Svenska

David Hume betraktas som en av portalgestalterna inom den västerländska filosofin i allmänhet och inom upplysningstänkandet i synnerhet. De essäer om politik och ekonomi som publiceras i denna volym präglas, liksom hela Humes filosofiska verk, av en strävan att göra filosofi till en i historien och erfarenheten förankrad vetenskap om människan. Enligt Hume hade filosofin nämligen i hög grad kommit att präglas av ogrundade antaganden, föreställningar och ren vidskepelse. Kort sagt, alltför mycket filosofiskt tänkande förutsatte en massa saker som vi människor inte kan veta någonting om, som inte går att iaktta, som det inte finns någon erfarenhet av och som inte ens är begripliga utanför ett teologiskt ramverk. Texterna innebär inte bara ett historiskt dokument och ett brandtal för upplysningen, utan kan också med fördel läsas som en samtida påminnelse om människans frihet, såväl hennes intellektuella och andliga som hennes politiska och ekonomiska. Av David Hume har h:ström Text & Kultur tidigare gett ut Filosofiska essäer inom moral och estetik (2008).

<i>Estetisk teori</i> var vid Adornos död ofullbordad. Det hindrar inte att boken idag framstår som hans kanske viktigaste och mest inflytelserika verk. Här blickar han tillbaka mot decennier av arbete med konstarterna och den filosofiska estetiken som den ut­vecklats sedan den tyska idealismen. I centrum återfinns frågan om konstens samhälleliga roll, dess förmåga att gestalta ett utopiskt hopp bortom den rådande ordningen och ytterst dess avgörande roll för det filosofiska tänkandet.

Den gängse filosofin hävdar att subjektet och förnuftet måste få härska -- i människans namn. Men blir den verkliga människan mindre mänsklig, om vi berövar den abstrakta människan hennes ställning som förklaringsfaktor till allting? Det är Foucaults fråga i detta klassiska arbete från 1969 som nu kommit i en andra ombruten upplaga på Arkiv förlag. "Jag förstår att de alla känner sig obehagliga till mods. De har förmodligen haft en viss svårighet att fatta att deras historia, deras nationalekonomi, deras sociala praktiker, det språk de talar, deras förfäders mytologi, de sagor de fick sig berättade då de var små, lyder under regler som inte alla är givna för deras medvetande. De önskar knappast att man dessutom skall ta ifrån dem den diskurs där de omedelbart, utan distans, vill kunna säga vad de tänker, tror eller inbillar sig." (Ur Vetandets arkeologi) I sitt personligt hållna förord lyfter Bengt Olle Bengtsson, genetiker vid Lunds universitet, fram Foucaults analys av hur "vetandet" formas i mötet mellan maktförhållanden, ideologier och vetenskaper.

Lars Bergström analyserar utilitarismens fel och förtjänster, livsåskådningar, relativism, den intellektuella moralen, fri vilja, cykliska preferenser, berättigad tro, kunskapsteoretisk konservatism, slutledningar, Poppers kunskapsteori, Kants maxim, normativ kunskapsteori, tidens gång, och hur man besvarar eviga frågor. Den som har läst Döden, livet och verkligheten kommer att känna igen tonfallet, bredden i ämnesvalet och de alltid självständiga infallsvinklarna.

300 år efter sin födelse 1711 är David Hume fortfarande en levande filosof, vars tankar är högaktuella inom många av filosofins områden, från kunskapsteori till moralfilosofi. Förnuft, känsla och moral innehåller nyskrivna essäer av svenska filosofer, som presenterar och diskuterar Humes filosofi ur ett nutida perspektiv. Volymen innehåller även två korta texter av Hume själv.

Europas Idéhistoria. 1900-talet, Framstegets Arvtagare [Bok / Häftad]

Boken följer det etiska tänkandets utveckling från den grekiska filosofin och den bibliska tankevärlden fram till idag, hos bl a Thomas av Aquino, Luther, Kant och Nietzsche. Den presenterar grundläggande etiska teorier och begrepp som kärleken till nästan, människovärde, rättvisa, självbestämmande, etik-kritik, sociobiologi, utilitarism och pliktetik.