Svenska

Med Essayer skapade Michel de Montaigne (15331592) inte bara en ny prosagenre, utan odlade även en för sin tid unik stil, som skickligt anpassats till svenskan av Jan Stolpe. Genom personliga anekdoter understryker Montaigne texternas subjektivitet. I den andra delen av Essayer rör han sig från antikens syn på tummen till det stimulerande i att inte vara överens. Med karaktäristisk elegans manar han den sjuke till tålamod: att låta sig »ledas lika tålmodigt som loppor och mullvadar«. Jan Stolpes lovordade översättning av Montaignes Essayer utgår från 1595 års manuskript, som redigerades av Montaignes »andliga dotter«, Marie de Gournay, som även författade en tidig text om kvinnors rättigheter. Omslaget till Essayer Bok II är hämtat från Salvador Dalís surrealistiska utgåva av Essayer, som publicerades av förlaget Doubleday 1947. Dalís Essayer trycktes i 1000 exemplar, och betraktas idag som en raritet. Omslagsbilden hämtar sitt namn från kapitlet Om äran, där Montaigne ger en träffande beskrivning av ärelystnad: »Den som först liknade äran vid skugga träffade bättre än han avsåg. Båda är utomordentligt tomma. Och ibland går skuggan före sin kropp, ibland överträffar den kroppen ordentligt i längd.«

1588 publicerade Michel de Montaigne del tre av Essayer. Det unika tilltal som präglar Bok I och II hade då gått in en ny fas, som präglas av kritisk reflektion och tillbakablickande. Montaignes ordlekar och metaforer har mognat, och det förekommer inte sällan spetsfundigheter: »[] om ena skon sitter snett låter jag både skjortan och kappan sitta snett, halvdan bättring är inget för mig«. Jan Stolpes lovordade översättning av Montaignes Essayer utgår från 1595 års manuskript, som redigerades av Montaignes »andliga dotter«, Marie de Gournay, som även författade en tidig text om kvinnors rättigheter. Bok III innehåller utöver kommentarer även index för de tre volymerna. Omslaget till Bok III är hämtat från Salvador Dalís surrealistiska utgåva av Essayer, som publicerades av förlaget Doubleday 1947. Dalís Essayer trycktes i 1000 exemplar, och betraktas idag som en raritet. Omslagsbilden hämtar sitt namn från kapitlet Om fåfänglighet: »Jag kände en adelsman som redovisade sitt liv enbart med hjälp av sin mages funktioner. I hans hem stod en rad pottor för de senaste sju åtta dagarna uppställda för begrundan. Detta studerade han och reflekterade över, alla andra ämnen stank för honom. Här finner man, en smula snyggare presenterat, en gammal andes exkrementer, än hårda, än lösa, alltid osmälta.«

Michel de Montaigne (15331592) betraktas som en av renässansens viktigaste filosofer. Han föddes i en familj bestående av jurister och handelsmän, och kom som vuxen att tjänstgöra vid domstolen i Bordeaux. 1580 utkom den första versionen av Essayer, som författats efter att Montaigne dragit sig tillbaka. Återstoden av livet spenderade han i sitt bibliotek, där texter ska ha fötts fram som »chimärer och inbillade monster«. Verkets skepticism, ärlighet och eklektiska spännvidd har kommit att inspirera generationer av tänkare, från René Descartes till Isaac Asimov. Jan Stolpes lovordade översättning av Montaignes Essayer utgår från 1595 års manuskript, som redigerades av Montaignes »andliga dotter«, Marie de Gournay, som även författade en tidig text om kvinnors rättigheter. Omslaget till Essayer Bok I är hämtat från Salvador Dalís surrealistiska utgåva av Essayer , som publicerades av förlaget Doubleday 1947. Dalís Essayer trycktes i 1000 exemplar, och betraktas idag som en raritet. Omslagsbilden hämtar sitt namn från kapitlet Att filosofera är att lära sig dö, där Montaigne skriver: »Målet för vår färd är döden, den är det oundvikliga riktmärket: om döden skrämmer oss, hur kan vi då ta ett enda steg framåt utan att bäva?«