Svenska

<p><b>Ett modernt enbandsverk om svensk historia! </b></p><p>När Gustav Vasa valdes till kung 1523 lades grunden till det moderna Sverige. Sedan dess har nya landskap tillkommit, gränser har öppnats och människor har flyttat till och från landet i ett ständigt flöde. Landet har gått från kungligt envälde till demokratiskt genombrott och alltid stått under stort inflytande utifrån.</p><p><i>Svensk historia</i> sammanfattar 500 års utveckling. Boken bidrar till att öka kunskapen om vårt förflutna men ger oss också en bättre förståelse för den tid vi nu lever i. Vad är det som gör att vi känner oss som svenskar? När blev Sverige Sverige? Hur har man sett på svenskheten under seklernas gång?<br/><br/>I sin skildring kombinerar Olle Larsson och Andreas Marklund traditionell historieskrivning med den allra senaste forskningen.<br/><br/><b>Sagt om boken:</b></p><p>»<i>Svensk historia</i> kan mycket väl bli ett nytt standardverk i Sveriges historia för skolelever och historiestuderande, men den kan också med fördel rekommenderas för alla som är intresserade av Sveriges historia. Den borgar för en njutbar läsupplevelse.« <i>Historisk tidskrift för Finland</i></p><p>»... allt man kan önska av en bok om den svenska historien. Den är synnerligen välskriven i lättfattlig kronologi, den är rikt illustrerad och bjuder på intressanta faktarutor Det känns modernt och prosan är vardaglig och trivsam, vilket borde göra <i>Svensk historia</i> till uppskattad kvällslektyr och förläna den en plats i bokhyllan hos de flesta historieintresserade.« <i>BBC Historia</i><br/><br/>»500 års svensk historia sammanfattas på ett lättläst och levande sätt. Boken är pedagogisk. Man lär sig mycket, får saker förklarade och namn ur vår historia blir aktuella igen.« <i>Dagbladet</i><br/><br/>»De två författarna, Olle Larsson och Andreas Marklund, har lyckats mycket bra med sin uppgift och åstadkommit en lättillgänglig översikt över vår historia under de gångna fem hundra åren.« <i>BTJ</i></p>

<b>»Detta är populärvetenskap av bästa sort.» /DIE ZEIT<br/><br/>»Det finns nästan hur många lysande böcker som helst, men en del strålar mer än andra.» /Erhard Schütz i DER FREITAG<br/><br/>»Ett mästerverk.» /THE SPECTATOR<br/><br/>»Det är få författare som klarar av att skriva en bok av det här slaget.» /Max Hastings i SUNDAY TIMES <br/><br/>Tyskland 1945.</b> Ett land i ruiner med utbombade och evakuerade människor, hemvändande soldater, flyktingar och fördrivna, frigivna tvångsarbetare och koncentrationslägerfångar. Journalisten Harald Jähner skildrar i denna fascinerande bok hur vardagen gestaltades för denna människomassa: uppröjningsarbetet, jakten på mat, de svarta marknaderna, lusten att leva på nytt, att gå ut och dansa, att leva ut kärlek och sexualitet, men också besvikelserna över de återvändande krigsskadade männen, de många skilsmässorna.<br/><br/>Härifrån förflyttar sig skildringen till livets kulturella sidor, till det intellektuella livet, den abstrakta konsten och den nya formgivningen och inte minst till bortträngningen av det nyligen förflutna. Hur kom det sig, frågar sig Jähner, att tyskarna kunde frigöra sig från den mentalitet som hade möjliggjort den nationalsocialistiska regimen utan att gå igenom den »bearbetning av det förflutna» som kom först långt senare. Hur uppstod ur det efterkrigstida kaoset en stabil demokrati och ett ekonomiskt under?<br/><br/><b>Vargatider</b> är inte en fackhistorisk avhandling, utan en bred kulturhistorisk skildring. Den berättar i en essäistisk stil om efterkrigsåren och gör flitigt bruk av dagböcker, romaner, filmer, tidningar, dikter och sånger. Boken belönades 2019 av bokmässan i Leipzig med Preis der Leipziger Buchmesse.<br/><br/><b>Harald Jähner</b> är journalist, tidigare redaktör på "Berliner Zeitung" och hedersprofessor i kulturjournalistik vid Universität der Künste i Berlin.

