Svenska

Typografisk Handbok 3u [Bok / Inbunden]

För dagens unga är Viktor Rydberg i det närmaste okänd, men en gång ingick han i en svensk skönlitterär kanon. Hans bibliotek finns i Nordiska museet och genom samlingens cirka 3 000 volymer framträder en läsande skald och en mångkunnig personlighet i sin tid. Magdalena Gram, fil.dr och bibliotekarie vid Kungl. biblioteket, tecknar ett porträtt via böckerna. "Huvuddelen av boken utgörs dock av utförliga kommentarer ... visar också på författarens stora beläsenhet ... En rikligt illustrerad och i högsta grad tilltalande bok för bok- och litteraturintresserade." - Tommy Johansson, BTJ-häftet

<p><b>Det här är en bok som handlar om att skriva facklitteratur eller vetenskaplig prosa. Men den som skriver skönlitteratur har också mycket att hämta.</b><br/></p><p>Här finns en rad betraktelser om språk- och stilfrågor i vidaste bemärkelse. Ett genomgående tema är att skrivsättet inbegriper ett sätt att tänka och förstå. Språkdräkten är ingalunda bara en yttre uppsyn. Merparten av vetenskaplig verksamhet är främst skriftlig verksamhet. Sociologiska insikter, till exempel. kan aldrig överskrida gränserna för vår förmåga att uttrycka dem språkligt.<br/><br/><b>Johan Asplund</b> (1937-2018) var socialpsykolog och kultursociolog och verksam som professor i Köpenhamn och Lund.</p>

"Det är en alldeles unik kvalitet att titta i, bläddra genom, känna och lukta på, och någon gång också lyssna till en artefakt som tålmodigt stått till synes bortglömd och tyst i någon hylla i åratal."<br/> Den upplevelsen kan man få i det gamla ammunitionsförrådet på Bråvalla. Där förvaras en enorm bokskatt.<br/>Bibliotekarie Ola Gustafsson är enhetschef och ansvarig för bibliotekets äldresamlingar. Han berättar initierat om några av skatterna i den, även ekonomiskt, värdefulla samlingen.<br/>Essäerna i boken har bara en gemensam nämnare - de utgör bokhistoria ur de äldre samlingarna. <br/>"Urvalet och infallen gör ingalunda anspråk på någon sorts allmängiltighet och särskilt inte vetenskaplighet utan präglas helt av mina egna erfarenheter, böjelser och intressen. Förhoppningsvis kan de sammanfalla med en någorlunda likasinnad läsekrets."

Uppsalas studentnationer hör till några av de äldsta idag levande institutionerna i Sverige. Tidigt i dessas historia växte behovet av egna bibliotek fram. I förstone handlade det om att ge studenterna tillgång till svenska och euro­peiska böcker, som ofta var för dyra för den enskilde studenten att köpa och dessutom var svåra att uppbåda ur universitetsbibliotekets samlingar på grund av omständliga utlåningsregler. Under århundradenas lopp kom dessa biblio­tek att bli alltmer centrala i studentnationernas verksamhet, och idag utgör boksamlingarna - i de fall de finns bevarade - ovärderliga historiska minnes­märken i Uppsalas student- och universitetsliv. Södermanlands-Nerikes nation, vars anor sträcker sig tillbaka till slutet av 1500-talet, har en väl bevarad boksamling av detta slag. Biblioteksverksamheten i de båda nationerna, som slogs samman 1805, inleddes redan under 1600-talet och det tidiga 1700-talet, och genom åren har samlingen kommit att präglas av de bibliotekarier som haft ansvar för böckerna, däribland Jacob Jonas Björnståhl, Johan Adam Tingstadius, Per Erik Bergfalk, Fredrik Ferdinand Carlson, Carl Gustaf Malmström och Johan Markus Hulth, men också av de många frikostiga donationer som gjorts av seniora landsmän, såsom Johan Ihre, Gustav Peringer Liljeblad, Bernhard von Beskow samt Hjalmar och Anna Kempff. Den äldre boksamlingen presenteras här med en översiktlig genomgång och en kort historisk exposé över nationens bibliotek. Boken är rikligt illustrerad med exempel ur samlingen.