Svenska

Utnämnd till "Årets bok om svensk historia 2016" av Nättidningen Svensk Historia<br/><br/>Först befolkades nuvarande Sverige av stenåldersjägare. Efter några tusen år anslöt bönderna. Det har DNA-tekniken nyligen lärt oss. Men bara några få procent av nu levande svenska män kan spåra sina fädernelinjer till de första jägarna och de första bönderna. De allra flesta - runt 80 procent - härstammar från ett fåtal mäktiga män som kom hit i samband med bronsåldern.När vi lägger ihop DNA-resultat från professionella forskare och släktforskande privatpersoner, framträder en ny bild av Sveriges historia. En mycket finkalibrerad bild, där de flesta svenska män kan hitta sina egna linjer i det stora gemensamma släktträdet. Svenskarna och deras fäder - de senaste 10 000 åren borrar vidare efter Karin Bojs Augustprisbelönade Min europeiska familj - de senaste 54 000 åren och Peter Sjölunds populära Släktforska med DNA.

Ut ur Kalahari drömmen om det goda livet är Lasse Bergs tredje och avslutande del av de uppmärksammade och storsäljande Kalahariböckerna om människans evolution och historia. Över hela världen har människan fått nya drömmar om det goda livet. Det gäller såväl Seouls trendigaste tonåringar som en kvinna i en isolerad afrikansk ökenbosättning. Människan lever längre, är mer välnärd, mindre fattig, upplever mer fred och mer demokrati än någonsin under de senaste tiotusen åren. Hon är ständigt uppkopplad och samtidigt kanske ensammare än på sex miljoner år. Vad gör det nya livet med vår inre, uråldriga natur? Och vilka är drivkrafterna bakom denna explosiva utveckling? I Gryning över Kalahari undersökte Lasse Berg de senaste sex miljoner åren av våra förfäders historia. I den Augustnominerade Skymningssång över Kalahari skildrades den revolution av vårt sätt att leva som ägde rum för tiotusen åren sedan. Den här gången zoomar han in på utvecklingen i världen de senaste femtio åren. Vi får följa honom tillbaka till länder i Asien och Afrika där han tidigare bott, på återbesök i byar, städer och hos människor han skildrat ända sedan 60-talet. Det han ser är en sällan skildrad men genomgripande omläggning av vår livsföring på bara några årtionden.

Vinnare av Augustpriset 2015 och utnämnd till "Årets bok om svensk historia 2015" av Nättidningen Svensk Historia<br/><br/>Vetenskapsjournalisten Karin Bojs bestämde sig för att släktforska på djupet och låta DNA-trådarna knyta ihop henne själv med forntidens människor. Hon läste studier, intervjuade forskare och reste i ett tiotal länder för att följa spåren bakåt. Sedan 1980-talet har DNA-tekniken genomgått en enastående utveckling. Den har revolutionerat såväl kriminalteknikers arbete som biologisk och medicinsk forskning, och har på senare år börjat bidra till ny kunskap inom arkeologi och historia. Till och med släktforskande privatpersoner har börjat använda DNA som verktyg. Med hjälp av små variationer i DNA-sekvensen går det numera att hitta kusiner, sysslingar och bryllingar, och även släktingar som levde för mycket länge sedan - under den senaste istiden och ännu längre tillbaka. Resultatet av Karin Bojs arbete blev en bok om hennes ursprung och hennes familj. Men också om oss andra. Vi är ju släkt. Någonstans, någon gång levde vår senaste gemensamma förmoder och förfader. DNA-trådarna knyter ihop oss alla.

Mycket har hunnit hända inom DNA-forskningen sedan Karin Bojs skrev Augustprisvinnaren Min europeiska familj - de senaste 54 000 åren (2015) och uppföljaren Svenskarna och deras fäder - de senaste 11 000 åren (2016).<br/><br/>Bland annat börjar forskare kunna urskilja hur vandringsmönstren har skilt sig åt för Europas fäder och mödrar.<br/><br/>En hel del, visar det sig.<br/><br/>Karin Bojs borrar i äldre påståenden om folkvandringar och könsroller, och visar vad den allra senaste vetenskapen kan säga.<br/><br/>Resan går från regnskogens schimpanser till Nordens sköldmör. Via bland annat neandertal-sex, de första hundarna, den första metallen, de första tama hästarna och ett 5000 år gammalt incestfall på Irland.