Svenska

<p><b>Krösamos, klabbsaltare och feminina substantiv</b></p><p><b></b> </p><p><i></i></p><p><i>Mysse</i> och <i>bysse</i>, <i>krösamos</i> och <i>klabbsaltare</i> är småländska ord som de flesta känner igen. Men vad betyder <i>vuplann</i>, <i>pixaburk</i>, <i>böstel</i>, <i>snickaren är placered</i> eller <i>träpäran är ong</i>? Och hur låter småländska egentligen? </p><p>  Den här boken presenterar småländsk dialekt, och beskriver bredden i detta stora landskap, skillnader såväl som likheter. Ordboksdelen tar upp småländska ord och uttryck tillsammans med språk­exempel och förklaringar. Grammatikdelen beskriver och exemplifierar uttrycksmedel som man finner i småländska.</p><p>  Men är småländska en enda dialekt? Det låter ju så olika på olika ställen. Här använder författarna småländska som ett samlingsnamn. Att ange hur många dialektvarianterna är eller var man ska dra gränser är inte enkelt, för trots skillnaderna är likheterna stora. Utgångspunkten är en äldre småländska som talades då Småland och resten av Sverige huvudsakligen beboddes av bönder, men här finns också inslag av en mer samtida småländska, som man finner till exempel i litteratur och medier.</p><p>  Boken börjar med ett avsnitt om dialekter i allmänhet och Smålands i synnerhet, beskriver småländskt uttal och hur ord kan bildas och förändras. I bokens sista kapitel ställs frågan om småländskan lever. Svaret är ett entydigt ja. Många smålänningar firar, med stolthet och glimten i ögat, fössta tossdan i mass med massipantååta och hyllar hembygdens egen småländska.</p><p><i>  Kanske är det den mjuka, varma, melodiska prosodin som är den småländska dialektens hjärterytm. Man känner igen en smålänning när man hör en så man gör.</i></p>

<p>FLOSKEL - ord eller uttryck, i allmänhet av ­välklingande form, som saknar djupare innehåll. Oftast använt i plural­form: t.ex. förlegade floskler, benägen för flosk­ler eller granna floskler. Synonymer: banalitet, harang, plattityd, tom fras, klyscha, snömos. </p><p>SVENSK FLOSKELORDBOK - lista i bokform över moderna floskler, populära inom svenskt samhälleligt, ekonomiskt och kulturellt liv, sammanställd av Fredrik Kullberg i syfte att genomlysa den språkliga dimma som lagt sig över landet och i någon mån få den att lätta. </p><p>»Syftet med föreliggande verk är att genomlysa den språkliga dimma som lagt sig över Sverige. Svällande informationsavdelningar, makthavare som slutat läsa böcker, ett allt ängsligare samhällsklimat och digitaliseringens oändliga möjligheter till förytligande och försköning är bidragande faktorer till den enorma mängd floskler som vällt fram över medborgarna de senaste 30 åren eller så. Alltså högtravande men in­tet­sä­gande ord och fraser som ter sig löjliga genom sin kon­trast mellan innehåll och form, och som inte har något an­nat syfte än att skyla över konflikter, dölja maktanspråk, kamouflera okunskap, öka konsumtionen och få budskapet att framstå som märkvärdigare än det oftast är. </p><p>Ställd inför det språkliga vanvett som präglar vårt så kal­lade informationssamhälle - det heter inte längre per­so­nal­chef, utan Chief Human Resources Officer (CHRO) - har jag valt att tillämpa ironins och satirens form. I tider som dessa återstår bara att skratta åt eländet, vilket möjligtvis kan vara ett sätt att slå tillbaka mot maktspråk, desinformation och tvi­velaktig jargong. Framställningen är kryddad med begrepp som inte ome­delbart är att beteckna som floskler, men som präglar tids­andan och genom sin tillämpning hotar att undergräva mot­tagarens förstånd.« Fredrik Kullberg i förordet </p><p>Fredrik Kullberg är journalist och författare till sju böcker. Den förra, Kriget mot skönheten, nominerades till Stora fackbokspriset 2020. </p>

Skriv För Din Målgrupp - Tips För Träffsäkra Texter [Bok / Kartonnage]

