Svenska

I <i>Mörkerspår</i>, <i>En spanares kamp mot prostitutionen</i>, följer läsaren polisinspektör Simon Häggström och hans kollegor i arbetet som spanare på Sveriges bakgator. De gör razzior på porrbiografer och strippklubbar i Stockholm, träffar unga kvinnor som säljer sig både via sugardating och via sidor som Onlyfans. I boken träffar vi även männen som köper sex och som till varje pris vill undvika att avslöjas. Jakten på hallickarna och sexköparna är brutal, i deras ljusskygga värld kan vad som helst hända. Boken inkluderar även nytt unikt fotomaterial ur författarens eget arkiv som inte tidigare visats.  <br/><br/>SIMON HÄGGSTRÖM är författare och polisinspektör vid Stockholmspolisen. Sedan 2008 har han arbetat som polis med inriktning mot prostitution och människohandel. Fackboken <i>Skuggans lag</i> kom ut 2016 och <i>Nattstad </i>2017. Han romandebuterade 2019 med <i>Flickorna som sprang</i>. Hans böcker har sålt i ca 200 000 exemplar.

<p>"Det gl&ouml;der om Jon Jord&aring;s slagkraftiga bok om Palmemordet"<br/><em>Johan Kellman Larsson, Dagens Nyheter</em></p> <p><em>"</em>Sylvasst och trov&auml;rdigt om mordet p&aring; Palme"<br/><em>&Aring;sa Linderborg, Aftonbladet</em></p> <p>"Jord&aring;s har skrivit en bok jag l&auml;nge saknat."<br/><em>Fredrik Sj&ouml;berg, Svenska Dagbladet</em></p> <p>&rdquo;Det &auml;r en vederh&auml;ftig bok &hellip; nyanserad &hellip; l&auml;sv&auml;rd.&rdquo;<br/><em><span style="font-size: 1.125rem;">Hans Gunnar Axberger i F&ouml;rmiddag med P1 om Den sista boken om mordet p&aring; Olof Palme</span></em></p> <p><span class="rounded-sm px-0.5 bg-sky.6">"<em>Den sista boken om mordet p&aring; Olof Palme</em></span>&auml;r en v&auml;lskriven, l&auml;sv&auml;rd och f&ouml;red&ouml;mligt kortfattad genomg&aring;ng av utredningsmaterialet."<br/><em>Nerikes Allehanda</em><br/><br/><span style="font-size: 1.125rem;">Efter det f&ouml;rbryllande utpekandet av Skandia-mannen &aring;r 2020 b&ouml;rjade Jon Jord&aring;s, dokument&auml;rchef och producent bakom n&aring;gra av Sveriges mest lyssnade true crime-poddar, att gr&auml;va i mordet p&aring; Olof Palme.</span></p> <p>Ur alla tusentals dokument som gjordes tillg&auml;ngliga n&auml;r utredningen lades ner framtr&auml;dde en ny person ur skuggorna: enst&ouml;ringen som bodde p&aring; promenad-avst&aring;nd fr&aring;n biografen Grand, och var &auml;gare till en Magnum-revolver. Mannen hade tappats bort i utredningen flera g&aring;nger, visade sig p&aring; punkt efter punkt st&auml;mma in p&aring; FBI:s g&auml;rningsmannaprofil och var i perioder polisens hetaste sp&aring;r. Trots detta &auml;r han i princip ok&auml;nd f&ouml;r allm&auml;nheten.</p> <p><em>Den sista boken om mordet p&aring; Olof Palme </em>g&aring;r igenom utredningen, fr&aring;n b&ouml;rjan till slut, och kastar ett nytt ljus &ouml;ver natten d&aring; Sveriges statsminister m&ouml;rdades.</p> <p>Jon Jord&aring;s &auml;r dokument&auml;rchef p&aring; produktionsbolaget Filt. Han har bevakat ett stort antal olika kriminalfall som journalist och bland annat jobbat med prisbel&ouml;nta P3 Dokument&auml;r om Palmeutredningen inifr&aring;n</p>