<p>Ester och Leon Rytz var bara barn när de tvingades till några av de mest ökända koncentrationslägren under andra världskriget, som Treblinka, Auschwitz och Bergen-Belsen. De miste allt: sina familjer, sitt land, sin ungdom. Mot alla odds lyckades de överleva avrättningar, slavarbete, sjukdomar, svår svält och till och med dödsmarschen från lägret.</p><p></p><p>De kom så småningom till Sverige som flyktingar, svårt präglade av sina upplevelser. Men när de träffades i Borås, där båda hade hamnat i den framväxande textilindustrin, visste de inte vad den andra gått igenom. Leon såg Ester på stan och blev blixtförälskad, utan att veta om att hon bar på samma slags trauma som han själv. Två polskjudiska ungdomar förenades i en beslutsamhet att skapa sig ett nytt liv tillsammans. Att gå vidare och leva - inte bara överleva.</p><p></p><p>Det här är berättelsen om paret Rytz, några av de sista rösterna från Förintelsen, som ännu kan vittna om vad deras ögon såg.</p>

<p>"Knivskarp. Hédi Frieds bok om Förintelsen är en blivande klassiker." - DN<br/><br/>"Diamanter av visdom." - DI Weekend<br/><br/>"Årets viktigaste bok." - Tara<br/><br/>"Frågorna vars svar öppnar upp hela ens sinne. En påminnelse om att det är hög tid för vår tids protester." - Kommunalarbetaren<br/><br/>"Det här är en bok att älska ... fantastisk i sin enkelhet." - Corren<br/><br/>"Ska du bara läsa en bok i år, läs den här." - Fokus<br/><br/>"Bär alltid på Hédi Frieds lilla bok i fickan och läs i den ständigt. Det kan vara den viktigaste du nånsin har ägt." - Kyrkans Tidning</p> <br/> <br/> <p>Vad betydde det att ha sin syster med i Auschwitz?<br/>Var man hungrig hela tiden?<br/>När förstod du att det pågick ett folkmord?<br/>Kan det hända igen?<br/><br/>I över trettio år har Hédi Fried rest runt i svenska skolor för att tala om Förintelsen. Vittnesmålet om hur hennes familj deporterades från sin hemstad, och hur hennes föräldrar mördades i Auschwitz, har berört tusentals elever landet runt. Ofta är det i mötet med elevernas frågor som katastrofens omfattning blir som allra tydligast. Det är direkta, konkreta frågor som bottnar i en grundläggande känsla för humanism. Tillsammans hjälper de till att göra ett ofattbart skeende mer begripligt. Hédi Fried är en av få överlevande som finns kvar och kan berätta sanningen. I Frågor jag fått om Förintelsen besvarar hon ett urval av de frågor hon fått genom åren, frågor som nu för första gången samlas i en bok. Bara genom att fortsätta ställa de svåra frågorna kan vi undvika att upprepa historiens övergrepp.<br/><br/>Hédi Fried (född 1924) är författare och psykolog. Hon är djupt engagerad i att arbeta för demokratiska värderingar och mot rasism. Hon utgår i detta arbete från sina egna erfarenheter från Förintelsen. Hon föddes i staden Sighet och kom efter befrielse från koncentrationsläger i Auschwitz till Sverige.