Svenska

... får bo på natthärbärge.<br/><br/>Stockholm har cirka 1500 hemlösa. De har inte<br/>blivit fler och är inte heller samma personer som<br/>i början av 90-talet. De som var hemlösa då är<br/>sannolikt döda idag.<br/><br/>Om vår kompromisslösa syn på missbrukande hemlösa.<br/>Hängde deras död ihop med att samhällets omsorgsstege inte fungerade och att missbruk diskvalificerade många av dem till ett liv på natthärbärgen?<br/><br/>Steget mellan härbärget och ett drogfritt boende uppfattas ofta som oändligt stort och svårt för många missbrukande hemlösa att ta. Alternativen däremellan är få och anklagas lätt för drogliberalism.

DE OSKULDSFULLA är en otrolig historia om tre systrar som växer upp i en religiös sekt, och om deras respektive flykt ifrån detta liv.<br/><br/>Juliette, Kristina och Celeste föds in i och växer upp i sekten Guds barn. Sekten grundades i Amerika under sent sextiotal och är nu känd under namnet Family International. En av de mest upprörande aspekterna av sektens religiösa utövande är användandet av sex för att åskådliggöra Guds kärlek, något som i grund och botten betydde sex mellan sektens medlemmar, oavsett deras respektive ålder.<br/><br/>Systrarna formades från födseln till att bli Guds soldater. I tidig ålder skilde man dem åt och de växte upp med helt skilda erfarenheter från sin tid i sekten. Celeste var involverad i de högre skikten av armén, Kristina var fotsoldat och Julianna var rebellen som testade den strikta regimens gränser så fort hon fick tillfälle. Gemensamt har de ändå känslan av att det är något som är i grunden fel med den värld de lever i, trots att de inte känner till något annat liv.<br/><br/>Vi får följa med på deras livsresa i sekten tragedin, absurditeterna och det slutgiltiga hoppet och deras liv efteråt. De har också tre yngre systrar i Uganda, och de fokuserar nu på att förhindra att deras egna erfarenheter upprepas.

Händelserna vid EU-toppmötet i Göteborg i juni 2001 utmanade demokratin och rättssamhället. Godtrogna demokrater möjliggjorde extremvänsterns våld.<br/><br/>Motreaktionerna lät inte vänta på sig. Polisen, regeringen och EU började skissera förslag som alla hotar de demokratiska friheterna. Det talas om maskeringsförbud, begränsningar i rätten att resa och utökade befogenheter att på hyfsat lösa grunder hålla människor inlsta.<br/><br/>Beskrivningarna av Göteborgskravallerna har hittills dominerats av en sida. Det behövs fler perspektiv. Hanne Kjöller är en av få kommenterande journalister utanför vänstern som följt händelserna och dess efterspel. Hon ger här en ny och delvis annorlunda bild av vad som skedde, varför och vad vi riskerar.

Det sägs att vatten är en rättighet, men verkligheten ser annorlunda ut. En handfull gigantiska företag skaffar sig allt större makt över vattnet i världen. De som drabbas är de fattigaste i syd som inte anses vara kommersiellt gångbara.<br/><br/>Men det globala vattenkotteriet består inte bara av stora multinationella företag, utan även av mäktiga män i de internationella institutionernas tjänst. Världsbanken, IMF och WTO är invävda i ett nätverk med vattenföretagen - med en central sak på dagordningen - att privatisera vattnet.<br/><br/>I Cochabamba i Bolivia protesterade den lokala befolkningen mot privatiseringen och de orimliga avgiftshöjningarna. De vann mot det multinationella företaget.<br/><br/>Men privatiseringarna sker inte bara i syd. De stora globala vattenföretagen har numera rättigheterna, inte bara i Shanghai, Buenos Aires, Manila och Johannesburg - utan också i Norrtälje. Den globala strategin för att göra vatten till en handelsvara är allts hÜgst ptaglig èven hèr i Sverige. Det èr nu det avgÜrs - om vattnet ska vara en mänsklig rättighet eller en handelsvara.<br/><br/>Ann-Christin Sjölander Holland är journalist på tidningen Kommunalarbetaren och har under lång tid granskat privatiseringarna av offentlig sektor.

Karl Marx skrev Kapitalet för att sätta ett vapen i händerna på arbetarklassen. I en grundlig genomgång av Kapitalets första kapitel visar Harry Cleaver hur man genom att läsa Marx idag både kan förstå hur kapitalismen fungerar och möjligheterna till motstånd. Harry Cleaver formulerar här en radikal, handlingsinriktad och starkt politisk läsning av Marx, som på många avgörande sätt skiljer sig från ortodoxa, ekonomistiska eller rent filosofiska läsningar. Istället för en lagbunden historisk utveckling betonas en öppen, oavgjord konflikt. Istället för ett snävt fokus på mestadels manliga, vita arbetare inom tillverkningsindustrin lyfts arbetarklassens mångfacetterade karaktär fram. Istället för en frigörelse av arbete betonas kampen mot arbete. Att läsa Kapitalet politiskt har sedan den först publicerades i slutet av 70-talet utgjort en av grundtexterna i den så kallade autonoma marxismen. I en omfattande inledning redogör Harry Cleaver för de politiska idétraditioner ur vilka dessa tankar vuxit fram, för att sedan, på ett tillgängligt sätt, vägleda oss genom det inledande kapitlet i Kapitalet. Harry Cleaver undervisar i marxism och marxistisk ekonomi på University of Texas i Austin. Han anställdes efter en omfattande studentkampanj på 70-talet. Harry Cleaver är idag aktiv i solidaritetsrörelsen för zapatisterna i Chiapas, Mexico.