Svenska

"Jag är på väg till en gammal granskog där jag vet att det växer trattkantareller. Men helt plötsligt tar skogen slut. Där det förut var mjuk mossa och blåbärsris under de stora granarna är det nu stubbar och ris, ett kalhygge. Jag är knappast ensam om att ha upplevt det här och inte heller den första som har tänkt tanken: Finns det inget annat sätt att sköta skog? Utan kalhyggen?"<br/><br/>Svaret på den frågan är både ja och nej. Det beror på hur skogen ser ut. <br/> <br/>I boken beskriver Lars Lundqvist vad som krävs för att du ska kunna bedriva blädningsbruk - hur en blädad fullskiktad skog fungerar, hur du kan tänka när du bläddra och hur du kan skapa en blädningsskog - men också vilka alternativ som finns för dig som har en skog som inte passar för blädningsbruk.

<p>"För att ha blottlagt ett sjukt underjordiskt rotsystem där storföretag, myndigheter och politiker flätas samman i en hänsynslös rovdrift på den svenska skogen. " Guldspaden 2023 för årets bok</p><p></p><p>"Lisa Röstlunds reportage är ett yxhugg rätt in i den svenska folksjälen." Dagens Nyheter</p><p></p><p>"Boken är en utförlig redogörelse för olika perspektiv och vinklar som finns i konflikten som råder kring den svenska skogen." Aftonbladet</p><p></p><p>"Journalisten Lisa Röstlund har skrivit en högaktuell granskning i bokform." Tidningen Ångermanland</p><p></p><p>"Oerhört spännande kastar man sig som läsare hela tiden vidare ... Röstlunds bok borde skapa en mental skogsbrand i hela Sverige." Smålandsposten</p><p></p><p>"Röstlund fläker upp hela denna fråga, som så ofta mörkas av starka industriintressen, och låter den detonera - inte med slagord utan med minutiös journalistik." Göran Greider</p><p></p><p>"En skandal skildrad som en spännande deckare. ... Lisa Röstlund har ägnat flera år åt att gräva i ödesfrågan: hur skogen ska användas för att lösa klimatkrisen och det akuta hotet mot den biologiska mångfalden. En bok som inte går att läsa utan att bli rasande på de ljugande skogsbolagen och ohederliga forskare. ETC</p><p></p><p>I skogslandet Sverige pågår en strid. Biologer larmar: de sista riktiga skogarna försvinner - snart återstår bara hyggen och plantager. Skogsbolag och andra forskare säger tvärtom: vi har aldrig haft så mycket skog som nu. Och mitt i brinnande klimat- och biologisk mångfalds-kris är man djupt oense om hur skogen ska användas för att bäst möta och bidra till att lösa den.</p><p></p><p>När journalisten Lisa Röstlund granskar en av vår tids ödesfrågor kliver hon ned i skyttegravarna och blottar konsekvenser av kriget. Hon finner hemliga dokument och möter rädda människor som bara vågar uttala sig anonymt, men också de som väljer att prata öppet. Om självmord. Om dödshot mellan grannar. Om etablerade och välrenommerade forskare som mobbas ut. Och om vetenskapsmän som smider planer ihop med industrin. Granskningen vävs in i hennes vardag och väcker svåra frågor.</p><p></p><p>Mottagare av Lubbe Nordström-priset 2023.</p><p>Mottagare av Guldspaden 2023 för årets bok.</p><p></p><p>Motivering:</p><p>"I sin senaste bok Skogslandet granskar journalisten Lisa Röstlund skogslandet Sverige och de strider som finns i samhället angående synen på skogen och dess roll i samhället, klimatet och ekonomin. När hon granskar en av vår tids ödesfrågor kliver hon ned i skyttegravarna och blottar konsekvenser av kriget. Men trots svåra frågor så håller hon fast i sitt uppdrag som grävande journalist och belyser frågan om skogens värde och skogsindustrins påverkan från flera olika sidor och perspektiv. Vi ser att Lisa verkar i Ludvig Nordströms anda genom att skildra människor i landet som talar om och upplever sig för små för att ta kampen mot de stora bolagen, människor som påverkas i sin vardag av de konflikter som pågår kring den svenska skogen och hur detta väcker många svåra frågor".</p><p></p><p>Mottagare av Stiftelsen Klockrosens stipendium 2023.</p><p></p><p>Motivering:</p><p>"Lisa Röstlund tilldelas Klockrosens stipendium för sin bok Skogslandet som på vacker prosa och med gedigna efterforskningar berättar om svenskt skogsbruk. Med klara belägg visar hon sambanden mellan partsintressen och en resulterande och farlig utarmning av naturen."</p><p></p><p>Stiftelsen Klockrosen grundades 2020 av makarna Börje Frelin och Kerstin Ekman.</p>

