Svenska

<p>"Det gl&ouml;der om Jon Jord&aring;s slagkraftiga bok om Palmemordet"<br/><em>Johan Kellman Larsson, Dagens Nyheter</em></p> <p><em>"</em>Sylvasst och trov&auml;rdigt om mordet p&aring; Palme"<br/><em>&Aring;sa Linderborg, Aftonbladet</em></p> <p>"Jord&aring;s har skrivit en bok jag l&auml;nge saknat."<br/><em>Fredrik Sj&ouml;berg, Svenska Dagbladet</em></p> <p>&rdquo;Det &auml;r en vederh&auml;ftig bok &hellip; nyanserad &hellip; l&auml;sv&auml;rd.&rdquo;<br/><em><span style="font-size: 1.125rem;">Hans Gunnar Axberger i F&ouml;rmiddag med P1 om Den sista boken om mordet p&aring; Olof Palme</span></em></p> <p><span class="rounded-sm px-0.5 bg-sky.6">"<em>Den sista boken om mordet p&aring; Olof Palme</em></span>&auml;r en v&auml;lskriven, l&auml;sv&auml;rd och f&ouml;red&ouml;mligt kortfattad genomg&aring;ng av utredningsmaterialet."<br/><em>Nerikes Allehanda</em><br/><br/><span style="font-size: 1.125rem;">Efter det f&ouml;rbryllande utpekandet av Skandia-mannen &aring;r 2020 b&ouml;rjade Jon Jord&aring;s, dokument&auml;rchef och producent bakom n&aring;gra av Sveriges mest lyssnade true crime-poddar, att gr&auml;va i mordet p&aring; Olof Palme.</span></p> <p>Ur alla tusentals dokument som gjordes tillg&auml;ngliga n&auml;r utredningen lades ner framtr&auml;dde en ny person ur skuggorna: enst&ouml;ringen som bodde p&aring; promenad-avst&aring;nd fr&aring;n biografen Grand, och var &auml;gare till en Magnum-revolver. Mannen hade tappats bort i utredningen flera g&aring;nger, visade sig p&aring; punkt efter punkt st&auml;mma in p&aring; FBI:s g&auml;rningsmannaprofil och var i perioder polisens hetaste sp&aring;r. Trots detta &auml;r han i princip ok&auml;nd f&ouml;r allm&auml;nheten.</p> <p><em>Den sista boken om mordet p&aring; Olof Palme </em>g&aring;r igenom utredningen, fr&aring;n b&ouml;rjan till slut, och kastar ett nytt ljus &ouml;ver natten d&aring; Sveriges statsminister m&ouml;rdades.</p> <p>Jon Jord&aring;s &auml;r dokument&auml;rchef p&aring; produktionsbolaget Filt. Han har bevakat ett stort antal olika kriminalfall som journalist och bland annat jobbat med prisbel&ouml;nta P3 Dokument&auml;r om Palmeutredningen inifr&aring;n</p>

<p><b>I denna bok ges en samlad framställning av en föga uppmärksammad idéströmning under 1900-talet: den esoteriska och gröna fascismen. Många organisationer, personer och publikationer formade tankeströmningen. </b> </p><p>Läsaren möter såväl bekanta namn som Mircea Eliade och August Strindberg som numera glömda som Karl Maria Wiligut och Johann von Leers. Med analytisk skärpa bringar Göran Dahl reda i denna härva av idéer som beredde marken för nazismen. Idag har dessa tankeströmningar fått förnyad spridning. </p><p>"Jag tvingas konstatera", skriver Göran Dahl i ett nytt förord, "att <i>Radikalare än Hitler?</i>" dessvärre är mer aktuell idag än när den utgavs första gången.   </p><p><b>Göran Dahl</b> är professor i sociologi och författare. Hans forskning har de senaste trettio åren främst ägnats den radikala högern. Utöver en rad artiklar i ämnet har han bland annat utgivit <i>Radical Conservatism and the Future of Politics</i> (1999). Hans senaste bok<i> Folk och identitet </i>(2018) utkom nyligen i engelsk översättning under titeln<i> The Nature of Identitarianism</i> (2023). </p>

