Svenska

<strong><em>Trafikförfattningar</em></strong> ges här ut i femtioandra utgåvan.<br/><br/>Boken innehåller årligen genomgångna och uppdaterade författningar och myndighetsföreskrifter på vägtrafikområdet i ett genomtänkt urval. Både nationell rätt och EU-rätt beaktas.<br/><br/>Författningsändringar som utkommit efter utgivningen av <em>Trafikförfattningar 2022/23</em> markeras med kantstreck och författningsnummer samt datum för ikraftträdande. I anslutning till varje författning lämnas även i förekommande fall uppgifter om ikraftträdande- och övergångsbestämmelser.<br/><br/><strong>INNEHÅLL</strong><ul><li>Vägtrafikdefinitioner, Trafikbrottslag, Tullverkets och Kustbevakningens befogenheter att ingripa mot rattfylleribrott, Alkoholutandningsprov, Radar- och laservarnare</li><li>Trafikförordning, Vägtransportledare, Nämnder för vissa trafikfrågor, Överlastavgift, TSFS, VVFS, Vägmärkesförordning</li><li>Parkering, Flyttning av fordon</li><li>Terrängkörning, Militärtrafikförordning, Vägtrafikförordning för kommunala organisationen för räddningstjänst</li><li>Körkort, TSFS, VVFS, Norsk och åländsk övningskörning i Sverige</li><li>Fordonslag och förordning, Avgasrening, Drivmedel, TSFS, VVFS m.m.</li><li>Fordons registrering och användning, Finsk terrängskoter i Sverige, Bilskrotning m.m.</li><li>Yrkestrafiklagstiftning, Kör- och vilotider, EU-förordningar, Internationell trafik, Transport av farligt gods, Kollektivtrafik m.m.</li><li>Ordningsbot, Provavgifter</li><li>Trafikskadelag, Försäkringar</li><li>Fordonsskatt, Trängselskatt, Skatt på energi (utdrag), Vägavgifter tunga fordon</li></ul><br/><br/>Urvalet av författningar har skett i samråd med juristen <strong>Erik Olsson</strong> vid Transportstyrelsen.

Sveriges Rikes Lag gillad och antagen på Riksdagen år 1734, stadfäst av Konungen den 23 januari 1736. Med tillägg av författningar som publicerats i Svensk Författningssamling fram till början av januari 2025.<br/><br/><br/><br/>En systematiskt bearbetad sammanställning av svensk lagstiftning med gällande lagar, förordningar, EU förordningar och andra författningar. Hänvisningar görs till förarbeten, författningar och avgöranden från EU-domstolen, Europadomstolen, Högsta domstolen, Högsta förvaltningsdomstolen (tidigare Regeringsrätten), Arbetsdomstolen samt Migrationsöverdomstolen. Författningsregistret och det utförliga sakregistret underlättar sökandet i lagboken.<br/><br/><br/><br/>Lagboksappen 2025 kommer ut i anslutning till den tryckta lagboken. Precis som du är van vid med den tryckta lagboken så kan du bläddra, sätta bokmärken och göra anteckningar &ndash; direkt i appen. Allt med riktig lagbokskänsla. Finns att ladda ned i Google play och App Store - bara för dig som köpt årets lagbok. Tillgänglig från januari 2025 till och med januari 2026.

Statsmakterna har beslutat om en återupptagen totalförsvarsplanering. Försvarsmakten ska utveckla sin planering tillsammans med civila myndigheter. Statliga myndigheter, kommuner, landsting, privata företag och frivilliga organisationer kommer att behöva var delaktiga i att bygga upp ett nytt modern civilt försvar. Författarna vill beskriva den svenska rättsliga ordningen för höjd beredskap och krig och visa på vilka verksamheter som kommer att behövas byggas upp, planeringen och ansvaret för detta.

