Svenska

När saker blir komplexa känns det ofta som att ha landat i en helt ny värld utan tillgång till en karta. Den här boken riktar sig till dig som dels behöver förstå vad komplexitet är och veta hur du agerar på bästa sätt när uppgifterna är just: komplexa. Klara Palmberg Broryd, teknologie doktor i komplexitet, vet hur att göra det enklare och vad vi behöver göra för att hantera komplexitet bättre.

Hur kommer det sig t.ex. att många av oss lägger mer tid på val av elleverantör än val av livspartner? På vilka grunder fattar vi beslut, vad är det som styr oss och framförallt ? hur kan vi göra det bättre?<br/><br/>Med denna bok vill vi öka kunskapen om hur vi fungerar, vad som påverkar oss när vi fattar beslut och därigenom hjälpa er att fatta klokare beslut, göra bättre affärer och leva de liv ni önskar.<br/><br/>Boken nominerades till bästa HR-bok 2014 av Personal & Ledarskap.

<p>»Informativt, klargörande och personligt« Dagens Nyheter</p><p>Ur krig, blod och aska föddes den turkiska republiken för hundra år sedan. Det skapade ett drama som kommer att fortsätta långt efter republikens 100-årsdag i oktober 2023. </p><p>Med den här reportage- och fotoboken vill journalisten Bitte Hammargren och fotografen Stefan Bladh skildra några av de avgörande händelser och förändringar som bidragit till det Turkiet vi ser i dag. </p><p>Det handlar om Ataturks skapelse av republiken Turkiet, kurdernas och andra etniska minoriteters situation, hur Syrienkriget har förändrat Turkiet och hur dess utrikes- och säkerhetspolitik påverkar såväl landets egna invånare som omvärlden. </p><p>Inte minst beskriver denna högaktuella bok Erdogans resa till makten, och hur han förändrat republiken under sin tid som premiärminister och president samt de politiska efterskalv som väntar ett hårt prövat och polariserat land efter de förödande jordbävningarna i början av 2023. </p><p><b>Bitte Hammargren</b> är frilansskribent med lång erfarenhet av att bevaka Turkiet och Mellanöstern. Åren 2001 2012 var hon Svenska Dagbladets Turkiet- och Mellanösternkorrespondent. Därefter har hon bland annat lett Mellanöstern- och Nordafrikaprogrammet på Utrikespolitiska institutet samt varit Mellanösternanalytiker på Totalförsvarets forskningsinstitut. Numera är hon senior associerad medarbetare vid UI. 2008 var hon mottagare av Publicistklubbens Stora pris, samt fick Arguspriset för humaniora 2017. På senare år har hon skrivit ett flertal rapporter om Turkiet, Libanon och Irak, och syns ofta som kommentator om Turkiet i svenska och internationella medier.</p><p><b>Stefan Bladh</b> är frilansfotograf som arbetat i Turkiet över tjugo år, både med egna projekt samt under uppdrag för svensk och internationell media. Han har bland annat fokuserat på migrationsströmmarna från Afrika, flyktingkrisen från Syrien och inte minst med den romska befolkningen i landet. Under åtta år följde han den romska familjen Kaplan, vars liv dokumenterades i boken <i>The Family</i> som gavs ut 2010 (Nouvel Publishing). Han har utöver detta gett ut ytterligare fyra böcker.</p><p>»En strukturerad och sammanhållen berättelse som samtidigt får liv och energi av två förfarna journalisters närvaro. De är inte bara väl pålästa, de har själva bevittnat de stora katastroferna, bevakat krigen och konflikterna och träffat många av de ledande aktörerna. Resultatet är på en gång informativt, klargörande och personligt.« Lars Linder, Dagens Nyheter </p><p>»Bokens reportageform levandegör läsandet genom otaliga möten med människor. Detsamma gäller Bladhs uttrycksfulla fotografier. <i>Drama utan slut</i> riktar sig till alla som vill förstå dagens Turkiet« Betyg 5/5. Ann-Catrin Emanuelsson, BTJ </p><p>»En fantastisk kunskapskälla« Ulf B Andersson, Amnesty Press </p><p>»Texterna och bilderna tar verkligen läsaren nära landet idag.« Göteborgs Posten</p><p>»Det är fråga om ett verkligt praktverk som förlaget satsat på.« Svante Lundgren, Ny Tid</p>

<p> Svenska försvarets närmare 3000 amerikanska överskottsfordon anskaffades direkt efter andra världskriget när en snabb modernisering krävdes.</p><p>Här presenteras för första gången hela historien i ord och bild. </p>

<p>Varje människa har sin historia, varje säsong har sin story, och varje fotbollströja kan förflytta dig till en annan plats och en annan tid. Från Manchester till Manilla, från Seattle till Simferopol, genom nittiotalet över millennieskiftet och vidare mot nutiden.</p><p>I <i>Under tröjan</i> har Erik Niva låtit svenskar som flyttade ut i fotbollsvärlden berätta sina egna historier om platserna de hamnade på, tröjorna de bar och vad de fick uppleva i dem.</p>

<p>En medryckande och instruktiv bok om journalistens arbete. Den handlar ocks&aring; om hur man f&ouml;rbereder, genomf&ouml;r och skriver ut en intervju. Ett viktigt avsnitt ger r&aring;d och anvisningar om hur ett sp&auml;nnande och informativt reportage b&ouml;r skrivas. H&auml;r finns ocks&aring; kapitel om redigering, om spr&aring;kriktighet och om de lagar och etiska regler som g&auml;ller f&ouml;r journalistens arbete. Att skriva i tidning &auml;r en bok f&ouml;r alla som vill l&auml;ra sig att skriva s&aring; att andra f&aring;r lust att l&auml;sa.</p>

Rasforskning och steriliseringspolitik är två inslag i svensk historia som vållat stark diskussion och kollektiv självkritik. Även det svenska folkhemmet bar på mörka hemligheter, hette det när steriliseringsdebattens vågor gick som högst i slutet av 1990-talet. "Oönskade i folkhemmet" gavs ut 1991 och var den första studie som avslöjade detaljerna i den svenska steriliseringspolitiken från 1930- till 1970-talet. Här ges också den idéhistoriska bakgrunden. Boken skildrar rasbiologins framväxt från tiden kring sekelskiftet 1900 samt turbulensen kring det rasbiologiska institutet i Uppsala och dess chef Herman Lundborg. Men inte heller trettiotalets socialreformatorer stod främmande för rashygieniskt tänkande, om än med andra politiska och sociala ambitioner. Steriliseringarna, riktade mot samhällets svaga eller rentav "oönskade", utgör fortfarande ett omstritt kapitel i svensk social- och medicinhistoria. Rasbiologin och rashygienen är på ett liknande sätt en kontroversiell del av vetenskapshistorien. Kunskapen om denna historia är viktig för dagens diskussioner om genetik och fosterdiagnostik och om förhållandet mellan stat och individ. Boken är försedd med en nyskriven forskningsöversikt. Gunnar Broberg är professor i idé- och lärdomshistoria och Mattias Tydén fil.dr i historia.