<br/><br/>Det har skrivits många böcker om svensk extremhöger, men däremot få om svensk radikalhöger, och ingen har gjort en så genomgående analys som Mike Enocksson gör nu.    <br/><br/><i>Den svenska radikalhögern - </i><i>Från borggårdskrisen till Tidöavtalet </i>spänner över 1900-talets början till vår egen samtid. Här blottläggs idéer som präglat landets radikalhöger och som löper som en röd, eller snarare mörkblå tråd, genom vår historia.<br/><br/>Som före detta sverigedemokrat har statsvetaren Mike Enocksson en unik förmåga att synliggöra den här politiska rörelsen.  Vi får bland annat lära oss om Kristdemokraternas historieförfalskning och Sverigedemokraternas spirituella rasism och kanske är flera av sprängningarna i Sverige inte alls kopplade till gängkriminalitet?<br/><br/><br/><br/>»Enocksson gör en rejäl historisk återblick. Det är nödvändigt för att visa hur radikalkonservatismen har en historisk klangbotten i vårt land och inte är något invasivt idévirus som är luftlandsatt från den ungerska Orbanismen, amerikansk Trumpism eller andra högerextrema krafter, näringssatt av sociala mediers pissrännor. Det som hänt är ett återupplivande av gamla högerföreställningar som kombinerats med tidsanda och folklig vrede och som gjort att Sverigedemokraterna i skrivande stund är Sveriges näst största parti. Vi ser således högern komma tillbaka efter hundra år i exil. En höger som inte är smittad av liberalism eller väjer för att förändra rådande ordning.« Ur Stig-Björn Ljunggrens förord <br/><br/><i>"en grundlig historiegenomgång av radikalhögerns framväxt från början av 1900-talet fram till idag. Han lyckas på ett tydligt sätt skapa en förståelse för hur historien format dagens politiska läge och framför allt Sverigedemokraternas framgång inom den svenska politiken. (...) läsaren får en god förståelse för hur olika ideologier har påverkat framväxten av dagens partier och deras utveckling."</i><br/>BTJ, Lina Bäckström<br/><br/><i>Jag älskar Enockssons intresse för sådana exempel på nationalismens metafysiska mystik. Den har ju alltid varit en frälsningsrörelse som erbjuder väckelse, tro och gemenskap. Men till skillnad från den kristna väckelserörelsen är det bara män som talar i tungor hos de radikalkonservativa då som nu. -P</i>er Wirtén, Expressen

Människan har i alla tider använt psykedelika. Från de sydamerikanska schamanerna via antikens läkare till vår tids rejvkultur har de stillat oro, stimulerat kreativitet och fört oss närmare både Gud och varandra. De senaste åren har de psykedeliska substanserna genomgått en renässans inom både kulturen och forskningen. Men är de här för att frälsa eller förstöra? <br/><br/><em>Extas i folkhemmet</em> handlar om extasens hemliga historia i Sverige och om de psykedeliska drogernas återkomst. Om vad en grupp KI-forskare upptäckte i ruset i Brasiliens regnskog och varför Carl von Linn&eacute; skrev en hel bok om psykoaktiva droger. Men också om sextiotalets hippiekultur som ledde till politisk motreaktion och narkotikaklassning. <br/><br/><strong>Sagt om boken:<br/></strong>"Det är sakprosa när den är som allra bäst: en språkligt begåvad och initierad författare tar läsaren i hand och avtäcker världar som ingen av dem tidigare kände till." <br/><br/>"Aretakis ger gestalt åt de mest häpnadsväckande personligheter och levnadsöden, utan att någonsin mista den röda tråden; huvudberättelsen om hur Sverige gick från att bidra med ledande kunskap om medvetandeutvidgande droger, till att bli kanske det mest avvisande och förbjudande landet i den fria världen." <br/><br/>"...öppnar upp de unkna och okunniga garderober där den svenska staten och dess medborgare låst in öppenheten och intresset för människans djupare dimensioner."<br/><strong>Anita Goldman, Dagens Nyheter</strong> <br/><br/>"Jag läser Leonidas Aretakis Extas i folkhemmet och får mig till livs en tripp genom svensk droghistoria som överraskar en hel del."<br/><strong>Göran Greider, Dagens Nyheter</strong> <br/><br/>"...en utmärkt grund i diskussionen om psykedeliska droger... oavbrutet intressant, med nyfikenhet, öppenhet och viss skepticism där det passar."<br/><strong>Rebecka Åhlund, Smålandsposten</strong> <br/><br/>"...intressant och ambitiöst. Ibland komiskt, ibland tragiskt.<br/>"... bidrar till bildning, bakgrund och en vidare diskussion som förhoppningsvis kommer att beakta både medicinska möjligheter och risken för missbruk."<br/><strong>Fredrik Borneskans, Upsala Nya Tidning</strong> <br/><br/>"Hos Aretakis fördjupas bilden av vad man måste kalla det &rsquo;nationella felslutet&rsquo;. Hallucinogena droger är helt främmande för svenskar &ndash; eller?"<br/><strong>Ulf Eriksson, Expressen</strong>