</p> <br/> <br/> <p>"Få lyckas uttrycka sig så exakt som hon ... Hennes nya bok, Frågor jag fått om Förintelsen, låter titeln vända på perspektiven. Vad är det vi frågar om, vi som inte var där och inte förstår? ... Och vi behöver Hédi Fried, som är lättläst i ordets bästa bemärkelse. Hon måste ju ha svenska som andraspråk, men lyckas trots det vara en obegripligt begåvad författare med blixtrande klara formuleringar ... Frågor jag fått om Förintelsen är en pärla, en bok som förtjänar sin plats bredvid en klassiker som Viktor Frankls Livet måste ha mening (1968). Precis som han gör Hédi Fried knivskarpa iakttagelser: 'Hur klarade du dig?' säger många elever till mig. 'Jag skulle ha dött.' Man kan tro det, men det är ju så att inte ens att dö är lätt.'"<br/>Lotta Olsson, Dagens Nyheter<br/><br/>"Bör vara obligatorisk i varje gymnasieskola för diskussion med pappa."<br/>Fredrik Virtanen, Aftonbladets ledarsida<br/><br/>"När man öppnar denna tunna volym - tunna böcker kan vara tydligast av alla - trillar det ur diamanter av visdom ... Jag visade min 13-årige son Hédi Frieds bok och öppnade det tre sidor långa kapitlet 'Vad hjälpte dig att överleva?' En historiebok om Förintelsen hade aldrig fått honom att släppa mobilen och Netflix, men han ville läsa vad hon hade att säga."<br/>Jan Gradvall, DI Weekend<br/><br/>"Årets viktigaste bok. Så stilla, och nästan försynt, vrålar det från boksidorna: 'Det här får aldrig hända igen!' Vi kan alla välja ondska eller godhet."<br/>Kerstin Särneö, Tara<br/><br/>"Jag började läsa en mening, två meningar... och sedan var jag fast. Vi har hört om Förintelsen och vi har läst om den, men att läsa Hédi Fried är ändå som att få kunskapen och insikten på nytt ... frågorna vars svar öppnar upp hela ens sinne ... Min önskan är att alla, både skolbarn och vuxna, läser den här boken. Förtryck och förföljelse och klassificering av människor pågår med förnyat tryck. Hédi Fried skriver: Reaktioner mot orättvisor måste komma när dessa är i sin linda. De borde ha kommit i Tyskland i början av trettiotalet. Bara ett par år senare var det för sent. En påminnelse om att det är hög tid för vår tids protester."<br/>Catarina Berglund, Kommunalarbetaren<br/><br/>"Det är ibland de enklaste frågorna som är de svåraste ... På ett enkelt men inte förenklat vis berättar Fried om tiden innan, hur livsutrymmet långsamt krymptes för judar, gettona och tvångsförflyttningarna ... Jag brukar inte använda ordet viktig så värst frikostigt - det finns så många andra som gör. Men den här boken ÄR viktig. Livsviktig. För vaccinet mot att liknande saker ska hända igen verkar som sagt ha passerat sitt bäst-före-datum, och snabbt går det. Läs för era barn, läs för varandra, glöm aldrig vad fascism leder till. Det får inte hända igen, i vilken form det än tar sig till en början."<br/>Rebecka Åhlund, Blekinge Läns Tidning<br/><br/>"Vartenda högstadium och gymnasieskola borde dela ut hennes bok till sina elever."<br/>Negar Josephi, Expressen<br/><br/>"Så oerhört många överlevde inte för att kunna berätta ... De som faktiskt tog sig levande från dödslägren kanske inte orkade berätta. Men Hédi Fried har klarat det, och hon har gjort det med en klarhet som väcker ...ja, beundran är väl ett alltför svagt och slitet ord."