Svenska

<p>Det här är den fantastiska berättelsen om Arthur - gatuhunden som lämnade djungeln och hittade hem. Hem till elitidrottaren Mikael Lindnord i Örnsköldsvik.</p><p></p><p>De utmattade svenska multisportarna befann sig mitt i regnskogen i Ecuador under VM. De skulle ha en kort vila innan nästa stenhårda pass tog vid - flera dagars löpning, cykling och forsränning i oländig terräng väntade härnäst. Leriga, trötta och hungriga började de tillaga sin måltid som bestod av köttbullar när landslagets ledare, Mikael Lindnord, fick syn på en tilltufsad vilsekommen hund. Han slängde åt hunden en köttbulle och tänkte inte mer på saken.</p><p></p><p>Det var först senare, under det närmare 700 kilometer långa loppet, som Mikael insåg att hunden följde efter dem och gav honom namnet Arthur. Uppför höga berg, över leriga fält och simmande i iskallt vatten kämpade Arthur vid sidan av laget. Utmärglad och skadad höll han jämna steg med de topptränade atleterna och vek inte en tum från deras sida. Till slut kunde ingen längre vara oberörd - allra minst Mikael som hade fått en vän för livet.</p><p></p><p>En otrolig och rörande historia om hunden som slog världen med häpnad. Om strapatser i djungeln och känsloladdade möten. Om multisportarnas tuffa tillvaro. Om kampen för att överleva och för att få ge Arthur ett nytt hem i Sverige.</p>

<p>En unik, personlig skildring inifrån den kontroversiella scientologikyrkan. Mariette Lindstein var högt uppsatt inom scientologerna när hon under dramatiska omständigheter lyckades fly från högkvarteret i USA. Efter nio romaner där hon använt sina erfarenheter av sektmentalitet berättar hon nu för första gången sin egen historia. Som ung sökande kvinna drogs hon till scientologikyrkan i Malmö och tog sig sedan under tjugofem års tid genom alla nivåer i hierarkin till den allra högsta ledningen. I sin självbiografi ger hon läsaren tillträde till en sluten värld som varit otillgänglig för de flesta. Det är en berättelse om vad som får en människa att gå genom eld och vatten för att finna tillhörighet och till slut hitta hem.</p>

<p>"<i>Ångesten och oron steg för varje sekund som gick. Jag kände igen sinnesstämningen, den brukade lugna sig. Men inte den här gången. Det blev bara värre och värre. Nu var det jag och katterna mot världen.</i>"</p><p>Vissa tankar går bara inte att stilla. Det här är berättelsen om Niklas Lundström och om dagen när hans liv tar en oväntad vändning och två katter, Cooper och Kira, plötsligt befinner sig i hans hem. Det är också en skildring om en man som har kämpat med psykisk ohälsa sedan barndomen. För Niklas, som aldrig tänkt sig bli en kattägare, visar sig de två katterna bli hans räddning när han står inför valet mellan att leva och dö. Sakteligen tar de lekfulla, mjuka små husdjuren plats i hans hjärta, med en vardag numera fylld av bubbelbad och bestyr, och läker det som han själv trott varit förlorat sedan länge.</p><p>Med värme och utelämnande ärlighet skildrar Cooper, Kira och jag hur katters ovillkorliga kärlek kan vara en källa till läkning och glädje, och hur de på ett nästan oförklarligt sätt kan förvandla tårar till ett leende på bara ett par sekunder.</p><p><b>Niklas Lundström</b> är inte bara en kattälskare, utan också en kattkändis. Han bor i Skåne med sina två katter Cooper och Kira. Tillsammans har de Instagramkontot @sphynxnille, som har tiotusentals följare från hela världen. Niklas delar med sig av sina katters personligheter, äventyr och utmaningar i sitt dagliga liv. </p>

<b>VARNING!</b><br/><br/>Kära bokvän. Tänk dig noga för innan du bestämmer dig för den här boken.<br/><br/>En levande gosse är visserligen min bok om mitt liv, men där slutar alla jämförelser med andra memoarer. Sådana ska, enligt Nationalencyklopedin, bestå av skildringar av det förflutna, grundade på författarens egna hågkomster av privata upplevelser eller historiska händelser. <br/><br/>Memoarer ska vara långa och tråkiga och bestå av en till synes oändlig uppräkning av tråkiga mostrar och fastrar och tremänningar och diverse andra tråkiga människor som den tråkige författaren mött på sin tråkiga jordevandring.<br/><br/>De memoarer du just nu står och håller i din hand uppfyller på intet sätt dessa krav. Den består av ett antal korta, snärtiga, självironiska och om jag får säga det själv vansinnigt roliga kapitel ur mitt brokiga liv. Mostrar, fastrar och andra tråkmånsar som inte har nån festlig poäng i ändan är obönhörligen portade.<br/><br/>Och det var väl inte det du hade tänkt dig?<br/><b> Malmö i januari 2010 Åke Cato, författare</b><br/><br/>Åke Cato, som nu alltså fått för sig att bestiga parnassens höjder, föddes någorlunda nyligen i Malmö. Efter otaliga misslyckade försök att i denna stads skolor få ett genomsnittsbetyg över BC som var den tidens IG beslöt han en dag på det glada sextiotalet att istället söka sin lycka i Stockholm.<br/><br/>Där gick det honom bättre i händerna. För att göra en kort historia lång etablerade han sig först som redakt- och kåsör i den kolorerade kvällspressen. Därefter snodde han genom bedrägerier och taskspel åt sig några attraktiva timmar av teves bästa sändningstider.<br/><br/>Snart hade Åke Cato, som nu inte längre var någon ungdom, nått ärones tinnar. Han blev kändis, tjänade lådvis med pengar, umgicks med hummer och champagne och muntra damer, åkte karusell på Gröna Lund och fick bästa bordet på Hamburger Börs.<br/><br/>Men en dag grep svårmodet och ruelsen hans hjärta. Var väl detta ytliga liv allt? Nej, svarade han sig själv och började skriva en bok. Den är vad Cato på sitt något veliga sätt säger hans memoarer men ändå inte, hans självbiografi men ändå inte.

