Svenska

<b>Vår tid på jorden är en bok som skrivits för att inspirera och vägleda oss till att agera, då mänskligheten står inför en vändpunkt i vår historia och för jordens tillstånd. </b><b>Det som står på spel är inget mindre än självaste världen, såd</b><b>an vi känner den. Med en fundamental förändring i vårt tänkesätt kan mänskligheten lyckas med en övergång till global hållbarhet. </b><br/><br/><b>Förord skrivet av Bill Clinton.</b><br/><br/>Aldrig tidigare har människan haft så starka bevis för att hennes framtida välstånd i världen är beroende av vår förmåga att snabbt övergå till global hållbarhet. Vi står inför flera globala miljökriser och inför risken för att passera katastrofala brytpunkter, vilket kraftigt skulle underminera den mänskliga utvecklingen på jorden. Än så länge görs mycket lite för att motverka dessa risker. <br/><br/>En orsak är vår bristfälliga kunskap om människans problematiska situation och svårigheten för beslutsfattare över hela världen att verkligen förstå komplexiteten i de snabba sociala och miljömässiga förändringarna. <br/><br/>Boken försöker fylla denna kunskapslucka genom att tillhandahålla en så komplett och uppdaterad sammanfattning som möjligt av vår vetenskapliga förståelse av de globala miljörisker som vår moderna värld står inför. Boken är unik genom att den kombinerar vetenskap med fotografieri en berättelse om både risker och möjligheter i en sammanvävning av vetenskapliga bevis och fotografiska känslor som berör hjärta och hjärna. Dess främsta budskap är fullt av optimism. <br/><br/>Genom en djupgående förändring av våra perspektiv, där vi återkopplar våra samhällen till biosfären och inser den avgörande betydelsen för vår sociala välfärd och resiliens av att bevara jordens kvarvarande skönhet, har människan både tekniken och kunskapen för att påbörja sin mest utmanande och spännande resa någonsin - en transformation till en värld inom det säkra manöverutrymmet av planetens hållbara gränser. <br/><br/><b>Johan Rockström </b>är agronom och miljövetare. Han är professor i naturresurshushållning på Stockholms universitet och chef för Potsdam Institute for Climate Impact Research (PIK), ett av Europas mest framstående centrum för klimat- och hållbarhetsforskning. Rockström utsågs för andra året i rad till Sveriges miljömäktigaste år 2013. Outtröttlig världsförbättrare kallades han av juryn. År 2015 var han sommar-, och vinterpratare i Sveriges Radio P1. <br/><br/><b>Mattias A Klum</b> är fotograf, naturfotograf, naturfilmare och författare. Hans fotografiska arbeten har publicerats i ett stort antal internationella tidskrifter. Han har sommarpratat i Sveriges Radio P1 1997 och 2008. Han har även varit värd i Vinter i P1 2014 och 2019.

En klimathistoria beskriver hur klimatet har förändrats under de senaste dryga 100 åren och hur klimatförändringarna har uppfattats av sin samtid. Den blickar också längre tillbaka i tiden, som till den globala avkylningen för 4 000 år sedan.<br/> Boken tar dig med till Antarktis, Newfoundlands fågelberg, skogsbränder i Indonesien och låglänta korallöar, men också till stora FN-konferenser som Rio 1992 och Kairo 1994. Den tar hjälp av naturen, men också av skidåkare och upptäcktsresande, när klimatet ska beskrivas. Klimatvetenskap och klimatpolitik har också sin plats i boken.<br/> Det finns så mycket att berätta, som aldrig når ut. Något som jag tror varje journalist ser som en utmaning och därför har, efter mycken svett och möda, den här boken kommit till.

Klimatångesten sprider sig bland allt fler människor. Frågan om vår planets framtid kan kännas överväldigande stor och obehaglig. Finns det egentligen något man kan göra som enskild individ? Ja, massor! Det får vi lära oss i den här boken som är Naturskyddsföreningens stora guide till att leva ett mer hållbart liv. Även om man som ensam person inte kan rädda klimatet finns det en hel del små saker som var och en kan göra i sin vardag och många sätt att påverka företag, politiker och andra makthavare att ta sitt ansvar.<br/><br/>Bokens kapitel utgår från miljöer, platser och sammanhang som är vanliga i vårt liv. Vad kan jag göra under mitt besök i mataffären? Hur kan jag göra mitt boende mer hållbart? Jobbet, skolan, semestern och festen (!) är andra exempel på områden där den här boken guidar oss till mer hållbara lösningar. Journalisten och föreläsaren Johanna Stål som har lång erfarenhet av hållbarhetsfrågor har tillsammans med Naturskyddsföreningens experter sammanställt 365 tips, stora som små.<br/><br/>Här finns enkla, klassiska råd om hur man blir en matlådsmästare eller minskar reklamhögen i hallen. Boken rymmer också tips om större projekt, till exempel om hur man anlägger en damm eller bygger ett Svanen-märkt hus. Många tips är spännande och nya, vad sägs till exempel om att anlägga en bokashi-kompost eller inrätta en kapselgarderob?<br/><br/>Boken innehåller också ett avslutande avsnitt om jordens planetära gränser som ökar förståelsen för jordens tillstånd och varför ett litet tips kan göra skillnad. Ett hållbart liv är en av de mest heltäckande böckerna om hållbarhetsfrågor någonsin och en bok som verkligen gör nytta, för oss själva och vår planet.

