Svenska

En uppslagsbok fullproppad med klassiska och moderna symboler allt från dödskallen, duvan och korset till snabel-a, Uncle Sam och svanen-märkningen.<br/><br/>Symboler är ett av människans äldsta uttryckssätt. Många har levt kvar i årtusenden, nya tillkommer hela tiden. Boken innehåller ca 300 uppslagsord. Hur används symbolerna? Vilken verklighet och vilka sägner och myter är kopplade till dem? Inte minst äldre konstverk kan vara svåra att förstå om man inte är bekant med de vanligast symbolerna. <br/><br/>Vad betyder de tre kronorna i Sveriges riksvapen? Vad betyder duvan i målningen från renässansen? Vilken symbolik finns i färger som grönt, violett och vitt? Påfågel, grisen, geten och lejonet - vilket symbolisk innebörd har de?<br/><br/>Den här boken är något så ovanligt som en symbolbok skriven för svenska läsare.<br/><br/>Jan-Öjvind Swahn är professor emeritus i folkloristik och en av våra främsta auktoriteter inom kulturhistoria. Han har en förmåga att göra sin vetenskap tillgänglig för alla.

<p>En kort bok om Dalslands kanal, en vattenled som bedårat, beundrats och befarits sedan 1868. Den öppnar varje sommar för båttrafik och är ett oförglömligt äventyr att besöka. Tolv kilometer kanal byggdes för att binda samman 25 mil vattenväg äntligen skulle järnet från Dalslands bruk kunna transporteras hela vägen till Göteborg utan omlastning. Att det sen blev papper och trä som transporterades bidrar bara till historien. Oavsett om du kommer med båt, kanot eller landvägen är du omgiven av vatten, skog och byggnader som bjuder ett stycke dalsländsk historia, bedårande utsikt och vänligt lugn. </p><p>Berömd för sin skönhet Hälften av de hundra tusentals besökarna som varje år besöker Dalslands kanal kommer hälften från andra länder än Sverige. Dalslands kanal anses vara en av Europas vackraste vattenvägarna och ryktet har spridit sig. Under drygt två månader kommer båtar och kajaker från syd, väst och öst över Vänern, genom skogen från Norge och från båtställningarna längs sjöar, älvar och kanaler som tillsammans utgör det vi kallar Dalslands kanal. Tusentals farkoster passerar genom 31 slussar vid 17 slusstationer och blir en del av den svenska kulturhistorien. </p><p>Dalslands kanal är inte bara en rolig upplevelse kryddad med natur och spänning. Den är en historia om människorna som bott och arbetat längs kanalen, galeaser och ångfartyg, järn- och pappersbruk och Nils Ericson som byggde Dalslands kanal som kronan på sin karriär.   </p><p>Fakta om Dalslands kanal</p><p>Byggår: 1864 1868 </p><p>Antal slussar: 31 </p><p>Antal slusstationer: 17 </p><p>Längd: 253 kilometer </p><p>Grävd/sprängd kanal: 12 kilometer </p><p>Fallhöjd: 66 meter </p>

<p>Högsbyn ligger på en udde i sjön Råvarpen vid Tisselskogs naturreservat mellan Håverud och Dals Långed. I dag ligger det ingen by här utan ett område fyllt med hällristningar, fler än 2 000 stycken på cirka 50 hällar. Här har funnits en boplats sedan stenåldern och det var under bronsålderns som hällristningarna gjordes. Boplatsen fanns kvar en bit in i järnåldern.    </p><p>Människorna som bodde på udden brukade jorden och man har hittat lämningar efter jordbruk, som inte finns kvar i dag. Troligen fiskade de och lade upp sina båtar på näset. Att det finns så många hällristningar betyder att människor har bott här under en lång period.  I de mer raffineradedelarna av området föreställer hällristningarna människor, djur, fotavtryck, ormar, cirklar, hjulkors och båtar.   </p>

