Svenska

Sveriges Agatha Christie skulle ha fyllt 100 år 2014!<br/><br/>Maria Lang var vår första deckardrottning.<br/><br/>Här är den första biografin någonsin om Maria Lang (eller Dagmar Lange som hon egentligen hette). Hon var under 40 år en av Sveriges mest lästa och hyllade deckar­författare och skulle fyllt 100 år den 31 mars 2014. Nu är hon högaktuell igen - hennes författarskap uppmärk­sammas med nyutgåvor, b

<p>"Är det dumt att ge sig på tjocka och bra böcker så tidigt i livet att man inte riktigt kan begripa dem? Det tror jag inte. Man kommer ju in i en fascinerande värld och man kan återkomma till den och få klart för sig mycket som man inte begrep från början. Varje omläsning öppnar nya rum i berättelsen. Och den öppnar i bästa fall obekanta rum inom en själv."</p><p></p><p>Det började med barndomshemmets bokhyllor och Katrineholms stadsbibliotek. I 24 kapitel förmedlar Kerstin Ekman starka upplevelser som läsandet gett henne, och berättar om böcker hon kommit att älska, böcker som vänner, som tröst - och om hur läsa och skriva hör ihop.</p>

<p>"<i>Minnet och rädslan</i> är en av de mest bildade litteraturbiografier som skrivits på svenska. Varenda dimension av Ekelöfs liv och författarskap belyses - en litteraturens motsvarighet till 3D-utskriften. Dessutom innehåller den författarbiografins ädlaste dygd, nämligen hjärtats bildning. Högström skildrar fylleslagen hos Ekelöf genom dotterns skrämda blick, han citerar ett syrligt brev från hustrun när ett översättningsarbete inleds och hon förvandlas från älskarinna till sköterska. Som kritiker är det bara att buga vördnadsfullt inför detta storverk." - Rasmus Landström, Aftonbladet </p><p>"Jesper Högströms prosa är så målande, rytmisk och rolig som någon kan begära. Det har han redan bevisat med sina böcker om Hjalmar Söderberg och Tora Dahl. Högström är stilist och en fantastisk reporter i kulturhistorien. Jag litar blint på honom, och låter mig gärna underhållas." - Ulrika Knutson, G-P<br/></p><p>"Jesper Högström har lagt ned ett mycket gediget arbete på att göra en uppdaterad skildring av Gunnar Ekelöf för 2000-talet. Med <i>Minnet och rädslan</i> ger han oss en mycket stark och läsvärd Ekelöf-biografi som också har förutsättningarna att bli ett vitalt standardverk inom sitt område." - BTJ</p><p>.....................................................................</p><p>Han var den litterära modernismens centralfigur i Sverige, mytologiserad av både sig själv och andra. Han var levnadskonstnären, snobben och vägvisaren till underjorden som blev landets mest uppburne poet. Idag är Gunnar Ekelöf en av få svenska diktare som faktiskt blir läst - som fortsätter att vinna nya läsare med sin trollbindande diktning. </p><p>Efter sina rosade böcker om Hjalmar Söderberg och Tora Dahl kommer Jesper Högström med den första Ekelöfbiografin på flera årtionden. På sätt och vis är det den första överhuvudtaget som vågar se olika sidor av nationalklenoden. </p><p><i>Minnet och rädslan</i> är en biografi som skildrar Gunnar Ekelöfs liv och verk i dess fulla vidd, och som längs vägen skapar en synnerligen läsvärd berättelse. Med ett gediget researcharbete, och ett stort antal nya källor och uppgifter, är den fullmatad av insikter om den moderna svenska litteraturhistorien.</p><p>..................................................................... </p><p>"Ger en övertygande bild av Ekelöf som outsider, där dikterna var ett livslångt sorgset trots mot samtiden. Och dem blir man förstås oerhört sugen på att läsa." - Mikael Timm, Kulturnytt </p><p>"Mannen myten legenden. Gummigurra, Benoit Ekeleuve eller Ekeloff, som playboyen Otto G Carlsund kallade honom, förefaller alltid både av sig själv och av andra bli föremål för mytbildningar. Högström försöker inte direkt slå hål på någon av dessa, men han nyanserar dem." - Alexandra Borg, DN </p><p>"I den skymningsvärld som skapats av att Ekelöfs egenredigerade självbiografi och hans författarskap fått bekräfta varandra gör Högströms starka ficklampa gott. Dammet i skrymslena avtecknar sig." - Michael Ekman, SvD<br/></p>