<p><b>Uppdaterad utgåva!</b></p><p>Allt fler väljer att ha höns i trädgården, inte undra på! Det är en härlig känsla att kunna gå ut i hönshuset och hämta några nyvärpta ägg, garanterat närproducerade. På köpet får du lära känna trevliga, sociala och underhållande djur.</p><p>I den här uppdaterade utgåvan av <i>Börja med höns i trädgården</i> berättar Anette Sievers allt du behöver tänka på innan du skaffar din första flock: vilka regler som gäller för att få ha höns i trädgården, olika sätt att bygga och inreda hönshuset, vad hönsen behöver i form av foder och annat för att må bra och hur du tar hand om värpande höns och kycklingar. Dessutom blir du presenterad för 34 hönsraser och vad som karakteriserar dem, så att du kan välja den typ av höns som passar just dig och dina förutsättningar.</p><p><i>Anette Sievers</i> är journalist med trädgård som specialområde. Anettes intresse för djur och natur får hon utlopp för på den sörmländska landsbygden, där hon bor med familj, sina höns och en katt.</p><p></p>

Ogräs På Åker Och I Trädgård [Bok / Häftad]

Jordbrukslandskapet står under häftig debatt. Vad är det vi vill bevara och varför? I boken diskuterar elva forskare med skilda utgångspunkter, men med historien som bakgrund.<br/><br/>Skrifter om skogs- och lantbrukshistoria är en publikationsserie som utges av Kungliga Skogs- och Lantbruksakademien och Nordiska museet. Avsikten är att publicera historisk forskning rörande skogs- och lantbruk från jordbrukets införande till modern tid.

Följ med ut i de svenska rapsmarkerna och titta in i de böljande raps¬fältens hemliga vrår. Du får veta det mesta om fröer, pålrötter och träffa en och annan rapsbagge. Du kan både se och läsa om hur raps odlas, förädlas och hur det går till att pressa olja.<br/><br/><b>1:a pris!<br/>Vinnare i kategorin råvara när Måltidsakademin utsåg "Årets svenska måltidslitteratur 2016"</b><br/><br/>Boken Rapsolja med smak från svenska gårdar är den första boken i Sverige om kulturväxten raps och kallpressad rapsolja. Den tar dig med på en resa i gränslandet mellan skön fakta och konkret underhållning, kantad med vackra och viktiga bilder.<br/><br/>Vi guidar dig genom en oljeprovning och avslöjar några av rapsens bästa smakkompisar. För nu är det så att ingen kallpressad rapsolja är den andra smaklik. Du kan förnimma allt från blommiga och nötiga dofter till milda gräsiga och ljuvligt smaksatta smaker. Enkla recept och några oväntade tips finns också med. Och med tanke på det lilla som skrivits i ämnet hittills vi vet att du kommer att få fler än en aha-upplevelse.<br/><br/>Vi besöker tio av Sveriges småskaliga rapsbönder och mathantverkare, från tidig februari till tid för höstsådd. Vi besöker gården där allting började och gläntar på dörren till vad som egentligen hände i ladugården på Julita Gård tidigt 1990-tal.<br/>Du får möta bonden som tar jaktlicens mellan amningarna, för att kunna försvara sina rapsåkrar mot vildsvin. Du får veta vems rapsolja som hamnade i råvarukorgen i tävlingen Årets kock och vem som menar att Rapsen är som räntan, den arbetar året om.

Elin Wägner (1882-1949) brukar räknas till de så kallade Tiotalisterna, med sitt samhällsfokuserade författarskap. Wägner var, förutom författare, även verksam som journalist. Till hennes mest kända och uppskattade skönlitterära verk hör bl.a. Norrtullsligan och Pennskaftet, men hon har även gått till historien för sitt engagemang för kvinnlig rösträtt, för fredsrörelsen och för att hon var med och grundade Rädda Barnen 1919. Wägner blev 1937 ledamot av Samfundet De Nio. 1944 blev hon ledamot av Svenska Akademien.<br/><br/>I stridsskriften Fred med jorden (1940) presenterar Elin Wägner tillsammans med politikern, feministen, jordbrukaren och skribenten Elisabeth Tamm (1880-1958) ett program för hur människan bör leva och agera för att åstadkomma ett hållbart samförstånd med jorden. Enligt Wägner och Tamm skulle jorden uppfattas som en levande organism, vilken inte kunde bemästras med brutala mekaniska metoder, utan endast genom mångsidighet och tålamod. Man menade att det gällde att uppnå fred med jorden och att de som var skickade att skapa denna fred var kvinnorna.