Svenska

<p>År 1939-1944 skickades sjuttio tusen barn från Finland till Sverige för att skyddas från kriget. Femton tusen av dem blev kvar. Det har skrivits mycket både om och av krigsbarn och deras släktingar. Men behovet av att denna mörka del i vår historia inte ska tystna är fortfarande stort, och de sår som ärvts av generationer är svåra att läka. </p><p>I antologin <i>Ett hav emellan</i> berättar både krigsbarn och deras ättlingar. För flera av dem är detta första gången de avslöjar någonting om sin uppväxt. Skam är ett återkommande begrepp i vittnesmålen och livshistorierna. Skammen över att vara finsk, över att ha fått vistas i Sverige och undkomma krigen skammen över att alls skämmas. </p><p>Läsaren får ta del av resan över till det nya landet, mötet med det nya obegripliga språket, av berättelsen om goda nya hem och om dåliga. Om återvändandet till det tidigare hemlandet, till efterkrigstidens fattigdom, arbetslöshet och stupade fäder, som mötte många som åkte tillbaka. Det är en berättelse om rotlöshet, men också om tacksamhet över att ha fått växa upp utan krig, och över att ha fått chansen till ett bättre liv.</p>

För många av oss är forntiden ett dunkelt begrepp som man minns från sin skolundervisning. Tiden har framstått som svårfångad med många gåtfulla fynd och åtskilliga årtusenden att gå vilse i. Men genom de senaste decenniernas stora arkeologiska undersökningar, moderna analysmetoder och tvärvetenskapliga forskning börjar bilden av människans tidiga historia att klarna och bli mer tillgänglig för gemene man. Nya fynd och kunskaper tillkommer också hela tiden som gör arkeologi till ett spännande och levande ämne.<br/><br/>Peter Bratts "Bland megalitgravar och romerskt guld" tar läsaren med på en hisnande resa från de tidiga säljägarnas lägerplatser för tolv tusen år sedan till järnålderns storgårdar, krigiska härskare och Sveriges första vikingatida kungar. Med stöd av de senaste decenniernas arkeologiska forskning visar han hur lokala förutsättningar och kontakter med omvärlden samspelat för att forma människors liv i stort som smått genom århundraden och årtusenden. Han belyser också den betydelse naturkrafter av olika slag - istiden, klimatförändringar, vulkanutbrott - har haft. Och även om det väldiga romerska riket aldrig nådde så långt norrut som till Skandinavien, så har det indirekt utövat ett stort inflytande häruppe i norr ändå. Fynd av romerskt guld skvallrar om detta.<br/><br/>Bokens fokus är regionalt, västsvenskt, vilket är en poäng i sammanhanget. Det västsvenska området och angränsande delar av Norge, Sydsverige och Danmark har haft ett rikt ekonomiskt och kulturellt utbyte under forntiden. Vattendrag och hav band människor samman medan djupa skogar var barriärer som skilde dem åt. Tillvaron var inte nödvändigtvis mindre komplex då än den är nu, men den var annorlunda.<br/><br/>Bland megalitgravar och romerskt guld innehåller dessutom en avslutande del om fyndplatser och museer som är värda ett besök. Boken går med andra ord utmärkt att använda också som guidebok för den som gillar arkeologiska utflykter.<br/><br/>Peter Bratt är filosofie doktor i arkeologi och var under åren 2001 till 2014 chef för Stockholms länsmuseum. Numera är han verksam som populärvetenskaplig författare och skribent för tidskriften "Populär arkeologi".