<br/>Mats Dahlberg, Nya Wermlands-Tidningen<br/><br/>"92-åriga Hédi Fried är en av undantagsmänniskorna, de som är självlysande utan att vara flashiga ... Henne ska man lyssna på. ... Hon svarar så lugnt och klokt, med eftertanke men ändå konkret och gripbart. Det här är en bok att älska, en sån som man läser nästan mot sin vilja, när man väl börjat ... Hon ger så fina svar, ärliga och med lagom långa analyser ... Hédi Frieds bok är fantastisk i sin enkelhet. Läs den i skolorna, läs den hemma, låt hennes vittnesmål och kloka syn leva vidare. Hon säger att hon är hoppfull, trots allt, särskilt när hon ser på de unga hon träffar och hur de förändrats så att de nu är mer vetgiriga och intresserade, öppna i både hjärta och hjärna. Hennes svar på frågan 'Känner du igen dig i dagens flyktingar?' får vi heller aldrig glömma: 'När jag ser de skakande bilderna på rangliga, överfyllda båtar på Medelhavet ser jag mig själv sitta där.'"<br/>Åsa Christoffersson, Corren<br/><br/>"Svaren snärtar av smärta och klarsyn. Ska du bara läsa en bok i år, läs den här."<br/>Elsa Westerstad, Fokus<br/><br/>"För att vi ska hålla oss vakna och vaksamma behöver vi kunskap om vår historia. Men också om vår samtid och nutid. En förmåga att avslöja och ifrågasätta dem, som hävdar enkla svar på svåra frågor. Så bär alltid på Hédi Frieds lilla bok i fickan och läs i den ständigt. Det kan vara den viktigaste du nånsin har ägt."<br/>Göran Tonström, Kyrkans Tidning<br/><br/>"Varje gång jag läser henne blir jag lika tagen av hennes värdiga och sakliga ton."<br/>Åsa Beckman, Dagens Nyheter<br/><br/>"En kuslig, nödvändig och hoppfull bok."<br/>Birger Thureson, Dagen</p> <br/> <br/> <p>Ur boken:<br/>Drömde ni på nätterna?<br/>Spontant skulle jag säga nej. Men det var inte likadant hela tiden, allting förändrades beroende på var vi befann oss. I Auschwitz sov vi de korta timmar vi fick sova som om vi hade fått en tegelsten i huvudet. Tungt och drömlöst, en sömn som inte gav vila. I arbetslägren blev det annorlunda. Visserligen var sovtiden inte längre, men drömmarna började komma. Vi drömde oftast att vi var hemma i familjens krets, och uppvaknandet var mycket smärtsamt. Jag drömde att jag promenerade på en solig äng hand i hand med min far, och han berättade just en historia när det skarpa väckningsljuset tändes och fars röst byttes mot de hårda tyska Aufwachen, vakna, schnell, fort, raus, raus, ut, ut... Jag försökte inbilla mig att det var drömmen som var verkligheten, och det dagliga slitet bara en ond mardröm ... Jag försökte balansera i den hårda verkligheten med fantasins hjälp.</p>

Rekommenderad av Leif G W Persson i Veckans Brott <i>Det är som att se rakt ner i 1600-talet genom små titthål</i> Lars Linder, Dagens Nyheter Hur tänkte och kände egentligen människor förr i tiden? Om man fick lära känna dem, skulle man då förstå dem? Historikern Annika Sandén har utgått från rättsfall från längesedan som speglar vanliga människors oro, längtan och drömmar.