<b>»Staffan Bergsten fyller ett girigt tomrum i bokhandeln och på biblioteken. En alldeles utmärkt introduktion till Frödings liv och verk.« | AFTONBLADET<br/><br/> »Staffan Bergstens insiktsfulla porträtt av Gustaf Fröding, ordmusikanten, lämnar ingen oberörd.« | DAGEN<br/><br/></b> Alla häpnar vid en första läsning av »En ghasel« eller »Vallarelåt« av Gustaf Fröding [1860-1911]. Värmlänningen med rykte som krank och förvirrad var en diktare i världsklass.<br/>Staffan Bergsten lyfter fram de klassiska gåtorna: Hur stod det egentligen till med Frödings »sinnessjukdom«? Och med hans svåra förhållande till kärleken? Men det huvudsakliga intresset är den Fröding som rymmer alla andra: den språkets magiker han var ända från debuten <i>Guitarr och dragharmonika</i> [1891] till de sällsamma småstycken om gråsten och sniglar han författade på Uppsala hospital.<br/><br/> STAFFAN BERGSTEN [f. 1932] är författare och litteraturhistoriker. Utöver Gustaf Fröding har han skrivit om diktare som T.S Eliot, Erik Johan Stagnelius, Tomas Tranströmer, Katarina Frostenson, Ann Jäderlund och Birgitta Lillpers.

<p>Vad har Poe, Strindberg, Lovecraft, Blixen, Dagerman, David Bowie, Freddie Wadling, Inger Edelfeldt, Neil Gaiman och Mare Kandre gemensamt? De har alla på ett medvetet sätt skrivit texter som anknyter till den gotiska tradition som skapades av Horace Walpole, Ann Radcliffe och andra i England på 1700-talet. </p> <p></p> <p>Vad är gotik och hur skiljer den sig från skräckromantik och skräck? I <i>De mörka labyrinterna</i> definieras gotik utifrån engelska romaner, dramer, noveller och fragment mellan åren 1764-1820. Dessa texter speglas i sin tur i gotiska exempel ur nutida litteratur, till exempel av William S Burroughs och Bruno K Öijer, liksom ur andra medier som rollspelet Call of Cthulhu. Här beskrivs även hur gotikens tradition under de senaste decennierna har påverkat kulturella produkter inom olika medier, varpå gotik i litteratur, film, serier, rock, hårdrock, punk, gothrock, death rock, black metal, gothabilly, rollspel och dataspel behandlas. Avsikten är att visa en helhet i vilken litteraturen ingår. Slut­ligen analyseras gotiken i romaner av fyra svenska författare: Alexander Ahndoril, Inger Edelfeldt, Per Hagman och Mare Kandre.</p>

<p><b>Belönad med Augustpriset 2021 i kategorin Årets fackbok!</b></p><p>Av all litteratur på svenska är ungefär hälften översatt från andra språk. Ändå är dess förutsättningar okända för de flesta. I denna bok tecknas en vindlande exposé över den översatta litteraturen på svenska. Vad gjorde reformationen med den svenska Bibeln? Hur har politik och ideologi villkorat översättarnas verksamhet? Finns det ett korrekt sätt att översätta? Med djupgående kunskap och slående exempel från forntid till nutid visar Nils Håkanson hur synen på översättning har varierat mellan epokerna. Hans bok blir lika mycket en kulturhistorisk fresk, full med udda gestalter och genier, som en insiktsfull handbok i läsning och litteratur.</p><p>Nils Håkanson (född 1975) är författare, översättare och förläggare. Utöver romaner har han skrivit en avhandling om rysk litteratur i svensk översättning och verkat som forskningsredaktör för <i>Svenskt översättarlexikon</i>.</p><p><b>"... ljuvligt egensinnig och spränglärd". </b><b></b><b>Kristina Lindquist, Dagens Nyheter</b></p><p><b>"Om någon bok kan sägas fylla ett hål i fackboksutgivningen så är det <i>Dolda </i><i>gudar. </i>Pedagogiskt föredömligt, humoristiskt och stilsäkert." Kristoffer Leandoer, Svenska Dagbladet</b></p><p><b>" ... med denna litteraturhistoria - för det är vad det är - visar sig sakta gudarna, de dras rent av fram ur historiens mörka garderob, ut i ett efterlängtat och välförtjänt ljus." Claes Wahlin, Aftonbladet</b></p><p><b>"Nils Håkansons bildningsfyrverkeri <i>Dolda</i> <i>gudar</i> är med sin originalitet och bågnande kunskap allt man önskar av en Augustvinnare." Annina Rabe, Expressen  </b></p><p><b></b></p>

<p>Dagmar Lange, lektor vid Nya Elementarskolan och filosofie doktor i litteraturhistoria, klev 1949 in i offentligheten som deckarförfattaren Maria Lang. Hon satte en ny standard för den svenska deckaren och under fyra decennier kom varje höst en ny Maria Lang-deckare. Under terminerna var Dagmar Lange lärare och studierektor i Stockholm och på somrarna deckarförfattare i hemstaden Nora, i böckerna känd som Skoga. I biografin ställs frågan vad den dubbla identiteten innebär och här spelar deckarna en viktig roll. Motiven är ofta starka känslor som går överstyr och leder till mord. Passioner och dramatik var långt från Dagmar Langes noga inrutade tillvaro men deckarnas starka känslor kan spåras i egna händelser och upplevelser. En dubbel identitet skapas, Dagmar Lange, alias Maria Lang, som tillsammans utgör en enastående kvinna.</p><p></p>