Den senaste ändringen av 3 kap. 4 &sect; skadeståndslagen innebär att överträdelser från stat och kommun av enskildas rättigheter enligt Europakonventionen och 2 kap. regeringsformen numera grundar skadeståndsskyldighet för "det allmänna". Ändringen följde efter en mer än decennielång utveckling i praxis, varigenom domstolar i allmänhet och Högsta domstolen i synnerhet successivt visat allt större förståelse för enskildas behov av ersättning i trängda situationer. Denna rättsutveckling möttes inledningsvis med skepsis inom skadeståndsrätten, men har efter hand vunnit en bredare acceptans även i doktrinen. I denna bok analyseras rättsutvecklingen på området under 2000-talet främst från ett konstitutionellt perspektiv, där ändringarna sätts i samband med andra konstitutionella förändringar som Europarättens ökade betydelse och domstolarnas stärkta ställning. Inför framtiden analyseras också ännu oklara rättsfrågor, som ersättningsskyldighet för privata objekt, JK:s roll som statens ombud och ersättning vid överträdelser av andra grundlagsregler än de som nu fått skydd.

Nu publiceras andra upplagan av Hugo Tibergs klassiska verk <em>Kreditsäkerhet i fartyg</em> från år 1968. Såväl sjöfartsnäringen som formerna för fartygsfinansiering har förändrats kraftigt under de år som har gått sedan den första upplagan utgavs. Den nya upplagan utgör därför en starkt moderniserad framställning av de rättsregler som berör fartygsfinansiering. I boken diskuteras såväl skeppshypoteket som äganderättsförbehåll i båtar. Sjöpanträtten och retentionsrätten i fartyg är ytterligare frågor som behandlas. Slutligen berörs även frågor om exekution i fartyg.<br/><br/> <br/><br/>För den nya upplagan har professorerna Annina H. Persson och Johan Schelin svarat under medverkan av lektor Jeanette Andersson, bankjuristen Sebastian Bierfeldt Liptak och advokaten Mattias Widlund. Den ursprunglige författaren professor emeritus Hugo Tiberg har övervakat arbetet.

Karnov bokverk 2021/22 är ett stort juridiskt uppslagsverk i vilket lagar och andra författningar kommenteras. Verket gör det möjligt att snabbt finna lösningen på juridiska frågor och problem. Kravet på effektivitet i arbetet hos domstolar och myndigheter, på advokatbyråer, inom näringslivet och i organisationsväsendet har ständigt ökat under de senaste decennierna. Karnov är avsett att täcka behovet av ett hjälpmedel som ger svar på vanliga tolknings- och tillämpningsfrågor. Är problemet av mera komplicerat slag ger Karnov upplysning om förarbeten, rättsfall, lagkommentarer eller vetenskapliga verk som bör konsulteras för vidare studier.<br/><br/>I årets upplaga av bokverket finns 747 författningar uppdaterade i sin lydelse per den 1 juli 2021. Nya författningar som finns kommenterade i denna utgåva är bland andra museilag (2017:563), lag (2018:597) om kommunal bokföring och redovisning, lag (2018:1197) om Förenta nationernas konvention om barnets rättigheter (Barnkonventionen), lag (2021:34) om tillträdesförbud till butik, lag (2021:401) om Allmänna arvsfonden och fastighetsmäklarlag (2021:516).<br/><br/>Karnov bokverk 2021/22 består av tre band och ett register.

Detta verk kommenterar den nya lagen (2022:964) om företagsrekonstruktion.<br/><br/>EU antog under sommaren 2019 ett rekonstruktions- och insolvensdirektiv. Det fick till följd att 1996 års lag om företagsrekonstruktion upphävdes och en ny lag, med samma namn, infördes infördes med ett nytt innehåll. Genom den nya lagen har insolvensdirektivet implementerats i svensk rätt. Direktivet har två utgångspunkter. För det första talas det om att det är företagets verksamhet som ska räddas genom företagsrekonstruktion, inte företaget i sig. Det som ska förhindras är att livskraftiga företag (verksamheter) i onödan försätts i konkurs för att inte gå miste om arbetstillfällen, kunskaper och färdigheter. För det andra ska en företagsrekonstruktion ske med beaktande av att kunna maximera värdet för borgenärerna. Tanken är också att en företagsrekonstruktion ska gynna företagets ägare och samhällsekonomin i stort.<br/><br/>Lagen innehåller flera nyheter, bl.a. har offentligt ackord ersatts med planförhandling vid vilken en rekonstruktionsplan kan läggas fram och ska fastställas av rätten. Nytt är också att en gäldenär har möjlighet att i en uppgörelse med borgenärerna indirekt binda även de borgenärer som inte samtyckt till den ekonomiska uppgörelsen i rekonstruktionsplanen, s.k. cram-down.