Svenska

<p><b>En personlig guidebok med de bästa tipsen till Köpenhamn</b></p><p>Köpenhamn är den perfekta weekendstaden. En kort resa bort kan man njuta av vackra byggnader och kanaler, ett rikt och spännande kulturliv och en hel massa hygge.</p><p>Karin Zillén bor i Lund, arbetar som journalist och har i många år rapporterat från Köpenhamn. I den inspirerande och helt uppdaterade guideboken Mitt Köpenhamn har hon samlat sina personliga favoriter i vårt grannlands imponerande huvudstad. </p><p>Kända sevärdheter blandas med gömda pärlor: allt från Amagers legendariska korvkiosk och stadens trevligaste kanalbodega, till hur du får en magisk dag på Tivoli och hittar bästa shoppingen vid sidan av Strøget. Inte minst berättar hon om alla spännande och nya projekt i Köpenhamn! Boken avrundas med praktiska tips för transport, betalning och hur du snakker dansk. </p><p>Mitt Köpenhamn ingår i den populära serien Karavan reseguider.</p><p>Pressröster om en tidigare utgåva: </p><p>»Guidebokens format är trevligt och materialet är lustfyllt och väl presenterat ... stimulerar definitivt reslusten och kan fungera väl, för såväl den vane Köpenhamnsresenären som förstagångsbesökaren.« Bibliotekstjänst </p><p>»Det är mycket trevlig läsning som ger en känsla för det som beskrivs och en lust att uppleva det själv ... bilderna är väl valda ... Dock vill vi hävda, med stöd av denna reseguide, att Köpenhamn är värt många fler dagar än en weekend eller flera långhelger.« Magasinet Det händer i Skåne &amp; Köpenhamn</p>

<p>Hårdrocken har roat, skrämt och provocerat i mer än ett halvt sekel. Trots, eller kanske tack vare, ständigt motstånd från kritiker, föräldrar och moralister har den överlevt längre än de flesta musikstilar. </p><p>Hårdrockens historia är en berättelse om uppror mot auktoriteter, om musikaliskt, kulturellt och socialt gränsöverskridande och inte minst om en obändig lojalitet med den enskilda människan och hennes längtan efter frihet. </p><p>Om detta handlar denna bok. Åtta skribenter, som till vardags skriver om politik, och två hårdrocksmusiker ger varsin berättelse om vad hårdrocken har betytt för dem själva och för samhället. Det handlar om uppror, om frihet och om den mening och glädje som ryms i den tunga musiken.</p>

<p>I en känd bibelberättelse är några människor på väg till Jesus i hopp om att han ska göra deras lame vän hel. Men vägen fram till Jesus är blockerad av en folkmassa och en massa ryggar. </p><p>Genom kyrkans historia har vi sett samma mönster upprepas. Människor som sökt Gud, längtat efter tro och helande, men som smärtsamt erfarit att vägen fram till Jesus varit stängd. Ibland på grund av strukturer, men ofta tyvärr på grund av människor. Där finns också alla de som hängivet brann för Jesus och var engagerade i församlingslivet, men som idag av olika anledningar inte längre finns kvar. De fann Gud men gav upp på församlingen.    </p><p>Idag står frikyrkan med allt färre medlemmar, en ökad åldersstruktur och minskat engagemang. Samtidigt lever vi i en tid där det andliga sökandet ökar i Sverige. I ett land som präglas av ensamhet, oro och missmod är längtan efter hopp stor och evangeliet kanske mer relevant än någonsin. Kanske gick vi vilse som kyrka, men går det att hitta en ny väg? För en ny generation och för en enklare kyrka där livet får plats?   För männen med sin lame vän hade det varit lätt att ge upp, vända och gå hem. Men de gör inte det. De bestämmer sig för att pröva en annan väg att bryta upp taket! </p><p>Den här boken är ett försök att prova en annan väg. En vägran att ge upp utan i stället envist fortsätta pröva nya vägar fram till Jesus.</p><p><b>Ida-Maria Brengesjö</b> är pastor och evangelist inom Equmeniakyrkan. Hon är även gästkrönikör i Dagen. <i>När taket måste brytas upp</i><i>  drömmen om en enklare kyrka och nya vägar till Jesus</i> är hennes första bok. </p><p></p>

Europa I Dag - Likheter Och Skillnader Mellan Länderna På Vår Kontinent [Bok / Danskt band]