<p><i>»Ett helt unikt dokument om ett i den svenska kontexten tidigare ouppmärksammat fenomen.«</i><br/><b>Expressen</b></p><p><br/></p><p><b><i>En kvinna utmanar systemet och får sitt liv slaget i bitar.<br/>En annan kvinna försvarar systemet, men varför?</i></b></p><p><i>Romani kris</i> är ett reportage om romernas parallella rättssystem. Om de som dömer och de som blir dömda. Och om ett samhälle som inte riktigt kan välja vad som är viktigast: att värna kulturen eller människorna i den.</p><p>*</p><p><b>Jenny Strindlöv</b> är grävande journalist på Expressen. Hon har tidigare prisats och uppmärksammats bland annat för sin granskning och infiltration av extremhögern, samt för sin bevakning av romani kris.</p>

<p>För nästan 50 år sedan förutspådde den franske histo­ri­kern Emmanuel Todd Sovjetunionens fall. Då fick han rätt.</p><p>Nu förutspår han som en följd av kriget i Ukraina om inte Västerlandets fall, så åtminstone dess tronfall. Det västliga misslyckandet är dock inte bara militärt och geopolitiskt, menar han, utan har också sociala, ekono­mis­ka och moraliska dimensioner. </p><p>Sina slutsatser kommer Emmanuel Todd fram till genom studier av ett brett spektrum av ämnen. Han behandlar Rysslands och Ukrainas vägval sedan Sovjetunionens fall. Han tar upp den parallella utvecklingen i USA, Storbritannien, Frankrike och Skandinavien. </p><p>Som viktiga uttryck för krisen pekar han på bland annat kris­ten­domens försvinnande, de nationella kulturernas förflackning, det låga barna­födandet, utbildningssystemets degradering, transgender­ideologins expansion och nihilismens återkomst. </p><p>Efter att krutröken i Ukraina har skingrats ser dock författaren möjligheter till en positiv vändning. Bland annat prognostiserar han ett fredligt närmande mellan Europas två mäktigaste stater, Tyskland och Ryssland, och en återuppståndelse, efter decennier av frånvaro, av Europa som en autonom global aktör.</p><p>Får Emmanuel Todd rätt i sina förutsägelser även denna gång? Läs Västerlandets nederlag och bilda dig en egen uppfattning!</p><p></p><p>OM FÖRFATTAREN<br/>Emmanuel Todd, född 1951, är en fransk författare och forskare vid Frankrikes demografiska institut i Paris. Han doktorerade i historisk antropo­logi 1976 vid University of Cambridge. Samma år väckte han uppmärksamhet när han i boken La chute finale (»Det slutliga fallet«) förutspådde Sovjetunionens fall. Därefter har han publicerat ett tjugo­tal böcker, de flesta på de prestigefulla förlagen Gallimard och Seuil. Ett åter­kommande tema hos Emmanuel Todd är att ideo­logier och politiska system bestäms inte så mycket av idéernas eller klassernas kamp som av djupare liggande faktorer som familjesystem och demografi. Det är ett tema som även underbygger hans nya bok. </p><p></p><p>FÖRFATTAREN OM VÄSTERLANDETS NEDERLAG<br/>Kriget tar dig till andra sidan spegeln</p><p>Paradoxen med denna bok är att den, med utgångs­punkt från en rysk ­militär operation, leder oss till krisen i väst. Analysen av den sociala dynami­ken i Ryssland 1990-2022 kommer att visa sig enkel. Ukrainas och de tidigare folkdemo­kra­tier­nas utvecklingsbanor är paradoxala men framstår ändå inte som särskilt komplicerade.</p><p>Däremot kommer det att bli en svårare intellektuell övning att undersöka Europa, Storbritannien och ännu mer USA. Vi måste då konfrontera illusioner, reflektioner och hägringar innan vi tränger in i verkligheten i vad som alltmer liknar ett svart hål: bortom Europas nedåtgående spiral kommer vi att finna interna obalanser i Storbritannien och Förenta staterna av sådan omfattning att de hotar världens stabilitet.</p><p>Den ultimata paradoxen är att vi måste erkänna att krig, en erfarenhet av våld och lidande, en värld av dumhet och misstag, också är ett verklighetstest. Krig tar dig till andra sidan spegeln, in i en värld där ideologi, statistiska illusioner, medias misslyckanden och staternas lögner, för att inte tala om konspirationstänkandets villfarelser, gradvis förlorar sin makt. Då kommer en enkel sanning att framträda: att den västerländska krisen är mo­torn i den historia vi upplever. Somliga visste det på förhand. I slutet av kriget kommer ingen längre att kunna förneka det. Emmanuel Todd</p><p></p><p>SAGT OM VÄSTERLANDETS NEDERLAG<br/>»För mer än ett år sedan, när Rysslands militära misslyckande i Kiev fick Västvärlden att i förtid sälja björnens skinn, meddelade Emmanuel Todd att Moskva inte skulle förlora. Hans analys baserades inte så mycket på militära data som på de inblandade ländernas kulturella styrka och inre sammanhållning och på det stöd de kunde förväntas få från det globala syd. Fiaskot med den ukrainska motoffensiven och sanktionerna mot Ryssland tycks nu bekräfta denna prognos ... De korta kapitlen i denna ofta provocerande bok, som författaren uppenbarligen haft nöje av att skriva, befriar för ett ögonblick läsaren från det propagandistiska gift som han eller hon nästan överallt annars utsätts för.« Serge Halimi, Le Monde Diplomatique </p><p>»... en tät, läsvärd och perfekt uppbyggd essä där Emmanuel Todd, med hjälp av en stor  mängd bibliografiska referenser, ekonomiska data och antropologiska studier, drar viktiga lärdomar av konflikten. Framför allt ser han kriget i Ukraina som en kollaps för USA och Storbritannien, som inte längre har någonting att göra med de mäktiga och kreativa nationalstater de var under förra århundradet.« André Larané, Herodote </p><p>»... kapitlet om Ukraina är invändningsfritt, det är ett måste för dem som vill förstå vad som har hänt i landet under de senaste 30 åren, inte minst för dem som tror att ukrainarna bara har emigrerat till väst när de i själva verket har gjort det i åratal och i massiv utsträckning även till Ryssland ... Frågan är naturligtvis om Todds nya bok bör ­läsas. Jag säger ja, utan att tveka, för även om Todd skulle ha fel, så tvingar hans bok oss att tänka bortom de vanliga klichéerna, till ­exempel de om onda ryssar och goda ukrainare .« Éric Le Bourg, Regards </p><p>»Emmanuel Todds tankar om den nuvarande stora geopolitiska händelsen, kriget i Uk­raina, är solida och välargumenterade. Hans analys av hur nationers makt grundas på obestridliga demografiska och antropologiska egenskaper, som spädbarnsdödlighet, fertilitet och förväntad livslängd, verkar också mycket robust och dessutom originell. Vad som förvånade denna läsare mer var avslöjandet av den ryska nationen och dess ekonomi under Vladimir Putins presidentskap. Medan vi i väst gillar att peka på zombifieringen av det ryska samhället, eftersom det fjärmar oss från tanken på vår egen ­potentiella zombifiering, berättar Todd för oss att Ryssland har sett sin ekonomi återhämta sig under den hemska diktatorns styre.« Guillaume Basquin, France-Soir </p><p>»Kriget i Ukraina ger Emmanuel Todd ett tillfälle att jämföra de västerländska demokratierna och den ryska regimen under Vladimir Putin. Genom att tillämpa ett socio­logiskt perspektiv på studiet av politiska regimer har vår författare tidigare förklarat hur den ryska familjestrukturen underlättade etableringen av kommunismen i det ­forna tsarriket. Den här gången analyserar han de stridande parternas familjestrukturer, utifrån vilka han delvis förklarar drivkrafterna bakom konflikten. Du kanske inte håller med om Todds teser, tycker att de är skandalösa eller till och med helt felaktiga. Att läsa denna bok öppnar dock nya horisonter för personlig reflektion, eftersom den går stick i stäv med de flesta dominerande teman, vare sig det gäller Ryssland, upp­komsten av den rysk-ukrainska konflikten eller det amerikanska och, mer allmänt, västerländska samhället och ekonomin.« Jean-Pierre Tirouflet, Culture-Tops</p>

