Svenska

<p>"m&auml;sterverk" <strong>Folkbladet</strong></p> <p>&rdquo;Ingen som vill f&ouml;rst&aring; och f&ouml;rh&aring;lla sig till Sverige under det kalla kriget kommer undan hans grundliga redog&ouml;relse.&rdquo; <strong>Svenska Dagbladet</strong></p> <p>&rdquo;Nu rivs de sista sl&ouml;jorna undan... Den redan h&aring;rt pr&ouml;vade svenska sj&auml;lvbilden blir knappast vackrare.&rdquo; <strong>Dagens Nyheter</strong></p> <p></p> <p>Det hyllade standardverket om Sverige och NATO &ndash; nu ut&ouml;kat med ett nyskrivet kapitel om hur Sverige blir Nato-land.<br/><br/>&rdquo;Alliansfrihet i fred syftande till neutralitet i krig&rdquo;. S&aring; l&ouml;d formeln som trummades in i oss svenskar under det kalla kriget. Men n&aring;gon svensk f&ouml;rsvarsplan f&ouml;r neutralitet fanns inte. I st&ouml;rsta hemlighet bedrev Sverige en dubbelpolitik. Ett topphemligt samarbete med NATO-l&auml;nderna p&aring;gick i en omfattning som h&aring;llits dold f&ouml;r svenska folket.</p> <p>I <em>Den dolda alliansen</em> avsl&ouml;jas en informell allians med topphemliga m&ouml;ten, tekniska f&ouml;rbindelser och krigsf&ouml;rberedelser med NATO-grannarna och USA. Mordet p&aring; Olof Palme 1986 var n&auml;ra att utl&ouml;sa livlinan v&auml;sterut. Ocks&aring; andra krigsf&ouml;rberedelser, som ett topphemligt flygf&ouml;rband och en svensk motst&aring;ndsr&ouml;relse, skildras.<br/><br/>I Washington s&aring;gs Sverige som informell NATO-medlem och i Moskva togs neutraliteten inte p&aring; allvar. I boken bevaras ocks&aring; k&auml;rnfr&aring;gan: vad visste svenska politiker?</p> <p>I denna ut&ouml;kade, femte, upplaga skildras hur NATO-samarbetet efter kalla krigets slut stegvis blir &ouml;ppet, samtidigt som Sveriges f&ouml;rsvar rustas ned. N&auml;r Ryssland attackerar Ukraina 2022 finns endast ett alternativ kvar: att snabbt s&ouml;ka NATO-medlemskap.</p> <p>Den sp&auml;nnande skildringen bygger p&aring; intervjuer i fem l&auml;nder med politiker, officerare, diplomater och andra nyckelpersoner samt &aring;tskilliga dokument som varit hemliga.</p> <p>F&ouml;r <em>Den dolda alliansen</em> har Holmstr&ouml;m tilldelats fyra priser: Svensk Tidskrifts Publicistpris, Tilas milit&auml;rhistoriska pris, Kungliga Krigsvetenskapsakademiens silvermedalj samt Gr&auml;vande Journalisters Guldspade &rdquo;f&ouml;r att ih&auml;rdigt, omfattande och detaljrikt ha blottlagt offentliga l&ouml;gner om Sveriges samarbete med NATO under flera generationer&rdquo;.</p>

Redan före andra världskriget hade det svenska försvaret bedrivit underrättelseverksamhet i Baltikum. När de tre baltiska länderna omväxlande ockuperades av Sovjetunionen och Tyskland under kriget gjorde ländernas läge att Sverige måste hålla ett öga på vad som hände där.<br/>Detta är berättelsen om hur svensk underrättelsetjänst landsatte spioner, samarbetade med motståndsrörelser och andra underrättelsetjänster och infiltrerade medarbetare för att få information om vad som hände på andra sidan Östersjön från 1939 till 1957.