<p><b>"Kastar ett välbehövligt nytt ljus på tiden från folkhemmets fullbordan 1955, till dess möjliga fall kring 1985." - Dagens Nyheter</b></p><p><b>"Rafflande historia, denna berättelse om Konsum och Sverige." - Sydsvenskan</b></p><p><b>"Läs Sara Kristofferssons bok. Finstilt analyserar den varumärken, och med viss sorg i tonfallet beklagar den Konsums öde." - Aftonbladet</b></p><p><b>"Kristoffersson levererar en makalöst intressant betraktelse över världens kanske tråkigaste varumärke." - Göteborgs-Posten</b></p><p>Vart tog Konsum vägen? Det medlemsägda företaget som närde, klädde, möblerade och uppfostrade folkhemsgenerationerna. Ett gigantiskt industrikonglomerat. En av välfärdsstatens bärande pelare. I dag en tynande dagligvarukedja kallad Coop i skuggan av ärkerivalen Ica. </p><p>Fallet speglar historien om det svenska 1900-talet, en resa från fattigdom till välfärd. </p><p>Sara Kristoffersson berättar om drömmar, folkrörelser, moral, ideologiska konflikter och existentiella kriser. Historien börjar i utopier och slutar i sorg över det förlorade paradiset.   </p><p></p><p><b>Sara Kristoffersson</b> är konstvetare, författare och kritiker. Sedan 2015 är hon professor i designhistoria på Konstfack. Hon skriver återkommande kritik för <i>Dagens Nyheter</i>. Hon kom sommaren 2022 ut med boken <i>Hela havet stormar fallstudie inifrån en myndighet</i> som kretsar kring den uppmärksammade Vita havet-debatten.</p>

I nära 700 år var Sverige och Finland samma land. Någon gång på 1100-talet expanderade svearna österut och när fler landskap norr, söder och öster om Mälardalen knöts till Sveakungen fick alla invånare så småningom samma rättigheter och skyldigheter. De fick samma lagar, samma kyrka, samma skolor. De styrdes av samma kung och samma riksdag. Huvudstaden hette Stockholm och låg mitt i riket. Finland fick städer och samfärdsel, skolor, universitet och konstitution, och när Finland blev ryskt storfurstendöme 1809 fortsatte det att utvecklas på sin svenska grund. <br><br>I Sverige är allt detta märkligt okänt. Men Herman Lindqvist fyller ut hålet i svenskarnas kunskap om den långa gemenskapen med Finland - och det gör han på sitt vanliga, medryckande sätt.

Den egentliga och fördjupande anledningen till intresset för Sundsvalls historia kom i början på 1990-talet, inför genomförandet av föreställningen Vildhussen med Teater Västernorrland, där jag då var verksam som teaterchef. Men icke heller desto mindre i grävandet efter historiska samband mellan Sundsvall och de allestädes närvarande drakarna i stan, under min inledande tid som ordförande i basketlaget Sundsvall Dragons. Så håll till godo med de smakprov på delar av Sundsvalls historia, som inte bör läsas med puritanens glasögon, utan mer som personligt valda citat, via mångas forskningar och egna tolkningar, så som ju sker med vilken historieskrivning som helst, som upprepas på carte blanche eller via nytt tangentbord ... Anders Öhrn Sundsvall 2011 - 2016

Tyskar Och Allierade I Sverige [Bok / Storpocket]

<p>Prinsessan Christina fick aldrig lära känna sin farmor. Kronprinsessan Margareta, Gustaf VI Adolfs första hustru dog bara 38 år gammal för exakt 100 år sedan, höggravid med sitt sjätte barn. Hon lämnade inte bara familjen i förlamande sorg - hon sörjdes av ett helt folk. Hur kom det sig? Och varför blev det så tyst efter henne?</p><p></p><p>Prinsessan Christina har sökt i de privata familjearkiven efter svar. Hon har gått igenom brev, fotoalbum och dokument och rest till sin kusin drottning Margrethe i Danmark för att få veta mer. I "Hon kallades Daisy" ger hon liv och färg åt en öppen och mångsidigt begåvad brittisk prinsessa som blev blixtförälskad i en svensk prins i Kairo, kallades solstrålen på Stockholms slott och tonar fram som den första moderna kungligheten i Sverige.</p><p></p><p>"Hon kallades Daisy" finns även utgiven som ljudbok.</p>