Svenska

Genom Snorre Sturlasson (1179-1241) nådde den äldsta nordiska historieskrivningen sitt oöverträffade mästerskap. Hans Nordiska kungasagor har under århundraden varit avgörande för vår kunskap om Nordens äldsta historia. Men Snorre är inte bara historiker som skickligt vet att utnyttja äldre muntliga och skriftliga källor. Han förmår också gestalta sitt väldiga stoff till en levande episk framställning. Politiska skeenden förvandlas i hans verk till dramatiska händelser och konflikter där enskilda individer står i centrum. Hos få av Snorres medeltida (och senare) medtävlare kommer perspektivrikedomen och karaktärernas sammansatt så till uttryck.

<p>Fablerna om vargen och tranan, om hunden med köttstycket och om åsnan i lejonhuden var för många svenskar under äldre tid lika välbekanta som de bibliska berättelserna.  </p><p>Med <i>Fabelbruk i svensk tidigmodernitet </i>öppnar Erik Zillén, docent i litteratur­vetenskap vid Lunds universitet, portarna till en rik och idag till stora delar bortglömd genrehistoria. Utgångspunkt för studien är den tidigmoderna kulturens bruksorienterade förhållande till litteratur. Det omfattande textmaterial som undersöks vittnar om att den aisopiska fabeln, en episk kortgenre med rötter i den grekiska antiken, blev föremål för ett intensivt och mångsidigt bruk i Sverige mellan 1530 och 1800. Fabler användes i skolornas språkundervisning, utnyttjades för att förmedla moraliska normer, tjänstgjorde som exempelberättelser i andra texter och kom i takt med den mediala utvecklingen att anlitas i politisk debatt och litterär polemik.  </p><p>Bokens sju kapitel tecknar en dynamisk helhetsbild av fabelns svenska förflutna. Den övergripande tidslinjen sträcker sig från reformationsskedets traditionsbundna fabelbruk via upplysningsepokens innovativa hantering av fabeln till en genrehistorisk kris runt 1800, då modernitetens paradigmskiften och en ny konstsyn ifrågasatte själva idén om litteraturbruk.  </p><p>Omslagsbilden visar fabeln "Vargen och tranan", där en trana hjälper en varg få loss ett ben ur halsen, men hennes enda tack är att inte bli ihjälbiten. Sensmoralen lyder, enligt utgåvan 1583, "Onda människor anser sig skänka en välgärning åt dem som de avstår att utföra en illgärning mot".   </p>

En bok med prosa, dikter och verser om mina känslor och livsefarenheter och som en bearbetning av förtryck, mobbing, intolerans, svårigheter och drev bland fiender.<br/>Jag skriver om när jag gick in i en vägg, ja flera väggar och om mina känslor och sorg efter att min Son gick bort 21 år gammal.<br/>En bok om insikter, lärdomar, kraft och visdom av livets alla prövningar. Att övervinna motgångar och att alltid se mot ljuset. Med sorg och smärta i ena handen och andra handen med livsbejakande.<br/>Mina egna målningar finns med i min bok, Med ordens kraft.<br/>Jag skriver också om min starka tro på att livet fortsätter på andra sidan och om stödet i livet från Gud, Änglarna, Andevärlden och Naturvärlden.

Detta är en storstilsutgåva som kommer i två band<br/><br/>Paul Frigyes tes, att Jan Guillou är "larger than life", bekräftades kanske när utgivningen av boken från början stoppades på Guillous begäran. Biografin innehåller nu ett nytt kapitel som behandlar historien. Personen, yrkesmannen och fenomenet Jan Guillou skildras med rätt och fel som absoluta kategorier. Guillou rannsakade på egen hand myndigheters maktmissbruk men var samtidigt en kontroversiell skriftställare och en stor idrottstalang.<br/><br/>Paul Frigyes föddes 1962 i Malmö. Han är en svensk journalist och författare. På 80-talet skrev han om Desktop Publishing och mellan 95-98 var han redaktör för tidskriften Tidningsteknik. Förutom det har han även skrivit böcker om grafisk formgivning.

<p>Det är dags att läsa Astrid Lindgrens texter med moderna vetenskapliga ögon! Astrid Lindgrens berättelser har under lång tid haft en given plats i skolans undervisning. Nya läsningar av Astrid Lindgrens författarskap befäster detta men visar samtidigt att det finns många olika sätt att läsa Lindgrenberättelserna och att det finns mycket mer att upptäcka i dem.</p> <p>Antologin belyser hur läsningen av Astrid Lindgrens texter påverkas av samtida perspektiv utifrån bland annat genus-, etnicitet- och flickforskning. Boken tar ett samlat grepp på Astrid Lindgrens författarskap och visar hur man kan arbeta med texterna i klassrummet.</p> <p>Genom antologin får läsaren exempel på nya teoretiska ingångar. Här finns exempelvis en ekokritisk läsning av Ronja Rövardotter, ett intermedialt perspektiv på mamma Alma, liksom en jämförelse mellan grundskolans flitigt lästa LasseMaja-svit och Kalle Blomkvist. Vidare diskuteras frågor som hur text och bild hänger samman, vad en klassiker är samt vad som händer vid bearbetning av texter. Författarna visar hur man kan läsa Astrid Lindgrens berättelser på olika sätt och därigenom få en större förståelse för hur de är skrivna, i vilken kontext de finns och har funnits samt hur man själv bidrar till en text vid läsningen.</p> <p>Antologin belyser att det är viktigt att prata om det man läser och hur man läser. Genom litteratursamtalen kan vi flytta blicken och upptäcka något nytt. Därför finns det i slutet av varje artikel i antologin också diskussionsfrågor som stöd för att diskutera och arbeta vidare med texterna.</p> <p>Sagt om boken<br/>&quot;Vi bjuds på moderna tolkningar av Lindgrens verk såsom en ekokritisk syn på Ronja Rövardotter och maktstrukturell titt på detektivromaner för barn utifrån Kalle Blomqvist. Texterna är relativt akademiskt hållna men välskrivna. Nästan alla kapitel avslutas med diskussionsfrågor. Innehållet är förvisso intressant men väldigt anpassat för bokens huvudmålgrupp. Är man bara allmänt intresserad av Lindgrens verk finns det mer lämpliga böcker. Men denna skulle helt klart kunna bli en kursbok på lärar- och litteraturvetenskapsutbildningar.&quot; Daniel Gustavsson, lektör, BTJ-häftet nr 3, 2016.</p> <p>Om författarna<br/>Bokens redaktörer Helene Ehriander och Martin Hellström är lektorer i litteraturvetenskap vid Linnéuniversitetet. De har under flera år undervisat på kurser i Astrid Lindgrens författarskap. Övriga författare är framför allt disputerade och doktorander verksamma vid olika universitet.</p>