Varför är det så svårt att avvika i Sverige, ett land vars befolkning ser sig som öppen och tolerant? Och finns det rentav ett värde i normbrytandet, som samhället riskerar att gå miste om när varje avvikelse fördöms med kraft? I antologin <i>Avvikare i Sverige</i> ger nio författare och kulturskribenter sin syn på avvikandets mekanismer och konsekvenser utifrån vitt skilda perspektiv. <br/><br/>Katarina Barrling resonerar om ett samhälle där den sekulära sfären tagit över religionens roll och där det inte finns utrymme för människor som avviker från den rätta tron. Torbjörn Elensky lyfter fram hur skräcken för massan formar den enskilda människan och beskär hennes handlingsutrymme. Gunilla Kindstrand vittnar om ett medielandskap där redaktionerna bidrar till att hålla kättarbålen vid liv.<br/><br/>Vidare lyfter boken svenskarnas oförmåga att hantera konflikter, något som resulterar i utfrysning och riskerar att hämma samhällsutvecklingen. Vi riktar blicken mot den hårfina gränsen mellan oppurtunism och fanatism och kopplar den till den svenska hållningen under coronapandemin. Och svenskens självbild som tillitsfull varelse ifrågasätts och avvikarnas förutsättningar i den svenska godhetsregimen diskuteras. <br/><br/>Antologin fortsätter på temat i boken <i>Världens mest protestantiska land</i> (2024), där statsvetaren Katarina Barrling gör en djupdykning i historien för att förstå hur det kommer sig att Sverige, landet lagom, utvecklat en alldeles egen och sträng form av protestantism.

Hur kunde vi hamna här, i ett land där polisen står maktlös inför den organiserade brottsligheten? Vad var det egentligen som hände med Sverige?<br/><br/>Anders Göranzon har tillbringat trettio år av sitt liv inom Polisen och har lett flera mycket framgångsrika insatser mot organiserad brottslighet. Han har mött några av landets farligaste kriminella och sett eskaleringen av grova våldsdåd på nära håll. År 2022 lämnade han Polisen i protest mot den omorganisation som han menar har slagit sönder myndigheten. Här berättar Anders Göranzon om sin syn på utvecklingen.<br/><br/>Men hur kom det sig att Donald Trump citerade Anders Göranzon om läget i Sverige den där fredagskvällen 2017? Och hur var det egentligen att vara säkerhetsansvarig för Eurovision Song Contest 2024 i Malmö, när hotbilden var större än någonsin &hellip;?<br/><br/><i>Vad hände med Sverige?</i> är en rak och rättfram skildring från ett liv i säkerhetens och rättvisans tjänst. Här får vi följa den före detta polischefen Anders Göranzons resa, från uppväxten i Rinkeby med en ensamstående och alkoholiserad mamma till en position som en av landets mest respekterade poliser.<br/><br/><b>Anders Göranzon</b> är mångårig fd polischef med stor erfarenhet av att bekämpa grov organiserad brottslighet i särskilt utsatta områden. Han har mött några av landets farligaste kriminella och sett eskaleringen av grova våldsdåd på nära håll.<br/><br/><b>Christer El-Mochantaf</b> är medförfattare. Han är en prisad författare och journalist och har bevakat gängkriminaliteten på nära håll som samhällsreporter och krönikör.

Sverige brukar lyftas fram som världens mest sekulära land men det kan lika gärna sägas vara det mest protestantiska. Ty Sverige vilar på en paradox. Tvärtemot vad dagens sekulära svenskar kanske tror, är det svenska samhället allmänt genomsyrat av kristendom och sin egen tolkning av religionen: svenskprotestantismen. En tolkning som ligger bakom sådant som arbetsmoral och samarbetsvilja, men också stränghet och konformism, och som kommit att forma svensk samhällsanda genom seklerna. Ju mer svenskarna överger religionen i traditionell mening, desto mer av det religiösa tänkandet verkar föras över till andra områden: till politik, samhällsdebatt och ideologier. Till den sekulära zonen. Summan av de religiösa tankarna verkar vara konstant, de antar bara nya former.  Kanske är det rentav svensk socialdemokrati som tagit över den roll som religionen tidigare spelade, med folkhemmet som den nya folkkyrkan? <br/><br/>I ett försök att förstå hur Sverige blivit som det blivit och varför det är så svårt att avvika i ett land som ser sig som öppet och tolerant ger sig statsvetaren Katarina Barrling ut på en tankeväckande färd genom historien. Utifrån exempel som i olika tider klassats som avvikare bland dem Olaus Petri, Eyvind Johnson, Sverigedemokraterna och Lena Andersson klarnar bilden av det extrema landet lagom.