Dagbladet</i><br/>»Agrell skriver faktabaserat, populärvetenskapligt och lättförståeligt &hellip; Wilhelms Agrells bok är ett viktigt tillskott för att förstå hur konflikter i Europa har utvecklats.« <i>Smålandsposten</i>»Agrell är en utomordentligt skicklig skribent som berättar med stor koncentration.« BTJ

<b>Vinnare av Årets fackbok 2024 </b><br/><br/>Du har säkert hört talas om den skräckinjagande ryska björnen, och känner igen bilden av den sovjetiska supersoldaten från actionfilmer producerade under kalla kriget. Men hur läskigt är det egentligen med en krigsmakt som förlorat nästan alla krig de tagit del i? <br/><br/>Från Nikolaj II till Stalin och dagens Putin så har en sanning om Rysslands krigsmakt bestått: de är otroligt dåliga på att bedriva krig. Ineffektiv byråkrati, dåligt ledarskap, katastrofal logistik och bristande respekt för människoliv är bara några ingredienser i den vodka-osande soppan som är Rysslands militära misslyckanden. <br/><br/><i>I Rysslands militära fuck-ups</i> presenterar Krigshistoriepodden många av de misslyckanden som gjorts under Rysslands tid som stormakt och förklarar vad som kan ligga bakom. Med en initierad inblick i både de militärhistoriska och politiska faktorerna får vi här följa Rysslands prestation från första världskriget till det aktuella Ukrainakriget.   <br/><br/><i>Krigshistoriepodden är en humoristisk historiepodcast som initierat avhandlar både historiska och nutida slagfält samt geopolitiska konflikter. 2022 blev de framröstade till både Årets podd och Årets kulturpodd. Bakom mikrofonerna sitter Mattis Bergwall och Per Wallin, med Fredrik Hagelin som producent och klippare.</i>

I <i>Natt och aska: Förintelsens litteraturer</i> undersöker Daniel Pedersen vad litteraturen som kunskapsform har att berätta om Förintelsen. Vad säger den litterära gestaltningen om 1900-talets brutalaste folkmord? Vittnesmål, dikter, sånger, dagböcker, romaner - formerna är många, och varierande. Här finns utrotningen av Europas judar, men också romer, homosexuella och politiska fångar. Inte sällan är deras berättelser både likartade och unika. Med hjälp av en rad berömda författarskap - jämte flera närmast okända författare - visar Daniel Pedersen hur Förintelsen utgör ett grundläggande angrepp på idén om människan och hennes värdighet - och hur litteraturen är det enda konstnärliga medium som kan närma sig brottets omfattning. Boken är den första på svenska som övergripande behandlar Förintelsens olika litteraturer. <br/><br/>Daniel Pedersen är författare, förläggare och översättare. År 2021 utkom <i>Öppet vatten</i>, hans första skönlitterära bok, på Nirstedt/litteratur. <br/><br/><b>". . . på flera vis epokgörande [. . .] Jag kommer att återvända till hans bok som jag återvänder till Primo Levis eller Nelly Sachs. Den går nu inte att ta sig förbi." Ola Larsmo, DN. </b><br/><br/><b>"<i>Natt och aska</i> är en bok som alla borde läsa som tror att 'litterära experiment' är ett reservat för världsfrånvända skönandar och att språklig precision är för snobbar. I stället visar den att skönlitteraturen kanske är vårt enda instrument för att hindra att historiens förbrytelser förvandlas till kitsch, metafysik och underhållningsindustri. Den visar oss att det finns en annan utväg från Auschwitz än genom presentshoppen." Rasmus Landström, Aftonbladet.</b><br/><br/><b>"Pedersen understryker att författarnas röster och vittnesmål utgör en mångfald, de bidrar till att forma Förintelsens litteraturer i pluralis. Det är en viktig markering från Pedersens sida som hjälper oss att förstå omfattningen av den mångfacetterade civilisation som gick i graven." Ingrid Lomfors, GP. </b><br/><br/><b>"När Pedersen ger sig in i den mänskliga kulturens värsta sammanbrott någonsin är hans förtroende för människans berättelser, det vi idag kallar litteratur, obruten. Trots att de röster och det material han redovisar är så plågsamt i sin aldrig sinande grymhet blir själva ansatsen att samla och visa upp och lyssna på dessa röster i sig en motståndshandling. Precis som skrivandet var för dem som skrev under och efter Förintelsen, de som genom att hävda den egna röstens och det egna livets primat protesterade mot en situation där deras liv stämplats som icke levnadsvärdiga." Anita Goldman, Sydsvenskan. </b><br/><br/><b>"<i>Natt och aska</i> kombinerar tyngden i akademisk kunskap, akribi och strävan efter klara definitioner med lättheten hos en elegant prosaist. Det är helt enkelt en anslående bok, samtidigt som den trots sitt ämne och övertygande upplägg är så påtagligt anspråkslös i tonen." Hjalmar Falk, Ord&amp;Bild.</b>