<p><b>VINNARE: Edgar Award (Bästa true crime)  </b></p><p><b>NOMINERAD: CWA Gold Dagger (Bästa fackbok)</b></p><p><i><b>»David Grann är en mästare. Det här är en bok som bränner i själen.« | The New York Times  </b></i></p><p><i><b>»En bok utan motstycke, spännande som en deckare.« | Göran Everdahl, Go kväll, SVT </b></i></p><p>På 1920-talet var osagefolket i Oklahoma i USArikast i världen per capita. Orsaken var ett stort oljefynd på deras ofruktbara reservat, där detta förut utfattiga och förtryckta folk hade markrätterna. Nu körde de omkring i dyra bilar, byggde stora residens och kunde skicka sina barn till Europa för att studera. Men mellan 1921 och 1923 miste den ena efter den andra av dem livet i en våg av oförklarliga självmord, trafikolyckor, explosioner, förgiftningar och skottdramer. </p><p>Dessa händelser sammanfaller med att J. Edgar Hoover lägger grunden till det som senare skulle bli FBI. Hoover betraktade Osage-mysteriet som ett gyllene tillfälle att visa vad en modern federal polismyndighet kunde uträtta. <br/><i>Killers of the Flower Moon: Olja, pengar, mord och FBI:s födelse</i> [2018] är en mästerlig uppvisning i vad som gjort New Yorker-journalisten David Grann omtalad och beundrad: ett verkligt historiskt mysterium läggs i dagen genom att författaren gräver sig djupt ner i historiens mörka arkiv och själv uppsöker de platser där sekelgamla hemligheter ligger dolda. <br/>I svensk översättning av Ragnar Strömberg. <br/></p><p>DAVID GRANN [f. 1967] är en amerikansk författare och mångfaldigt prisbelönt journalist för <i>The New Yorker.</i> Hans första bok, <i>The Lost City of Z: A Tale of Deadly Obsession in the Amazon</i> [2009] gick i en mystiskt försvunnen brittisk upptäcksresandes fotspår, på jakt efter en förlorad civilisation i Amazonas djungler. <i>Killers of the Flower Moon</i> [2017] tar sig även den an ett ouppklarat mysterium och en ljusskygg del av USA:s historia. Boken blir nu också film, i regi av Martin Scorsese och med Leonardo DiCaprio i en av huvudrollerna.</p><p><i>»Grann har visat sig vara en mästare på att bygga upp delikata, mångbottnade mysterier som också råkar vara sanna. Det här är en bok som bränner i själen.« The New York Times </i></p><p><i>»En fulländad uppgörelse med orättvisa, girighet och rasistiskt våld som berättar en historia om både då- och nutid.« The Guardian</i></p><p><i>»Årets hittills bästa bok.« Entertainment Weekly </i></p><p><i>»Ett underverk av detektivartad research och berättarförmåga.« Financial Times </i></p><p>En av årets bästa böcker enligt: Wall Street Journal - The Boston Globe - San Francisco Chronicle - GQ - Newsday Time - Entertainment Weekly - NPR - Vogue - Smithsonian - Cosmopolitan Seattle Times - Bloomberg - Library Journal - Paste - Kirkus - Slate </p>

<blockquote> <p>Berglunds och Sennertegs bok &auml;r en lika klarg&ouml;rande som obehaglig l&auml;sning om ett stycke s&auml;llsynt m&ouml;rk nordisk samtidshistoria.</p> <p><em>Bor&aring;s Tidning</em></p> <p>Med hj&auml;lp av &ouml;gonvittnesskildringar och arkivstudier har f&ouml;rfattarna lyckats skapa ett imponerande storverk som r&aring;der bot p&aring; okunskapen.</p> <p><em>Ingalill Mosander, Aftonbladet</em></p> </blockquote> <p><br/>I januari 1918, bara n&aring;gra veckor efter sj&auml;lvst&auml;ndigheten, st&ouml;rtades Finland in i ett skoningsl&ouml;st inb&ouml;rdeskrig mellan "r&ouml;da" och "vita". Med 40 000 d&ouml;da p&aring; bara n&aring;gra m&aring;nader till f&ouml;ljd av strider, mord, sv&auml;lt och sjukdom blev det Nordens dittills blodigaste konflikt, enbart &ouml;vertr&auml;ffad av andra v&auml;rldskriget.