Svenska

Arvikakonstnären Jessica Stuart-Beck har vid sina besök i Karlstad strövat omkring i staden och tittat på hus. Hon är en uppskattad husporträttör kanske framför allt i sin hemstad Arvika. Med sitt säkra öga för vad som är vackert, säreget och bevarandevärt har hon fastnat för vissa hus i Karlstad. Känslan, karaktären och miljön har fått bestämma urvalet. Ett trettiotal byggnader beskrivs.<br/><br/>Textförfattarna har inte lagt sig i hennes val av hus. Inger Berggrén, tidigare länsarkitekt i Värmland och Barbro Järliden, under många år konstintendent på Värmlands Museum har närmat sig konstverken från olika håll. Båda har velat beskriva karlstadshusen såväl skönhetsmässigt som historiskt och tekniskt. Ibland också med något litet intressant minne.

Det här är en bok om Karin Larssons barndom. Hon föddes 1859 i Örebro och flyttade som sexåring med familjen till Hallsberg. Som flicka hette hon Karin Bergöö. Hon utbildade sig senare på Konstakademin och gifte sig 1883 med konstnärskollegan Carl Larsson. Tillsammans skapade de sig det hem som idag är Carl Larsson-gården i Sundborn.<br/><br/> Det här är en berättelse om Karins föräldrar, släkt och vänner. Om Karins barndom i Örebro och Hallsberg, men framför allt en berättelse om Karins pappa, handelsmannen Adolf Bergöö och hans hustru Hilda samt om Hildas föräldrar. Hur de i glädje och sorg upplevde Örebro och Hallsberg på 1850- och 1860-talet: Stadsbranden, affärslivet och järnvägens tillkomst, samt om förlovning, äktenskap och barnafödslar.

Få uppfriskande livsråd av världens mest fantastiska konstnärer i denna kreativa samling kort! <br/><br/>Har du slut på kreativ inspiration? Kämpar du med ett svårt livsbeslut? Känner du dig vilse i karriären? Ta reda på vad Picasso, Dalí, Kahlo och andra stora konstnärer skulle ha gjort. Välj bara ett konstnärskort från leken och ta del av oraklets råd om livet, karriären eller inspirationen så kommer alla motgångar och hinder kännas överkomliga.<br/><br/>Konstoraklet innehåller 50 orakelkort och en guide med konstnärernas biografier. Ta ett kort och bli inspirerad!

Idag betraktas textilt hantverk som något typiskt kvinnligt. Men i ett historiskt perspektiv är det viktigt att betona komplexiteten i arbetsdelningen mellan skräddare och sömmerskor. Med utgångspunkt i olika museers föremålssamlingar undersöker Pernilla Rasmussen i sin doktorsavhandling vad som hände med arbetsdelning och tillverkningsteknik när den kvinnliga modedräkten förändrades under decennierna runt sekelskiftet 1800. Perioden präglades av stora omställningar. När aristokratins tid var slut och borgerligheten tog över växte en ny syn på manligt och kvinnligt fram. Den kvinnliga modedräkten och dess tillverkning kan skrivas in i den processen.<br/><br/> Skräddaren, sömmerskan och modet ökar förståelsen för ett hantverks koppling till kulturella och samhälleliga förändringar. Boken visar hur sömnadsarbetets organisation inverkade på möjligheterna till teknisk utveckling och hur tekniken fick konsekvenser för vem som gjorde vad. Det arbete skräddaren eller sömmerskan faktiskt utförde hade också betydelse för omgivningens syn på hantverket och utövaren.