<p>I <b>Göteborgslexikon</b> är det <i>knôkat</i> med göteborgska ord och uttryck. Många är allmänt bekanta, som <i>a-män</i>, <i>bamba</i>, <i>dänka</i>, <i>exter</i>, <i>käckt</i>, <i>la</i>, <i>läska</i>, <i>måckli</i>, <i>svale</i>, <i>talla</i>, <i>tetig</i>, tyken, <i>å hâna</i> och <i>änna</i>. </p><p>Andra är inte kanske fullt så välkända, som <i>bôdi</i>, <i>dôna</i>, <i>flane</i>, <i>gigga</i>, <i>hånka</i>, <i>joggens</i>, <i>môla</i>, <i>parra</i>, <i>rôta</i>, <i>tjingsa</i> och <i>tjottaheiti</i>. En del är sällsynta numera, som <i>apparell</i>, <i>gojla</i>, <i>kallevanser</i>, <i>klissa</i>, <i>kombarris</i>, <i>môla</i>, <i>môsad</i>, <i>snörflôsa</i>, <i>tjala</i> och <i>ånk</i>. </p><p>Annat är så självklart att man inte tänker på det som dialekt, som att man säger <i>tissta</i> för tisdag, jämte för bredvid och <i>mårrfar</i> för morfar. Och när sa du <i>kom å knô</i> senast? </p><p><b>Göteborgslexikon</b> är med bred marginal den mest omfattande ordboken för göteborgskan. Här finns närmare tusen ord och uttryck beskrivna med betydelser, användning, uttal och ursprung. Orden lockar fram bilder och minnen av personer och situationer: Så sa vi när vi spelade boll eller lekte gömme. Så lät det när föräldrarna förmanade oss, eller fastighetsskötaren läxade upp oss. Det ordet använde alltid farmor. Det uttrycket har jag inte hört på 50 år. Och jag som trodde att det bara var i min familj vi sa så. Lexikonet är ett ordalbum för infödda och en vandring i ett nytt språkligt landskap för inflyttade.</p><p></p><p><b>Lars-Gunnar Andersson</b> är professor emeritus i modern svenska vid Göteborgs universitet och har bland mycket annat forskat om Göteborgsdialekten och beskrivit den i artiklar, språkspalter och böcker, till exempel <i>Göteborgsgrammatik</i> från 2019. Han är också en välkänd radioröst efter många år som ämnesexpert i radioprogrammet Språket.</p>

<p><b>Varför säger göteborgaren <i>änna</i>, <i>la</i>, <i>knô</i> och <i>brôte</i>? Svaren finns i grammatiken.</b> </p><p>De svenska grammatikböckerna beskriver det enhetliga skriftspråket. Men dialekterna lever som talspråk, och där finns det variation. En del säger <i>såg honom</i>, andra <i>såg han</i> och åter andra <i>såg en</i>. En del säger <i>skolen</i> och <i>pennen</i>, andra säger <i>skolan</i> och <i>pennan</i>. Verben har sina egna böjningsmönster: <i>slita</i> <i>slet</i> <i>sletet</i>; <i>knyta</i> <i>knöt</i> <i>knötet</i>.    </p><p>Till grammatiken räknas också uttalsmönstren. I göteborgskan kan <i>kors</i> och <i>fort</i> uttalas <i>koss</i> och <i>fott</i>. Fisk och <i>lille</i> blir <i>fesk</i> och <i>lelle</i>. Gata har ett <i></i><i>å</i>-aktigt <i>a</i>-ljud. <i>Kungen</i> kan bli <i>köngen</i>. Detta och mycket annat utreds av professor Lars-Gunnar Andersson, som går igenom ett stort antal språkliga drag som finns i göte­borgsdialekten men inte i standardsvenskan. </p><p>Göteborgskan är en central del av många göteborgares identitet. Den är dessutom en av landets mest välkända och älskade dialekter bland svenskar som inte själva talar den. <i>Göteborgsgrammatik</i> erbjuder alla som är intresserade av dialekter i allmänhet och göte­borgskan i synnerhet en djupgående, lärorik och underhållande läsning. Och dû, läser du denne här boken får du dessutom kunskaper i grammatik på köpet.</p><p></p><p><i>Lars-Gunnar Andersson växte upp på Guldheden i Göteborg. Han är professor i modern svenska vid Göteborgs universitet och har bland mycket annat forskat om Göteborgsdialekten och beskrivit den i artiklar, språkspalter och böcker. Han är också en välkänd radioröst efter många år som ämnesexpert i radioprogrammet Språket.</i> </p>

Franska Idiom - Cirka 8000 Målande Uttryck Och Ordvändningar Med Översättni [Bok / Kartonnage]

Denna ordbok är resultatet av en systematisk granskning av fyra viktiga delområden av ordförrådet: * Lömska ord och fällor, omfattande så kallade falsche Freunde, homonymer, homografer och ord med viss ljud-, form- eller betydelslikhet * Främmande ord och låneord * Geografiska namn, statsnamn och nationalitetsord * Prepositioner i prepositionsobjekt. "Lömska ord och fällor" är en handbok för den tyskstuderande på gymnasiet och vid universitet, dessutom en praktisk hjälpreda för var och en som sysslar med tyska språket. Genom sitt detaljerade register lämpar sig boken även väl som uppslagsbok. Lars Åhlander är fil.lic. i tyska och har mångårig erfarenhet som universitetslärare i ämnet.