Svenska

»Viktig och synnerligen välkommen« <i>Hemvärnet</i> <br/><br/><b>Under Heinrich Himmlers ledning blev SS, nazisternas elitorganisation, en politisk maktfaktor som aktivt bidrog till den tyska krigsinsatsen under andra världskriget.</b> Mellan 1933 och 1945 växte SS till en stat i staten där Himmler i praktiken kunde föra en egen utrikespolitik. Han föreställde sig ett övernationellt, storgermanskt styre i Nord- och Västeuropa efter kriget - en radikal vision som också innefattade Sverige, ett land som Himmler ansåg utgjorde den germanska rasens främsta kärnland.<br/><br/>För att kunna omsätta visionen i verklighet drev Himmler på en infiltration av olika delar av det svenska samhället. SS förgreningar och propaganda nådde bland annat den svenska polisen, personer inom läkarkåren, frivilliga till Waffen-SS samt jordbrukets intresseorganisationer. Lennart Westberg har gått till botten med att försöka kartlägga denna verksamhet, liksom Himmlers långsiktiga planer för Sverige.

»Den som läser <i>En tid för krig</i> är bättre rustad för att förstå 2020-talets förtjänster och brister vad gäller försvars- och säkerhetspolitik än den som nöjer sig med att anlägga kortsiktiga perspektiv.« Svenska Dagbladet <br/><br/>»<i>En tid för krig</i> inbjuder till tankearbete och diskussion. De obehagliga tankar den väcker är viktiga att pröva.« Värmlands Folkblad <br/><br/>»Agrell skriver faktabaserat, populärvetenskapligt och lättförståeligt &hellip; Wilhelms Agrells bok är ett viktigt tillskott för att förstå hur konflikter i Europa har utvecklats.« Smålandsposten <br/><br/><b>Det ryska anfallet mot Ukraina den 24 februari 2022 var ett historiskt avgörande ögonblick.</b> I ett slag förändrades Europas säkerhetsordning på ett liknande sätt som vid det tyska anfallet mot Polen den 1 september 1939. Vägen mot andra världskriget var liksom Ukrainakrigets förhistoria kantad av omvärldens önsketänkande, felbedömningar och obeslutsamhet. Den destruktiva dynamiken i dessa två säkerhetspolitiska katastrofer visar hur upplevt stabila fredsordningar steg för steg kan smulas sönder.<br/><br/>Wilhelm Agrell sätter här in en pågående konflikt i sitt historiska sammanhang. Han ställer två epokgörande krigsförlopp bredvid varandra, jämför deras till synes obönhörliga dramaturgi och finner något allmängiltigt. Det blir tydligt att pardansen mellan anfallarens brutalitet och omvärldens felbedömningar utgör den farligaste utmaningen mot varje säkerhetssystem och dess förmåga att hantera existentiella hot.

»<i>Ondskans tid</i> är en bred och lärd genomgång av ett fruktansvärt men fascinerande fenomen. Harrison är en god berättare och här har han tillgång till ett färgstarkt material. Resultatet är en underhållande och bildande bok ... Sammantaget är det intressant, allsidigt och väl berättat.« <i>Svenska Dagbladet</i><br/><br/><b>Idag framstår det som obegripligt. Från 1400-talet och tre århundraden framåt avrättades omkring 35 000 människor i Europa, anklagade för att ha ägnat sig åt förbjuden trolldom. Majoriteten av de drabbade tillhörde de lägre socialskikten, med enstaka undantag i högborgerliga och adliga kretsar. Långt mer än hälften av de åtalade var kvinnor. Och ingen av dem hade, såvitt vi vet, verkligen gjort något ont. Hur kunde detta ske?</b><br/><br/>I <i>Häxeri och trolldom i ondskans tid</i> skildrar Dick Harrison de stora häxprocesserna och trolldomsförföljelserna i Europa från forntiden och framåt, med särskilt fokus på Norden under 1500- och 1600-talen. Det var en tid då oskyldiga människor avrättades för brott som inte existerade annat än i fantasin. Egentligen handlade det om intolerans mot oliktänkande, men med hjälp av hypoteser om Satan och helvetet kunde de bisarra övergreppen rättfärdigas. Människan lärde sig konsten att förfölja sina fiender i organiserad form - med fruktansvärda resultat.<br/><br/>Det skrämmande ämnet blir till fängslande läsning när historieprofessor Dick Harrison nu tar sig an ämnet häxerier och trolldom genom tiderna.

