Svenska

I skuggan av de stora spionfallen finns alltid människor. I Främmande makt får vi möta personerna bakom underrättelseoperationerna i dagens Sverige och de människor som lever under ständigt hot. Här tecknar de undersökande journalisterna Jani Sallinen och Mathias Ståhle en bild av ett Sverige de flesta aldrig får se. De har brevväxlat med en känd spiondömd svensk, följt spåren efter ryska militära teknikfixare som opererar i Sverige, kartlagt hur Kina och Iran opererar under ytan i statliga svenska organisationer och intervjuat personal i en av Sveriges allra hemligaste verksamheter.

I upptakten till varje kapitel finns en punktlista med det centrala innehållet, liksom en intresseväckande inledning och reflektionsfrågor. I kapitlet kompletteras fakta med fallbeskrivningar och flertalet uppgifter: Förklara, Reflektera och Uppdrag. I avslutningen finns också en sammanfattning, en längre avslutande uppgift, en avslutande reflektion och en begreppslista. <h3>Yrkesrollen i fokus</h3> <br/><br/>Varje kapitel avslutas med momentet "Din roll", där innehållet konkretiseras mot elevens framtida yrkesroll. Språket är genomgående tillgängligt och elevvänligt och innehållet fokuserar på centrala begrepp. <h3>Tryckt lärarhandledning stöttar</h3> <br/><br/>Till läroboken finns en tryckt lärarhandledning med facit, instruktioner, kopieringsunderlag, examinationsuppgifter och kunskapskort.

"Jag tillhör välfärdsstatens barn, den generation som blev vuxen på 90-talet och formades då - politiskt, kulturellt och moraliskt. Det var en tid när ekonomi alltid trumfade politik, och själv gick jag från att vara en aktivistisk vänstertjej till att studera på Handels och sedan få anställning på Finansdepartementet. Jag växte upp med drömmen om marknaden."<br/><br/><br/><br/>90-talet var tiden då det sades att historien skulle ta slut, men då den egentligen fortsatte i en helt ny riktning. På ytan var det ett ljust och optimistiskt decennium, men därunder fanns något annat, något mörkt och kaotiskt. "Förbannelsen" är en personlig berättelse och en politisk undersökning av hur Sverige fastnade i 90-talets löften, och vilket pris vi betalar för det idag.

En journalistisk granskning av hur den organiserade brottsligheten äter sig djupare och djupare in i det tillitsbaserade svenska samhället. I "Maffiapakten" ger kriminalreportern Lasse Wierup en lika initierad som skrämmande bild av hur allt fler kriminella nätverk tar sikte på företag och myndigheter i jakten på lättförtjänta pengar. I nästa led involveras såväl advokater och läkare som revisorer, företagsledare och banktjänstemän. Den svarta ekonomin är på flera plan på väg att växa samman med den vita. Vi har lärt oss leva med sprängdåd, skjutningar och utomstående offer. Ska Sverige lyckas försvara välfärdsstaten och tilliten - eller ska vi förlora det som gjorde landet unikt?

"Fanny Nilssonsreportagebok om svensk sjukvård är lika skrikigt opoetisk som spot on"<br/><strong>Aftonbladet, 5 av 5 i betyg<br/><br/></strong>"Språket är lättflytande och fyllt av eleganta formuleringar. Resultatet blir en blandning av systemkritik, reseskildring och en engagerande berättelse."<strong><br/>Läkartidningen</strong> <br/><br/>"Att lyckas skriva så pass fängslande om sjukvård är en prestation"<br/><strong>BTJ Betyg 5/5</strong><br/><br/>Hur kan vi ha världens bästa vård när man inte kan få tid på sin vårdcentral? Varför blir man så ofta tillsagd att åka till akuten? Sjukvården toppar år efter år listan över de viktigaste politiska frågorna för svenska folket. Trots att resurserna till vården ökat över tid, upplever många att det blivit svårare att få hjälp &ndash; inte minst att träffa en läkare. <br/><br/>Är sjukvården verkligen bättre i andra länder? Frågan ställs ofta, men sällan har någon närmat sig ämnet på ett tillgängligt, engagerande och jämförande sätt. Läkaren och debattören Fanny Nilsson reser i Europa och utforskari reportageform fyra olika sjukvårdssystem&ndash;Sverige, Spanien, Nederländerna och Storbritannien &ndash; hur id&eacute;n om allmän sjukvård vuxit fram, och hur den nu är på väg att förändras i grunden. <br/><br/>Genom intervjuer med forskare, läkare, sjuksköterskor och patienter tecknar Nilsson en bild av en sjukvård i förändring, där privatiseringar, extrem specialisering, orimligt dyra läkemedel och bristen på bassjukvård utgör akuta hot. <br/><br/>I takt med att befolkningen åldras och medicinska framsteg gör det möjligt att behandla allt fler sjukdomar &ndash; ofta till höga kostnader i pengar och tid &ndash; väcks också svåra frågor: Hur ska vi förhålla oss till livets gränser? Vad ska vården egentligen syssla med? Och går det att kombinera höga förväntningar med principen om allmän och jämlik vård? <br/><br/>Detta är Fanny Nilssons första bok &ndash; en angelägen och insiktsfull skildring av sjukvårdens framtid berättat på ett nära, lättillgängligt och nytt sätt.