Ann-Charlotte och Torsten Weimarck, universitetslektor resp. professor i konstvetenskap i Lund, gav 1969 ut en liten bok, som den gången var ett pionjärarbete,om konst- och brukskeramiken från Höganäsbolagets kärlfabrik. Därefter har de under de nästan fyra decennier som har gått fortsatt att samla material och i denna nya, innehållsrika bok publicerar de sina forskningsresultat. <br/><br/> Höganäsbolagets kärlfabrik (18321926) tillverkade inte bara de välkända gula blyglaserade hushållskärlen och bruna saltglaserade syltkrukorna. Det fanns också en mycket omfattande produktion av prydnadsföremål. Under den första epoken var de starkt präglade av seklets nystilar. Kring 1890 tillverkas modeller och glasyrer inspirerade av den engelska konsthant- verksrörelsen. Vid seklets slut introduceras symbolistisk konstkeramik. Under 1900-talets första decennium tillverkas modeller i internationell art nouveau-stil och under de sista ca tio åren modernistisk vackrare vardagsvara. <br/><br/> Ferdinand Ring, Helmer Osslund, Albin Hamberg och Edgar Böckman med flera var engagerade som konstnärliga medarbetare. Deras arbeten blev ofta uppmärksammade i samtidens diskussioner om svensk »konstindustri«, som var tidens beteckning på det som idag kallas »design«. Ett par gånger stod de i själva verket som introduktörer av nya keramiska uttryck i Sverige, och några av deras arbeten håller en konstnärlig kvalitet som utan vidare kan mäta sig med det främsta i samtidens tillverkningar. Det är fråga om en mycket omfattande produktion av keramiskt gods. Fattigdomen och de många gånger svåra arbetsförhållandena i gruvsamhället Höganäs har varat långt fram i tiden och stod ofta i skarp kontrast till kvaliteten på föremålen som producerades här. <br/><br/> Detta är också en bok för samlaren, med stämplar, upphovsmän och tekniker.

<b><i>"De intresserade av mode, entrepreno rskap och ma lmedveten marknadsfo ring kan i denna la ttla sta bok finna en inspirerandeframga ngssaga och fina modefotografier blandat med en inblick i modeva rlden."</i></b><br/>Erika Storme Martinger, Bibliotekstjänst, BTJ-ha ftet nr 21, 2024 <br/><br/>Panos Papadopoulos är en pionjär inom badmode och har sedan 1986 fyllt Skandinaviens stränder med färg.<i> Lilla boken om Panos</i> visar de viktigaste badklädestrenderna över fyra decennier, men även förändringar inom kändiskulturen och samhället. Det är också en berättelse om beslutsamhet, och om hur en person på egen hand förändrade badmodet.<br/><br/><i>Lilla Boken om Panos</i> berättar om den talangfulla designerns resa, från den blygsamma starten på 1950- och 1960-talet i Grekland till samarbeten med modeller som Jannike Björling, Victoria Silvstedt och Traci Bingham, och möten med stjärnor som Whitney Houston, Alice Cooper, premiärministrar, presidenter, och kungar.<br/><br/>Tack vare massor av färgstarka fotografier får vi följa med på en fantastisk resa genom badmodets mest glamorösa årtionden. <br/><br/><b>Panos Papadopoulos</b> är född i Grekland, men hamnade under en tågluff i Göteborg och blev kvar. 1986 grundade han badklädesmärket Panos Emporio. Tack vare innovativ design, skickligt entreprenörskap och banbrytande marknadsföring byggde Panos på rekordtid ett imperium, vars badkläder blev det självklara valet för vanligt folk, kändisar och kungligheter.

Marie Krøyer (1867-1940) var gift med den mest kände av Skagenmålarna P. S. Krøyer. Hennes egna konstnärsdrömmar fick dock stå tillbaka för rollen som hustru till samtidens störste Nordiske målare. På somrarna spelade paret en central roll i den berömda konstnärskolonin i Skagen. Trots P. S. Krøyers stora framgångar som konstnär kom äktenskapet att förmörkas av hans framväxande sinnessjukdom.<br/>På Sicilien träffar Marie den svenske tonsättaren Hugo Alfvén, och en tragisk passionshistoria tar sin början. Det blir skilsmässa från Krøyer, som sjunker djupare in i sin manodepressiva sjukdom. Marie flyttar till Sverige med Hugo Alfvén och de får en dotter. Hugo Alfvén är otrogen mot Marie redan från början av deras förhållande, varför äktenskapet slutar med en rättsligt, både lång och komplicerad skilsmässa.