Svenska

<p>Vilken jädra skräll! Ja, det är nog det minsta man kan säga om den något överraskande sensationen, idag närmast institutionen, Jönssonligan. Få filmkaraktärer har fått sådan kultstatus som Sickan, Vanheden, Harry och Doris. Och få svenska filmer har älskats, hyllats och sågats som de om kvartettens lysande planer och dråpliga kupper i societetens närhet. </p><p>När Linus Kuhlin slår till igen gör han det med nästintill en dåres precision. I <i>Jönssonligan: kupper, krut och kamratskap</i> lämnas ingenting åt slumpen. Från Jönssonligans slumpartade tillkomst, via de osannolika publiksuccéerna till pulshöjande anekdoter om livslång vänskap och konflikterna bakom kameran. Här dissekeras och exponeras allt som hör den fiktiva tjuvligan till, <i>in i minsta detalj</i>.  </p><p>Boken innehåller intervjuer med såväl tidiga ligamedlemmar som dagens Sickan, Robert Gustafsson. Bland de många medverkande får vi även inifrånperspektiv från tungviktare som manusförfattaren Rolf Börjlind och regissören Mikael Ekman, Göstas bror som iscensatte de mest klassiska filmerna. Men framför allt rymmer denna biografi allt det som karaktäriserar Jönssonligan: humor, smartness, omsorg och förträfflighet. Samt, givetvis, en och en annan skräll.</p><p><i>Bonus: Ett lyyysande förord av Henrik Dorsin!</i></p><p><i>"Jag trodde att jag visste allt om Jönssonligan, men Linus har motbevisat mig. Jag slukade boken!"</i><i><br/></i><b>Edward af Sillén</b></p><p><b><i></i></b><i> Helvete! Den här boken borde jag ha skrivit! </i><i><br/></i><b>Kalle Lind</b></p><p><i>Vilken livsgärning och present till alla oss som älskar att gräva ner oss lite för djupt i populärkulturell historia. </i><i><br/></i><b>David Sundin</b></p>

Oomph är en bok om kvinnorna som gjorde revolution i köken, linneskåpen, vardagsrummen och i tekoindustrin. Med glas, textil, keramik och radikala idéer om framtidens boende satte de Sverige på den internationella designkartan under mitten av 1900-talet. Flera kvinnliga formgivare engagerade sig i den alltmer akuta bostadsfrågan och ifrågasatte det traditionellt utformade hemmet. Efter kriget uppstod nya produktionsmöjligheter. Nya vanor krävde nya former och material. Men fortfarande var många dörrar stängda för kvinnliga formgivare.

Trumskola av Peter Fältskog med texter på svenska, danska och finska. Övningar och låtar är inspelade och finns tillgängliga online.

Stora Musikguiden vänder sig till alla som vill lära sig mer om musikens tonspråk. Boken ger en musikteoretisk grund. Den tar också upp sådant som är specifikt för olika genrer.<br/>208 sidor inbunden med mjukpärm.<br/>Roine Jansson är lektor i gehör och satslära och undervisar vid Kungl. Musikhögskolan i Stockholm.

"Detta är så nära en själens biografi man kan komma ... världen och jaget elektrifieras genom denna elyseiska bok"<br/><br/><strong>Expressen</strong><br/><br/><br/><br/>"givande läsning, tydlig och närmast folkbildande."<br/><br/><strong>Svenska Dagbladet</strong><br/><br/><br/><br/>"Djupast sett handlar hans bok om vad konsten och litteraturen förmår"<br/><br/><strong>Dagens Nyheter</strong><br/><br/><br/><br/>"en kultiverad stridsskrift"<br/><br/><strong>Sydsvenskan</strong><br/><br/><br/><br/><br/><br/><br/><br/><br/><br/>I tre personliga betraktelser rapporterar Aris Fioretos om hur den starka förnimmelse av närvaro, som en kropp nedsänkt i vatten ger upphov till, omsätts i litteratur. Han talar om åtrån som texters villkor, undersöker hungern som fordrande erfarenhet och utreder elektricitet - darrningar, dallrande - som ett sätt att vara både i och utom sig själv.<br/><br/><br/><br/>Klartänkt och inkännande mediterar Fioretos över litteraturens anatomiska hemligheter. Vad gör en text angelägen, känslig, koncis? Går det att som författare ofreda universum utan att mäta sig med gudar? Och hur göra för att orden skall kännas som kött gör? <em>Solar plexus</em> är ett lika livfullt som originellt försvarstal för en litteratur som känns på riktigt.<br/><br/><br/><br/>»Jag tänkte med största tacksamhet att så länge det finns badkar lönar det sig att leva. Ett bad och en cigarett.«

<br/><br/>Svensk film och filmindustri har mycket av sin upprinnelse i Skåne. En rad klassiska svenska filmer rymmer scener som har spelats in på plats någonstans i det skånska landskapet - som rymmer en unik variation i natur och städer - och listan på kända filmer som helt eller delvis spelats in i Skåne är lång: <i>Det sjunde inseglet</i>, <i>Smultronstället</i>, <i>Äppelkriget</i>, <i>Düsseldorf Skåne</i> och <i>Ingenjör Andrées luftfärd</i> är bara några. I Filmlandskap har vi samlat över 50 särskilt omtalade svenska filmverk.<br/><br/>För varje film som tas upp i <i>Filmlandskap - din guide till inspelningsplatser i Skåne</i> finns en berättande text skriven av Caroline Alesmark (känd skånsk guideboksförfattare), foton från filminspelningsplatserna framletade ur fotoarkiven i ett unikt samarbete med Bilder i Syd och nytagna fotografier för jämförelse och vägledning. <br/><br/>Boken rymmer också kartor för den som vill resa runt i det skånska landskapet för att besöka de ofta ikoniska platserna. <i>Filmlandskap</i> är ett unikt fönster in i svensk filmhistoria och lämpar sig både som guidebok på semestern och som källbok för cineasten med kärlek till svensk film.

Liverna är en liten baltisk-finsk folkgrupp som talar liviska, ett gammalt finsk-ugriskt språk. I vår tid när i genomsnitt ett språk försvinner varannan vecka, återfinns även liviska på Unescos lista över utrotningshotade språk. I denna fotoessä reser Juki Nakamura runt i Lettland på jakt efter livernas undflyende kulturarv. Då han fotograferade människor i deras naturliga miljö, mötte han en folkgrupp som kultiverade sitt arv som vittnesbörd om en levande kulturtradition. Endast ett fåtal personer talar numera det liviska språket och en handfull människor har språket som sitt modersmål. Tillsammans med artiklar av Valda Marija S uvca ne och Rasma Norin a berättar denna bok livernas historia. Idag ser vi ett ökande intresse för att bevara deras traditioner och kulturarv. Varje år äger det i Mazirbe rum en livisk festival, där vi kan höra det liviska språket och de liviska sångerna.