Svenska

<p><b>När livstidsdomen föll gick det &quot;en kallsvett&quot; genom Nicolaus kropp men han ansträngde sig för att inte visa något utåt.</b> Han var stolt och satte en ära i att aldrig visa svaghet eller rädsla inför fångvaktare och domare. Nicolaus Magnus Söderman hade ännu inte fyllt 21 år när han i mars 1848 dömdes till livstids straffarbete. Trots att han fått en bra start i livet slutade han sina dagar på ett fästningsfängelse. </p><p>Detta är berättelsen om hans och sexton andra straffångars liv, deras barndom och uppväxt, deras brottskarriärer och deras möte med rättsväsendet. Det är också en berättelse om det svenska samhället för 200 år sedan.</p><p>Utifrån en unik arkivskatt &ndash; sjutton självbiografier skrivna av straffångar på Carlstens fästning &ndash; skisserar historikern Bonnie Clementsson en bild av hur ett liv i kriminalitet kunde te sig i 1800-talets Sverige. Det handlar om män som av olika skäl förde ett brottsligt leverne och så småningom dömdes till livstids fängelse. Fångarnas livsöden säger oss mycket om brott och straff ur ett allmänmänskligt perspektiv, men också om kriminalitetens drivkrafter då som nu.</p>

Denna avhandling i konst- och bildvetenskap berättar om en betydelsefull del av den svenska modebranschens historia. Birgittaskolorna var två viktiga modeateljéer och sömnadsskolor med snarlika namn verksamma både i Stockholm och i Göteborg, från 1910 och fram till 1930-talet. Elisabeth Glantzberg och Emy Fick startade Birgittaskolan men kom sedan att gå skilda vägar; Glantzberg fortsatte under samma namn, Birgittaskolan, medan Fick drev sin verksamhet under namnet Sankta Birgittaskolan. Emy Fick betonade i sin verksamhet traditionella värden och hade gärna adliga och kungliga kunder, medan Elisabeth Glantzberg främst lockade yrkeskvinnor liksom kvinnor knutna till den svenska rösträttsrörelsen. Hon engagerade därtill konstnärerna Siri Derkert och Valle Rosenberg för att skapa modernistiska klädkollektioner. Maria Carlgren undersöker, jämför och analyserar skolorna ur både ett konst- och bildvetenskapligt och ett konstsociologiskt perspektiv, i båda fallen utifrån ett genusteoretiskt förhållningssätt. Genom verksamheterna och de objekt som analyseras - kläderna, fotografierna och varumärkena - speglas samhällsomvandlingarna under första hälften av 1900-talet i relation till mode, modernism och modernitet. Inom Birgittaskolorna rymdes såväl viljan att vidmakthålla traditionella kvinnliga värden med förhandlingar om "det moderna" som rörelser mot nya femininiteter och strävan efter jämställdhet. Maria Carlgren är konstvetare verksam vid Göteborgs universitet. "Birgittaskolorna: Modeateljéer och sömnadsskolor mellan tradition och förnyelse" är hennes doktorsavhandling.

Johan Hakelius Ladies kommer nu i ny pocketutgåva. Ett måste för alla som gillar England, excentriciteter, skvaller och minnesvärda anekdoter. Det är något särskilt med engelska damer. De är excentriska, slår in landet i chintz och ser till att grädden är tillräckligt »clotty«. Ladies är berättelsen om Margaret, hertiginna av Argyll, som föll ned i ett hisschakt och blev nymfoman, om Sylvia Brett, uppvuxen vid Windsor Castle och senare drottning över huvudjägarna på Borneo och många, många fler.

<p>Långt innan SMHI och femdygnsprognoser på tv fanns att tillgå hade man Bondepraktikan till hjälp för att sia om väder och vind. Denna rika samling folkvisdom förklarar inte bara hur man ska tolka naturens tecken utan ger även råd och vägledning till mycket annat i livet. Det är därför inte konstigt att den under flera hundra år har varit en av Sveriges mest lästa och uppskattade böcker. Missa inte tillfället att med denna illustrerade nyutgåva ta reda på vad jorden, himlen och havet kan berätta för dig!</p><p><i>Bondepraktikan</i> utkom för första gången i Tysk-romerska riket 1508 och bestod då endast av ett tiotal sidor om vädersiande. I efterföljande utgåvor tillkom råd även för andra områden. På 1660-talet utkom den första kända utgåvan på svenska, som särskilt i verspartierna bar tydliga spår av den danska översättningen från 1597. Bondepraktikan fick i Sverige ytterligare tillägg, varav det senaste från 1730-talet. Även språket justerades allt eftersom, men har sedan förrförra seklet inte genomgått några större förändringar. </p><p><i>Fromme läsare, köp nu mig, mycket förstånd lär jag dig. </i><br/><i>Bondepraktikan är mitt namn, läs mig, det länder dig till gagn. </i><br/><i>Det hela årets lopp vill jag dig lära, varefter du dig skall regera.</i></p><p><i></i></p><p><i>"</i>Den nya upplagan är en skönhetsupplevelse att läsa texterna på knittelvers, alla fina träsnitt från ursprungsupplagorna, den är vackert inbunden och försedd med det ursprungliga företalet. Här finns både pietetsfull omsorg om originalets kvalitéer och känsla för hur bokälskaren njuter."<br/>Ragnhild Oxhagen, Ölandsbladet</p>