<p>Hasselakollektivet, en kylslagen h&ouml;stdag i mitten avnittiotalet. Ida tycker att hon har kommit till en bra plats.H&auml;r kanske hon kan f&aring; hj&auml;lp att f&ouml;rst&aring; varf&ouml;r hon inte m&aring;rbra. H&auml;r finns m&auml;nniskor som f&ouml;rst&aring;r livets allvar. Det &auml;rSusanna, och Helena, och Jasmine. Och Sarah som hondelar rum med och vars andetag hon ligger och lyssnar tillp&aring; n&auml;tterna. Men parallellt med det goda pulserar oroninom henne. Hon vill inte g&ouml;ra ledarna besvikna. Vill inte att Maggans str&auml;nga blick d&ouml;mer henne eller att K-A skatycka att hon inte duger. Men Ida ska inte g&ouml;ra n&aring;gon besviken.Hon ska ta tag i sitt liv och g&ouml;ra r&auml;tt f&ouml;r sig. Framf&ouml;r allt ska hon bli en arbetarunge som de slipper sk&auml;mmas f&ouml;r.</p> <p>I <em>Jag &auml;r visst n&aring;gonting</em> skildrar Ida Ali-Lindqvist sina &aring;rp&aring; Hasselakollektivet i H&auml;lsingland, ett av Sveriges mestomtalade behandlingshem. Hassela, som grundades 1969,blev en tongivande akt&ouml;r i den svenska missbrukspolitikenvars pedagogik fick geh&ouml;r bland styrande politiker. Grundid&eacute;nvar att genom disciplin, solidaritet och h&aring;rt arbeter&auml;dda arbetarklassens barn fr&aring;n drogmissbruk. Men detfanns ocks&aring; en baksida: pennalism, psykisk nedbrytningoch kr&auml;nkningar.</p> <p>Boken &auml;r en personlig och politisk ber&auml;ttelse om n&aring;gra avg&ouml;rande &aring;r i en ung m&auml;nniskas liv. Den utforskar fr&aring;gorom missbruk, makt, gemenskap och mening och st&auml;ller fr&aring;gan hur den lilla m&auml;nniskan passar in i det stora maskineri vi kallar samh&auml;llet. &Auml;r det verkligen s&aring; enkelt som Hasselagjorde g&auml;llande, att klippa sig och skaffa ett jobb?</p>