Tvätta händerna ofta och stanna hemma om du är sjuk.<br/><br/>Så lydde i kort­het länge de råd som folkhälsomyndig­heter gav för att bemöta virusutbrott. Men i mars 2020 förändrades detta över en natt. De nya rekommendationerna, som i många fall gjordes till tvingande påbud, blev i stället munskydd, social distansering, masstester, karantäner, nedstängningar, undantagstillstånd och vacciner.<br/><br/>Vad var det som hände? Varför ändrade nästan alla världens länder simultant sin pandemihantering? Det är frågor som står i centrum i Debbie Lermans bok Covidkuppen.<br/><br/>Den 13 mars 2020 inträffade en »covidkupp« i USA:s admini­­stra­tion, menar hon. Det var då som landets nationella säker­hets­råd tog kontroll över åtgärderna mot det som på­­stods vara ett nytt och unikt farligt virus. Ett ansvar som tidigare hade vilat på hälso- och social­departementet. Från och med denna tidpunkt definierades »kampen mot viruset« som en militär operation. De åt­­gärder som sattes in var utvecklade i syfte att bekämpa angrepp från biologiska vapen och ter­ro­­­rism. I sin bok presenterar författaren även belägg för att ­lik­nan­de makt­övertaganden skedde i flera andra länder. <br/><br/>Debbie Lerman är en amerikansk under­sökan­de journalist med inriktning på vetenskap och medi­­cin. Hon publicerar artiklar och andra inlägg på Debbie Lerman's Substack och på tanke­smedjan Brown­stone Insti­tutes webbplats.<br/><br/>»Den utan tvekan viktigaste bo­ken som skri­vits om den konstellation av glo­bala ­händelser som vi lärt oss kalla covidpandemin. Covidkuppen tar itu med de försummade frågorna om varför: vem som låg bakom, vad motiven var och vilka maktmedel som användes? De chocke­rande ­sva­ren har aldrig dokumen­te­rats så grundligt och så övertygande som här. Måste­läsning för alla som på djupet vill för­stå vad det hela egent­ligen hand­lade om.« David Booth <br/><br/>»Jag rekommenderar varmt Covidkuppen, och det inte bara för att författaren är en vän och kollega till mig. Jag lär mig verkligen mycket av boken, detaljer som jag inte kände till tidigare. Den ger en av de bästa förklaringarna till vad som faktiskt hände i Vita husets arbetsgrupp för coronaviruset. Nej, Fauci var inte hjärnan bakom denna operation, han var en ­frontfigur och en av­ledningsmanöver. Köp och läs denna bok, och ge den som gåva till era liberala, hjärntvättade vänner och familjemedlemmar.« Sasha Latypova <br/><br/>»... en djupt oroande bok vars huvudbud­skap är att USA:s hantering av covid, som i stort sett följdes av hela världen, var noggrant koordi­nerad. Därtill var det inte någon folkhälsohän­delse utan en militär operation som samordna­des av Pentagon och, utan­för USA:s gränser, av Nato.« Roger Watson <br/><br/>»Debbie Lerman är en förstklassig grävande journalist och Covidkuppen ett gediget bidrag som dokumenterar hur folkhälsopolitiken har ka­pats av den nationella säkerhetsstaten.« Catherine Austin Fitts <br/><br/>»... här finns alla fakta för den som är modig nog att ta emot dem. Här finns den bäst under­byggda och mest sammanhängande svaren på de centrala frågorna om covidåren vad, hur och varför som vi alla har ställt ­sedan det här helvetet ­bra- kade löst.« Jeffrey Tucker

Erika Bjerström blir 2019 SVT:s första globala klimatkorrespondent, med uppdrag att rapportera om krisens konsekvenser och lösningar. Under åren som följer polariseras samhällsdebatten kring klimatfrågan och präglas alltmer av desinformation, hot och påhopp. När hon lämnar uppdraget 2024 har hon blivit en av Sveriges mest utsatta journalister.<br/><br/><i>Demokratin dör i hettan</i> är en skakande journalistisk skildring av hur klimat- och demokratikrisen förstärker varandra. Med bland annat falska klimatbudskap vinner högerpopulister som Donald Trump politiska val och använder sin makt till att attackera fria medier, censurera forskningen, skrota klimatlagar och försvaga domstolarna.<br/><br/>I Erika Bjerströms bok framträder 2000-talets ödesfråga: Om världens demokratier inte kan hantera klimatkrisen, kan de då överleva den? Med ökande spänningar i en allt hetare värld är det vi nu upplever i värsta fall bara början.