<p>Boken är en inblick i 1800-talets Sverige med sanna verkliga berättelser. Fattigdom, sprit och psykisk ohälsa som leder till katastrofala händelser. Boken är ett viktigt tidsdokument från svensk historia. Underlag till berättelserna är hämtade från bland annat Kriminalpolisens arkiv, Riksarkivet, domböcker och tidningar. </p><p>*Skomakaren Nils Magnus Nilsson. Barnmord. Torp Grindstugan , Ringarum socken, Östergötlands län, år 1880 </p><p>*Hustru Elna Olsdotter. Mord på sina tvenne män. Klamby, Brandstads socken, Malmöhus län år 1851 Årröd, Östra Sallerup, Malmöhus län, år 1860 </p><p>*Utfattiga familjen Fagerström. Syskonmord. Torp Ljungsbro , Åtvid socken, Östergötland, år 1860 </p><p>*Karl Magnus Magnusson. Otukt med sin vuxna dotter. Ängtorpet Bankeberg, Fliseryd socken, Kalmar län, år 1892 </p><p>*Bleckslagaren Olof Grahn. Mord på sin fästekvinna. Nöbbelöf, Eslöv socken, Malmö hus län, år 1883 </p><p>*Pigan Johanna Sofia Nilsdotter. Barnmord. Högsby nr 1, Högsby socken, Kalmar län, år 1854 </p><p>*Hustru Stina Beata Holmström, Förgiftar sin make. Holmen, Norra Örsjö, Madesjö socken, Kalmar län, år 1869</p>

Vi glimmar alla till i livets ström, ett kort solblänk, oftast för den lilla gruppen, familj och vänkrets. Medan andra, genom att sticka ut i mängden, på ett eller annat sätt, glimmat till för en större skara. Ofta, men inte alltid, genom ett framgångsrikt liv som entreprenör, konstnär eller idrottsperson. Ibland blir också människor som lever på samhällets skuggsida, de, vi vårdslöst kallar "byfåne" eller, lite finare,"profil", en viktig det i stadsbilden. Men hur starkt man än glänser så varar varje solblänk ett ögonblick bara och försvinner, förvånansvärt, snabbt i en annan ström - glömskans. Anders Öhrn har här, i sin andra bok i ämnet, åter skapat omsorgsfulla porträtt av en rad människor vars strålglans är på väg att falna. Vad angår de oss? Känns först som en relevant fråga. Men vid närmare eftertanke inser man att de ger oss en bild av tider som flytt och epoker som gått. De får oss att inse hur lika varandra vi människor är och hjälper oss att förstå vår egen plats i livet. Att det dessutom är underhållande läsning gör ju inte saken sämre. Lars T Johansson

Trumvirveln väcker Agneta flera gånger på natten, hon undrar var hon är. Den obekväma sängen, mörkret och värmen påminner henne om att hon är i det inre av Zaïre.<br/><br/>Beslutet som förändrade livet togs under en nattlig bussfärd. Resan, i Svenska baptistsamfundets tjänst, sker med en kappsäck och en försvunnen diamant. I arbetet att bidra till bättre hälsa för människor i en isolerad miljö, möter hon glädje, dramatik och problem. Periodvis lever Agneta ensam vit i området och får upptäcka effekter av ndoki. En kontroversiell arbetsfördelning förändrar situationen.<br/><br/>Agnetas kompetens och språk testas ständigt: Vilken är din hemlighet? Vad är det för ndoki du har som skyddar dig? Hennes kulturförståelse testas då hon oväntat hotas med machete, liksom i ett samtal om celibatet med en katolsk präst. Genom boken går en önskan om att upptäcka en försvunnen diamant, som visar sig i fasetter och leder henne vidare.<br/><br/>En oväntad spelpjäs finns plötsligt på spelplanen för Den försvunna diamanten. Agnetas resa förändras, men lojaliteten med en isolerad befolkning lever vidare.