<p>Sverige anses vara ett pragmatiskt land, och socialdemokratin betraktas som en pragmatisk rörelse. Svensk socialdemokrati skulle följaktligen i hög grad vara pragmatisk. Men vad innebär det? Och vad har det inneburit för utvecklingen av det moderna svenska samhället? </p><p>Dessa frågor står i centrum för denna bok om Ernst Wigforss, socialdemokratisk teoretiker, aktiv politiker och pragmatist. För honom handlade det om att förena pragmatism som metod och filosofisk teori med socialdemokratiska värden som jämlikhet, frihet och gemenskap. </p><p>I boken rekonstrueras Wigforss pragmatiska tänkande, med sitt inslag av kunskapsteori, moralfilosofi och samhällsanalys. Vi får följa hur hans tankar om mål och medel tar form, utvecklas och förändras mot bakgrund av det tidiga 1930-talets krispolitik, behovet av samverkan mellan stat och näringsliv senare under samma årtionde samt diskussionen om ett nytt och modernt partiprogram på 1944 års partikongress. </p><p>Innebörden av att vara reformist ges en ny och preciserad tolkning i ljuset av den filosofiska pragmatismen. Svenskt samhälleligt tänkande förankras här i en tanketradition som hittills varit i stort sett förbisedd. </p><p>Gunnar Hansson är statsvetare vid Linnéuniversitetet. Den här boken från 2011 är hans andra om Wigforss politiska idéer. Den första, <i>Dogm eller arbetshypotes? Den unge Wigforss och det socialistiska samhällsprojektet</i>, kom 1997 och hans senaste, <i>Reformism och utopism. Wigforss, efterkrigstid och socialdemokratins framtid</i>, kom 2018.</p>

<p>Idén om att utifrån värden som förnuft, frihet och jämlikhet omgestalta hela samhället kan te sig förlegad i en tid när utopierna har dödförklarats. Det råder en utbredd skepsis mot möjligheten att driva en rationellt grundad reformpolitik som vill något mer än att anpassa sig till särintressen och marknadens krav. </p><p>Modernismens politiska tänkande, som var tongivande under större delen av efterkrigstiden, förefaller ha vittrat sönder som ideologiskt kraftfält. Men i dess i grunden hoppfulla och konstruktiva attityd till människan och samhället finns viktiga lärdomar för vår samtid och en motvikt till den cynism och egoism som riskerar att undergräva idén om samhället som ett gemensamt projekt och ansvar. </p><p>I denna bok får vi följa hur Ernst Wigforss, den svenska socialdemokratins ledande teoretiker, under tidig efterkrigstid och framåt försökte utforma en vision för politiskt tänkande och handlande i syfte att skapa ett annat och bättre samhälle. Denna vision hade inslag av såväl utopism som reformism, och pragmatismen var en ledstjärna för det politiska arbetet. </p><p>För en socialdemokrat av Wigforss generation skapade kombinationen av utopism och reformism särskilda utmaningar. Hans tankar om demokratin som något mer än bara en metod för beslutsfattande är lika angelägna idag som de var när Sverige blev ett välfärdssamhälle. </p><p>Gunnar Hansson är statsvetare vid Linnéuniversitetet. Detta är hans tredje bok om Wigforss politiska idéer. Den första var <i>Dogm eller arbetshypotes? Den unge Wigforss och det socialistiska samhällsprojektet</i> (1997) och den andra <i>Om samhällets omvandling. Wigforss och pragmatismens politiska filosofi</i> (2011).</p>

<p>Sanningen om flyktinginvandringen och välfärden </p><p>Det finns en uppfattning om att ett land kan ha antingen en hållbar välfärdsstat eller höga invandringsnivåer. Men den synen är fel, för det går att ha båda. - Peo Hansen </p><p>Att invandring kostar pengar är en vedertagen sanning. Flyktingar anses nyttja mer i välfärdsstöd än de bidrar med i skatt. Denna sanning rättfärdigar en alltmer restriktiv migrationspolitik. 2015 tog Sverige emot flest flyktingar i relation till befolkning i EU. Under kommande år pratades det om flyktingkris och floder av invandrare trots att inflödet av flyktingar i själva verket visade sig vara en ekonomisk framgångssaga. Gränserna stängdes och allt färre släpptes in på premissen att Sverige och EU helt enkelt inte klarade av mer. </p><p>Men, är det verkligen en förlustaffär att ta emot flyktingar och har det verkligen kostat oss? Genom Modern Monetary Theory bevisar Peo Hansen att vårt konservativa sätt att se på ekonomi i relation till migration är både omodern, felaktig och rent skadlig. För människorna och för statsfinanserna.</p><p>Peo Hansenär professor i statsvetenskap vid Linköpings universitet och har tidigare gett ut Eurafrika: EU:s koloniala rötter (2015) tillsammans med Stefan Jonsson på Leopard Förlag.</p><p><i>&quot;En bok som borde få stort genomslag i den politiska debatten&quot;</i> - Per Virtén Expresen</p>