<p>En kort bok som bland annat handlar om hur Nils Ericson kom på idén att rita en akvedukt som skulle byggas i Stockholm, på Bergsunds mekaniska verkstad och fraktas i delar till Håverud för att sättas samman med 33 000 nitar. Ja, det hade allt varit roligt att vara med när de satte den på plats, 83 ton tung och 10 meter över forsen.  </p><p>Nils Ericson hade ägnat hela sitt liv åt att utveckla transporter på vatten och räls. Kanske kunde han inte låta bli att samla sin erfarenhet och kunskap till en sista stor utmaning att bygga Sveriges första akvedukt. I mer än hundra år hade man funderat över hur kanalen skulle byggas för att lösa den branta forsen i Håverud med stränder av mjuka bergarter. Nils Ericson hade gått i pension när han fick frågan om han ville ta uppdraget att bygga Dalslands kanal. Han hade betytt mycket för utbyggnaden av Sveriges kanaler och järnvägsnät. Att det fanns ett järnvägsnät som band samman Malmö, Göteborg och Stockholm blev oerhört viktigt för den snabba utvecklingen under 1800-talet och Nils Ericsons hade blivit berömd, adlad och fått medaljer och ordnar av finaste slag. Akvedukten skulle bli kronan på verket.   </p><p>Fakta om Akvedukten i Håverud:</p><p>Invigning den 19 september 1868 av Kung Karl XV </p><p>Byggkostnad 1 365 000 kronor Längd 32,5 meter </p><p>Lyfthöjd 9,9 meter </p><p>Material järnplåt, sammansatt av 33 000 nitar </p><p>Djup 1,8 meter Egen vikt 83 ton </p><p>Totalvikt när den är fylld ca 300 ton </p><p>Byggnadsminnesförklarad år 2013 </p><p>Varje år passerar tusentals båtar genom akvedukten och de fyra slussarna i Håverud från början av juni till slutet av augusti. </p>

<p>En kort bok om borgruinen Dalaborg som ligger 50 kilometer norr om Dalbergsåns utlopp i Vänern. Utsikten över Vänern är storslagen och från borgen, som en gång låg här, såg man till Kållandsö där biskop Brynolf Algotsson byggde borgen Lekkia år 1298, där nu Läckö slott ligger.  </p><p>Dalaborg är ett fint utflyktsmål för såväl gammal som ung. Det är inte långt att gå till borgruinen från parkeringsplatsen, det finns fina ställen att äta picknick och barnens fantasi gör det till en spännande lekplats mellan vatten, sten och träd.   </p><p>År 1304 byggde hertingarna Erik och Valdemar fästningen Dalaborg. Borgen låg på gränsen mellan Sverige och Norge med god utsikt som gav full kontroll. En suveränt strategisk plats. Borgen smälte väl in i landskapet. Den vilade på en murad stengrund som var upp till fyra meter tjock. </p><p>På Melleruds museum finns det en modell byggd med den schweiziska borgen Mammerthofen som förebild. Ett besök på muséet bidrar till att se ruinerna efter Dalaborg i nytt ljus. Arkeologen Bengt Söderberg gjorde en stor utgrävning av Dalaborg 1938 39. Han beskrev borgens historia och daterade viktiga händelser. Många spännande fynd gjordes under utgrävningarna som gav stoff till historiebeskrivningen. De fann allt från köksredskap, verktyg, glas, dörrbeslag, smycken, schackbräden, tärningar och andra spel, till lås, pilspetsar och delar av armborst.  </p>

Zigenarna har ingen egen stat, sjunger ingen nationalsång, tillber ingen helig skrift. De har aldrig fört krig mot något annat folk. Deras enda sanna fosterland är vägen och resan. Inget annat folk har genom århundradena varit så förföljt som det zigenska. Samtidigt har det omgärdats av otaliga romantiska myter. Isabel Fonseca levde tillsammans med zigenare i Östeuropa under fyra års tid och fick en unik inblick i deras tänkande och levnadssätt. Hon skildrar deras syn på arbete, giftermål, barn och religion och hon berättar om deras historia alltsedan massutvandringen från Indien för tusen år sedan. Hon lyssnar på zigenarnas egna sånger och sägner. Hon uppfattar sorgen men också stoltheten i deras ord: »Begrav mig stående. Hela mitt liv har jag legat på knä.« »Begrav mig stående« utkom första gången 1998 och ges nu ut i nyutgåva med nytt förord i samband med att Isabel Fonseca släpper sin första roman, »Bindningar« hösten 2009.

<p>Ur motiveringen till Årets industriminne som tilldelades Fengersfors bruk 2015: </p><p>"Som bevarad äldre produktionsmiljö inom massa- och pappersindustrin saknar Fengersfors motsvarighet i Sverige. Brukets sulfatkokare från 1950 var världens första kontinuerliga massakokare och är en teknikhistorisk sevärdhet av internationell klass. Bruksanläggningen rymmer också starka kontraster mellan vårdade ytor och postindustriella ruiner kontraster som kan ge fängslande berättelser och nyskapande vägval för bevarande och återbruk, när ytterligare delar av anläggningen ska göras tillgängliga för besökare. Fengersfors ägare, familjen Rosenblad, har i samverkan med olika aktörer och med offentligt stöd målmedvetet arbetat för att säkra brukets framtid med bevarade industrihistoriska värden. En viktig del av brukets nya publika identitet är konstnärskollektivet Not Quite, som gett Fengersfors en kreativ kraftinjektion."</p><p></p><p></p>