Biologisk mångfald, naturnyttor och ekosystemtjänster! Visst är biologisk mångfald viktigt men hur viktigt är den? Och hur ser alternativ, konsekvenser och vägval ut vad gäller bevarandet av mångfalden? I den här boken har mer än 50 forskare i lika många bidrag beskrivit olika aspekter på biologisk mångfald och naturnyttor/ekosystemtjänster och utifrån sin verksamhet exemplifierat och reflekterat över vad naturen betyder för Sverige. Boken är tvärvetenskaplig och vänder sig därmed både till en bred allmänhet och till forskare som vill bilda sig i ämnen som de själva inte är fackkunniga i. Den är särskilt relevant för alla som på något sätt professionellt intresserar sig för hållbar utveckling. Målet är att visa på hur mångfasetterat vårt beroende av naturen är även om vi idag lever i ett modernt och urbant informationssamhälle.<br/><br/>Idén till boken har väckts av Naturvårdsverkets vetenskapliga råd för biologisk mångfald och ekosystemtjänster och många av författarna är också medlemmar i rådet. Boken är utgiven av SLU Centrum för biologisk mångfald (CBM) som är en enhet vid Sveriges lantbruksuniversitet. CBM blev till som ett svar på Sveriges undertecknande av FN:s konvention om biologisk mångfald för att underlätta genomförandet av Sveriges internationella åtagande.

Visst kan mrknaden lösa miljöproblemen!<br/>Terry L Anderson och Donald R Leal presenterar ett betraktelsesätt på miljöfrågor och marknaden som bygger på ett system med noggrant specificerade äganderätter till miljöresurser. Ägarna av dessa rättigheter - det kan vara enskilda personer, företag eller organisationer - får då anledning att agera på ett sätt som är gynnsamt för miljön och inga politiska beslut behöver fattas.<br/><br/>Anderson och Leal avfärdar missuppfattningen att marknaden är oförenlig med god miljö - att själva idén med marknadsliberal miljöhushållning är en motsägelse. Den modell för marknadsliberal miljöhushållning som författarna presenterar går att tillämpa också på svåra problem som förgiftning, högriskavfall, surt regn och global uppvärmning.

<i>Svenska miljöbrott och miljöskandaler 19602000</i> undersöker tre uppmärksammade händelser från slutet av 1960-talet fram till idag: miljöskandalerna vid Teckomatorp och Hallandsåsen samt ett numera mindre känt fall i Umeå i slutet av 60-talet. Boken visar hur föreställningen om att något är ett miljö­brott uppstod och hur sedan lagstiftning och organisationer växt fram för att hantera detta. Ur ett brett samhälleligt och kulturellt perspektiv lyfts olika aktörer och synsätt i processen fram. <br/><br/>Erland Mårald är docent i idéhistoria och lektor vid Institutionen för historiska studier, Umeå universitet.

Samtidigt som klimatfrågan växer i betydelse fortsätter transportsektorns utsläpp av växthusgaser att öka. EU har satt ett tak för utsläpp från kraftproduktion, större värmeverk och energiintensiv industri och infört ett system för handel med utsläppsrätter. Något sådant tak finns ännu inte för transportsektorns utsläpp, men vägtrafikens emissioner hålls tillbaka av förhållandevis höga skatter på drivmedel. Det pågår en diskussion i EU om vilka styrmedel som ska användas för att minska utsläppen från transporter. En möjlighet är att utvidga det redan existerande systemet för handel med utsläppsrätter till att även omfatta transportsektorn. Sverige vill vara ett föregångsland inom klimatpolitiken, men klimatfrågan är av global karaktär och de samlade utsläppen från den svenska verksamheten utgör bara några promille av de totala emissionerna och lösningen måste sökas i internationell samverkan. I väntan på att ett gemensamt globalt agerande ska bli möjligt utgör EU den naturliga beslutsnivån för Sveriges del. Boken redovisar lättfattligt och översiktligt för- och nackdelar med ekonomiska styrmedel som skatter och handel med utsläppsrätter som kan användas för att reducera transportsektorns utsläpp i Europa. Per Kågeson är fil.dr i miljösystemanalys och författare till cirka 25 böcker i olika ämnen. Lars Zetterberg är forskare på IVL, Svenska Miljöinstitutet. Kristina Forsbacka är biträdande jurist på Wistrand Advokatbyrå.