Varför startas krig och hur skapas fred? Det är fundamentala frågor som forskare länge har ägnat sig åt. Därför vet vi i dag en hel del både om krigens orsaker och om fredens möjligheter. I "Krig/fred. Riksbankens Jubileumsfonds årsbok 2016/2017" presenterar forskare från det human- och samhällsvetenskapliga fältet sina resultat. Det handlar bland annat om hur demokratiseringsprocesser, flyktingar, klimat och åldrande påverkar konfliktnivån, hur stabil fred kan byggas i en värld som trots alla konflikter har blivit fredligare, hur kriget påverkar de drabbade i generationer samt hur krig i dag faktiskt ska förstås. Boken avslutas med ett samtal mellan experterna Hans Blix, Katarina Engberg och Pierre Schori om fredens utmaningar i vår tid.

Under de senaste åren har det säkerhetspolitiska läget i omvärlden kraftigt försämrats. Det har lett till att regering och riksdag har beslutet om en omorientering av försvars- och säkerhetspolitiken. Försvaret av Sverige är en angelägenhet för alla som bor i landet. Därför är det viktigt att tillgängliggöra kunskap och bredda möjligheterna för alla att sätta sig in och engagera sig i försvars- och säkerhetspolitiken.   Boken Sveriges försvarspolitik samlar några av de främsta försvarsexperterna i Sverige som i olika kapitlen delar med sig av sitt kunnande och sina erfarenheter inom en rad områden som tillsammans utgör landets försvarspolitik. Det innefattar alltifrån personalförsörjningens utformning till hur underrättelsetjänsten fungera. Boken syftar till att revitalisera intresset och deltagandet i Sveriges försvarspolitik.   Fd stats- och utrikesminister Carl Bildt (förord) Militärhistoriker Bo Hugemark  Fd generalmajor Karlis Neretnieks Fd statstjänsteman Peter Mild Generalmajor Michael Claesson  Fd riksdagsledamot och utredare Annika Nordgren Christensen  Underrättelse- och säkerhetsexpert Johan Wiktorin  Fd politisk sakkunnig i försvarsdepartementet och doktorand i statsvetenskap Sara Norrevik  Säkerhetspolitisk analytiker Minou Sadeghpour

"Stadsdelsutveckling - vad är det?" är en användarvänlig och gedigen handbok i det lilla formatet. Efter en kortfattad men koncis introduktion behandlas de olika leden i arbetet var för sig: processen, planeringen, organiseringen samt startegiska framgångsfaktorer. Varje kapitel avslutas med frågor för reflexion. Därefter följer en praktisk "verktygslåda" som innehåller ingående beskrivningar av ett dussintal metoder. Till varje metod hör också en manual, där den praktiska tillämpningen av metoden beskrivs konkret, steg för steg. Dessutom ger författaren råd om vilken utrustning som krävs, vilka samverkansformer som metoderna passar bäst till samt en uppskattning av tidsåtgång. Författaren Teresa Lindholm har själv arbetat med stadsutveckling i flera sammanhang, och har en bred och mångfacetterad bakgrund inom områden som brukar- och medborgardialog, utbildning, strategiskt utvecklingsarbete, utvärdering och intern kommunikation.

<p>Den 24 februari 2022 utmärker redan ett dystert historiskt datum, morgonen då Ryssland inledde sin fullskaliga invasion av Ukraina. Det exempellösa motståndet var möjligt tack vare en stor försvarsvilja, kärnfullt formulerad av soldaterna på Ormön som samma morgon svarade aggressorn med de bevingade orden <i>Ryska krigsskepp, dra åt helvete! </i></p><p>Det fanns en tid då Sveriges beredskap sades vara god, men det är länge sedan nu. Hur mobiliseras försvarsvilja i ett land som inte har varit i krig på 200 år? I denna antologi diskuterar en rad välrenommerade försvarsexperter och skribenter försvarsviljans karaktär och funktion. Hur kan den öka och på vilket sätt är den avgörande i försvaret av frihet, demokrati och suveränitet?</p><p>Redaktörer är Jenny Deschamps-Berger och Patrik Oksanen, bägge verksamma vid Centrum för totalförsvar och samhällets säkerhet (CTSS) vid Försvarshögskolan.</p>