</p> <p>Hundra &aring;r har g&aring;tt sedan denna tragedi. I Finland skapade kriget ett trauma som &auml;r k&auml;nnbart &auml;n i dag. Samtidigt &auml;r det s&aring; gott som bortgl&ouml;mt i Sverige, trots att hundratals frivilliga svenskar reste &ouml;ver &Ouml;stersj&ouml;n f&ouml;r att sl&aring;ss, och trots att hela den samtida svenska debatten kom att kretsa kring detta krig - ett krig som dessutom n&auml;stan fick en svensk regering att falla.</p> <p>Med hj&auml;lp av &ouml;gonvittnesber&auml;ttelser och arkiv skildras h&auml;r inte bara hur detta krig kom att forma Nordens historia utan ocks&aring; hur &aring;tskilliga av de svenska bef&auml;l som tj&auml;nstgjorde p&aring; den vita sidan sedermera kom att hamna p&aring; ledande positioner i Sverige, d&auml;r de kunde p&aring;verka s&auml;kerhetspolitiken under andra v&auml;rldskriget och kalla kriget.</p> <p><strong>Tobias Berglund</strong> &auml;r forskare i modern politisk historia vid Uppsala universitet. Han har tidigare varit verksam vid bland annat University of California i Berkeley.</p> <p><strong>Niclas Sennerteg</strong> &auml;r f&ouml;rfattare och journalist och har skrivit flera uppm&auml;rksammade historiska b&ouml;cker, senast <em>Hakkorset och halvm&aring;nen - nazister i Mellan&ouml;stern</em>. Tillsammans har de tidigare skrivit <em>Svenska koncentrationsl&auml;ger i Tredje rikets skugga</em>.<br/><br/></p> <blockquote> <p>Niclas Sennerteg och Tobias Berglund vill ge oss den stora bilden, ber&auml;tta och klarg&ouml;ra orsakerna bakom finska inb&ouml;rdeskriget, redovisa mekanismerna bakom den olyckliga upptrappningen som ledde till det extremt blodiga och brutala krig som i stort sett kom att utspela sig p&aring; v&aring;r bakg&aring;rd &ndash; de blir som allra b&auml;st n&auml;r de s&ouml;ker sig ner p&aring; mikroniv&aring;, l&auml;ser brev, dagb&ouml;cker, redovisar vittnesm&aring;l fr&aring;n svenskar p&aring; plats, frivilliga, korrespondenter, journalister.</p> <p><em>Johan Croneman, Dagens Nyheter</em></p> <p>vill r&aring;da bot p&aring; den f&ouml;rbryllande okunskapen om v&aring;rt grannland &hellip; Kriget s&auml;tts ocks&aring; in i en internationell kontext; i en v&auml;rld av s&ouml;nderfallande imperier v&auml;xer tv&aring; r&ouml;relser fram. En nationsbyggande, ett land och dess folk oavsett klass, den andra socialistisk f&ouml;r ett j&auml;mlikt samh&auml;lle oavsett nation &hellip; Stridernas sj&auml;lva f&ouml;rlopp skildras detaljerat och &ouml;gonvittnen till b&aring;de r&ouml;d och vit terror f&aring;r kriget att p&aring; m&aring;nga vis p&aring;minna om nutida inb&ouml;rdeskrig; arm&eacute;er av amat&ouml;rer med hatet till en demoniserad motst&aring;ndare som drivkraft &hellip; Berglund och Sennerteg bem&ouml;dar sig om en opartisk och nyanserad h&aring;llning, &ouml;ser ur s&aring;v&auml;l &auml;ldre som nyare k&auml;llor. De problematiserar den hyllande mytbildning runt de vitas ledare Mannerheim som ensidigt framh&aring;ller den r&ouml;da terrorn men f&ouml;rnekar den vita. Och redovisar det nya - l&auml;nge kontroversiella - ifr&aring;gas&auml;ttandet av den historiesynen. Men den m&auml;nskliga tragedin &ouml;verskuggar till slut allt.