<p>Följ med på en åktur tillbaka i tiden! Bilhistorikern och motorjournalisten Peter Haventon har återigen samlat de bästa bilderna och historierna om bilar som bilar var förr. Och det blir många mil som avverkas! Häng med på en reservdelsjakt i Danmark och en road trip i USA, och som alltid bjuds det på många bilder från svenska folkets album och byrålådor - både i svartvitt och färg. En riktigt härlig nostalgitripp för bilentusiasten!</p>

Brottsplats Lidingö i detektivromaner och i verkligheten En giftdrottning jagas på Lidingö, en mördad generaldirektör hittas i Kottlasjön, en nattklubb och spelhåla avslöjas på Elfvikslandet, en känd advokat överfalls med knogjärn under Lidingöloppet, en knarkkung bombas med radiostyrt flygplan på sin privata golfbana. Jan Malmstedt har spårat upp detektivromaner där brotten utspelas på Lidingö och berättar om platserna där författarna lånade miljöer. Det blir Lidingöhistoria och deckarhistoria på en gång. Här berättas också Lidingöpolisens historia, minst lika rafflande som detektiv- romanernas, från kommissarien Polis-Nisse som jagade spritsmugglare på 1920-talet, konstaplarna som körde i kapp spårvagnen och hoppade ombord i full fart för att göra razzia, till fallet med Stryparen vid Södergarnsvägen. »Brottsplats Lidingö« kommer att roa många deckarläsare och Lidingöbor, men är intressant för deckarläsare var de än bor. På ett unikt sätt har Jan Malmstedt spårat upp hur deckarförfattare gör när de bygger upp miljöer. Ett av flera exempel på detta i boken är Blå spåret som utkom för jämnt 100 år sedan och blev en av de första moderna svenska deckarna, en bok som var en förebild för Per Sjöwall och Maj Wahlöö. Jan Malmstedt har lyckats ta reda på den miljö i vilken mordet i Blå spåret begås. Också många aktuella deckarförfattare har hämtat miljöer från Lidingö advokaten Leif Silbersky jagas i sin deckare Mord bäste broder av en knogjärnsförsedd skurk i Lidingöloppsspåret, Jan Guillous Tjuvarnas marknad bygger på den så kallade Lidingö-ligans bravader, Jan Mårtenson låter ett mord i Mord i blått begås på denna ö, en av bankskojarna i Carolina Neuraths Fartblinda från 2016 joggar i löparspåren hemma Lidingö, jämnt 100 år efter den första Lidingödeckaren. »Många Lidingöbor som läser denna bok kommer att känna igen sig i de miljöer där fruktansvärda illdåd har begåtts.« Ur förordet av Jerzy Sarnecki, Lidingöbo, professor i kriminologi. Jan Malmstedt har skrivit en rad böcker och letar med journalistisk näsa upp okända fakta i de mest skilda ämnen från teknikhistoria till deckarhistoria. Brottsplats Lidingö är underhållande läsning med många infallsvinklar på kända och okända deckare.

<p>Vem har inte fått höra att "vår släkt härstammar från vallonerna"? Detta är den vanligaste släktmyten som florerar och den finns i nästan alla familjer med rötter i Sverige. Men få vet varför äldre släktingar - ofta inte utan en viss stolthet - berättar om vallonblodet som ska finnas i släkten. Mytbildningen tog fart i början av förra seklet och hade en mörk orsak i rasbiologernas kategoriska indelning av människor.</p><p>Dna-släktforskaren Peter Sjölund skriver i den här boken om hur och varför släktmyter uppstått. Det blir nedslag i norra Sveriges glamourösa Buresläkt, Drottningätten på Tjörn och jämtländska Skankeätten, med påstådda kopplingar till vikingakungar på Isle of Man. I många av dessa släkter finns de som hårdnackat håller fast vid sedan länge motbevisade släkthistorier, allt för att inte förlora länken till en "fin släkt".</p><p>Flera av de stora släktmyterna undersöks idag av sanningsjagande medborgarforskare, utrustade med ett mycket kraftfullt verktyg - dna.</p>