<p>I många skeenden som påverkat säkerhetsläget i världen de senaste 30 åren har Magnus Ranstorp haft ett finger med i spelet. Från hemliga uppdrag som medlare i Mellanöstern, ledande internationella forskaruppdrag, expert vid 11-septemberkommissionen till att stå öga mot öga med världens mest eftersökta terrorister. </p><p>Det offentliga intresset för terrorism följer i spåren av de fruktansvärda dåden, men Magnus Ranstorp har istället konsekvent försökt att se runt nästa hörn där ett hot kan ta form. Nu berättar han sin egen historia om uppdragen bakom terrorns frontlinje. </p><p><i>»Otroligt lärorikt och spännande om man vill lära sig om terrorism av någon som vigt sitt liv åt att studera terrororganisationer. Läste ut den på två dagar.«</i><br/><b>Pascal Engman</b></p><p>*</p><p><b>Magnus Ranstorp</b> (f. 1965) är docent i statsvetenskap och terrorforskare vid Försvarshögskolan, samt särskild rådgivare vid EU:s Radicalisation Awareness Network. Han är även ledamot i Kungliga Krigsvetenskapsakademin.</p>

<p><i>När solens första strålar bryter horisonten samlas terroristerna i svärmar. Några ropar Allah Akhbar medan motorcyklarna virvlar upp dammoln på vägarna. Genom sprakande walkie-talkies får de den avgörande ordern: anfall. Så rullar de iväg, mot en dag som ska förändra allt.</i></p><p>Strax innan den 7 oktober 2023 är Magnus Ranstorp, en av Sveriges främsta experter på terrorism och våldsbejakande extremism, på plats i Israel för att delta i en konferens om säkerhetsläget i regionen. Flera högt uppsatta politiker medverkar. Fullt fokus är på Hizbollah. Hamas nämns inte alls. Veckor senare är katastrofen ett faktum, och Hamas har chockat Israel och hela världen med sin brutala terror.</p><p>I <i>Hamas</i> ger Ranstorp en djupgående och personlig analys av rörelsens historia. Han träffar organisationens högsta ledare och kastar nytt ljus på Hamas drivkrafter: från rötterna i Gaza till den våldsamma framväxten som en av de mest inflytelserika och kontroversiella aktörerna i Mellanöstern.</p><p>*</p><p><b>Magnus Ranstorp</b> (f. 1965) är docent i statsvetenskap och terrorforskare vid Försvarshögskolan, styrelseledamot i SIDA samt tidigare särskild rådgivare vid EU:s Radicalisation Awareness Network. Han är även ledamot i Kungliga Krigsvetenskapsakademin.</p>