</p> <p><em>Maria Edstr&ouml;m, Expressen</em></p> <p>V&auml;lskrivet, v&auml;ldokumenterat och v&auml;ldisponerat ... Den fr&auml;msta beh&aring;llningen av Tobias Berglunds och Niclas Sennertegs bok &auml;r den detaljerade beskrivningen av hur v&aring;ldet l&aring;ngsamt eskalerar under 1917, f&ouml;r att till slut f&ouml;rgifta hela samh&auml;llet. Sakta men s&auml;kert blir situationen allt mer explosiv och hatisk. Politiska motst&aring;ndare f&ouml;rvandlas till om&auml;nskliga fiender, till djur som ska slaktas. Det p&aring;minner om utvecklingen i Rwanda och Bosnien under senare delen av nittonhundratalet. Tobias Berglunds och Niclas Sennertegs bok blir d&auml;rf&ouml;r en skr&auml;mmande p&aring;minnelse om hur l&auml;tt v&aring;ld f&ouml;der nytt v&aring;ld, och om hur sv&aring;rt v&aring;ldet &auml;r att stoppa n&auml;r det v&auml;l sl&auml;ppts loss.</p> <p><em>Mattias Hagberg, G&ouml;teborgs-Posten</em></p> <p>Berglund &amp; Sennerteg har skrivit en bok som kronologiskt skildrar hela inb&ouml;rdeskriget och vars syfte &auml;r att 'f&ouml;rklara finska inb&ouml;rdeskrigets orsaker, f&ouml;rlopp och konsekvenser', vilket f&ouml;r mig ocks&aring; &auml;r en ambition som man p&aring; ett utm&auml;rkt s&auml;tt lyckas med.</p> <p><em>Bj&ouml;rn Sandmark, Dala-Demokraten</em></p> <p>Det &auml;r en grundlig genomg&aring;ng av krigets bakgrund, f&ouml;rlopp och efterspel. H&auml;r skildras ocks&aring; den svenska h&aring;llningen under kriget och de svenska frivilliga som deltog. F&ouml;rfattarna ger en briljant och delvis skakande skildring av &auml;mnet, s&aring;dant det framst&aring;r i dagens forskningsl&auml;ge. De bidrar sj&auml;lva med ny forskning i arkiv och tidens svenska och finska tidningar.</p> <p><em>Josef Ryd&eacute;n, J&ouml;nk&ouml;pings-Posten</em></p> <p><span style="font-size: 1.125rem;">S&auml;tter in inb&ouml;rdeskriget i sitt sammanhang och ger oss detaljer ... Det &auml;r tre fotografier p&aring; sidan 334 i Berglund och Sennertegs bok om finska inb&ouml;rdeskriget som g&ouml;r allt faktamaterial m&auml;nskligt begripligt.</span></p> <p><em>Dag Sandahl, Nyheterna &Ouml;stra Sm&aring;land</em></p> <p>en mycket god &ouml;versikt av det finska inb&ouml;rdeskriget 1918. De placerar p&aring; ett utm&auml;rkt s&auml;tt inb&ouml;rdeskriget i sitt historiska sammanhang med utg&aring;ngspunkt i det f&ouml;rsta v&auml;rldskriget och med bakgrund i den ryska revolutionen ... Boken &auml;r l&auml;ttl&auml;st f&ouml;r en bred historiskt intresserad allm&auml;nhet och bidrar till att levandeg&ouml;ra Finlands historia f&ouml;r en svensk l&auml;sekrets.</p> <p><em>BTJ</em></p> <p>... f&ouml;r den historiel&ouml;se som vill &auml;ndra p&aring; sin ignorans. Men boken kan ocks&aring; tj&auml;na som en slags framtidsbild av hur det kan bli igen. Ty ute i v&auml;rlden &auml;r det fler som d&ouml;r en v&aring;ldsam d&ouml;d inom sitt lands gr&auml;nser &auml;n som d&ouml;r i konflikter mellan l&auml;nder.</p> <p><em>Stig-Bj&ouml;rn Ljunggren, Pite&aring;-Tidningen</em></p> <p>F&ouml;r den som vill f&aring; en introduktion till det knappa halv&aring;r d&aring; den nyf&ouml;dda republiken Finland f&ouml;r 100 &aring;r sedan h&ouml;ll p&aring; att slitas i stycken har Tobias Berglund och Niclas Sennerteg skrivit en kunnig och v&auml;lskriven v&auml;gledning.</p> <p><em>Lars Ericson Wolke, professor i historia vid F&ouml;rsvarsh&ouml;gskolan,<a href="http://www.clio.se/klubb/artikel/9326">i Clio</a></em></p> </blockquote>