Rysslands Krig Mot Moderniteten [Bok / Pocket]

<b>"Kastar ett välbehövligt nytt ljus på tiden från folkhemmets fullbordan 1955, till dess möjliga fall kring 1985." - <i>Dagens Nyheter</i> </b><br/><br/><b>"Rafflande historia, denna berättelse om Konsum och Sverige." -<i> Sydsvenskan</i> </b><br/><br/><b>"Läs Sara Kristofferssons bok. Finstilt analyserar den varumärken, och med viss sorg i tonfallet beklagar den Konsums öde." -<i> Aftonbladet</i></b><br/><br/><b>"Kristoffersson levererar en makalöst intressant betraktelse över världens kanske tråkigaste varumärke." - <i>Göteborgs-Posten</i></b> <br/><br/><br/><br/>Vart tog Konsum vägen? Det medlemsägda företaget som närde, klädde, möblerade och uppfostrade folkhemsgenerationerna. Ett gigantiskt industrikonglomerat. En av välfärdsstatens bärande pelare. I dag en tynande dagligvarukedja kallad Coop i skuggan av ärkerivalen Ica. <br/><br/>Fallet speglar historien om det svenska 1900-talet, en resa från fattigdom till välfärd. <br/><br/>Sara Kristoffersson berättar om drömmar, folkrörelser, moral, ideologiska konflikter och existentiella kriser. Historien börjar i utopier och slutar i sorg över det förlorade paradiset.     <br/><br/><br/><br/><b>Sara Kristoffersson</b> är konstvetare, författare och kritiker. Sedan 2015 är hon professor i designhistoria på Konstfack. Hon skriver återkommande kritik för <i>Dagens Nyheter</i>. Hon kom sommaren 2022 ut med boken Hela havet stormar fallstudie inifrån en myndighet som kretsar kring den uppmärksammade Vita havet-debatten.

Sommaren 1941 styrde Hitler Europa. Storbritannien var ett av de länder som kämpade mot den kraftfulla nazistiska propagandamaskinen som skröt om seger och smutskastade sina fiender.   <br/><br/>Men inne i Tyskland, i själva kärnan av militärmakten pågick ett annat, tystare motstånd. En av rebellerna tillhörde den anmärkningsvärda radiorösten känd under namnet Der Chef. I sändningar över hela landet ifrågasatte han skickligt den nazistiska doktrinen, och hans radiolyssnare inkluderade såväl soldater som medborgare. Vad de tyska åhörarna inte visste var att Der Chef i själva verket var ett påhitt, en fiktion skapad av den brittiska journalisten och retorikern Sefton Delmer som en del ett omfattade motpropagandaprojekt.   <br/><br/>I <i>Att vinna ett informationskrig</i> tecknas Sefton Delmers historia av en av vår tids ledande experter på desinformation, författaren Peter Pomerantsev. Med stadig hand, och med en unik inblick i vår samtids informationskrig, leder han läsaren via Delmers livsberättelse till dagens krigssituationer. Vad kan vi lära av Delmers strategier mot Hitler i kampen mot våra egna våldshärskare? Mot strömmen av fake news och informationsförvrängning?  <br/><br/><i>"Det är som en mix av Monty Python och den infamt satiriska krigsfilmen "Inglorious basterds", men det hände i verkligheten. (...) Det är en bitvis obetalbar berättelse om en intelligent man och hans originella strategier" </i><br/>Dagens Nyheter, Lars Linder <br/><br/><i>"Boken är flyhänt skriven och förtjänstfullt översatt av Ola Nilsson. Förutom den smått osannolika och underhållande historien om Delmer, som sannolikt är okänd för många, är detta en synnerligen informativ och tankeväckande berättelse om desinformationens moderna framväxt. Passar alla med intresse för historia, sociologi och psykologi. (...) en fantastisk läsupplevelse som vidgar perspektiven." </i><br/>BTJ, Lukas Ernryd

<b>Vinnare av Årets fackbok 2024</b><br/><br/><br/><br/>Du har säkert hört talas om den skräckinjagande ryska björnen, och känner igen bilden av den sovjetiska supersoldaten från actionfilmer producerade under kalla kriget. Men hur läskigt är det egentligen med en krigsmakt som förlorat nästan alla krig de tagit del i?<br/><br/>Från Nikolaj II till Stalin och dagens Putin så har en sanning om Rysslands krigsmakt bestått: de är otroligt dåliga på att bedriva krig. Ineffektiv byråkrati, dåligt ledarskap, katastrofal logistik och bristande respekt för människoliv är bara några ingredienser i den vodka-osande soppan som är Rysslands militära misslyckanden.<br/><br/>I <i>Rysslands militära fuck-ups</i> presenterar Krigshistoriepodden många av de misslyckanden som gjorts under Rysslands tid som stormakt och förklarar vad som kan ligga bakom. Med en initierad inblick i både de militärhistoriska och politiska faktorerna får vi här följa Rysslands prestation från första världskriget till det aktuella Ukrainakriget.<br/><br/><br/><br/><i>Krigshistoriepodden är en </i><i>humoristisk historiepodcast </i><i>som initierat avhandlar både historiska och nutida slagfält samt geopolitiska konflikter. 2022 blev de framröstade till både Årets podd och Årets kulturpodd. Bakom mikrofonerna sitter Mattis Bergwall och Per Wallin, med Fredrik Hagelin som producent och klippare.</i>