Svenska

Det väldiga Vintergatsimperiet vittrar sönder efter tolv tusen år. I detta begynnande kaos uppenbarar sig vetenskapsmannen Hari Seldon, som vigt sitt liv åt att utveckla psykohistoria, en sorts beteendevetenskap som kan förutse och påverka framtiden. Och framtiden är inte ljus. <br/><br/>För att förkorta trettio tusen år av krig och barbari skapar Seldon Stiftelsen. Här arbetar de så kallade encyklopedisterna skenbart med att samla människans hela vetande, men i själva verket förbereder de mänsklighetens räddning. <br/><br/>Asimovs episka berättelse kan läsas som en allegori över människans ständiga strävan att behärska sin tillvaro. Asimov skrev flera sidoberättelser och fördjupade i flera verk sin litterära värld, men just <em>Stiftelsetrilogin </em>(1942&ndash;1949) var en exempellös framgång och banade väg för science fictiongenren världen över. <br/><br/>Isaac Asimov (1922&ndash;1992) är en av de mest uppskattade science fiction-författarna. Han föddes i en by utanför Smolensk i dåvarande Sovjetunionen. När han var tre år gammal emigrerade hela familjen till USA där han blev professor i biokemi och skrev hundratals böcker inom flera fält. <em>Stiftelsetrilogin </em>räknas till de viktigaste och mest uppmärksammade verken i science fictiongenren.

Första boken i Rebecca Yarros älskade och hyllade romantiska fantasy-serie! Innehåller extramaterial!<br/><br/><br/><br/>Tjugoåriga Violet Sorrengail hade framtiden utstakad och skulle tillbringa sina sista studieår bland böcker. Violets mycket stränga mamma, tillika rektor på elitskolan Basgiath, har andra planer och beordrar henne att bli drakryttare i stället - den tuffaste utbildningen på skolan. Plötsligt befinner sig Violet i en våldsam värld där döden är ett felsteg bort. Dessutom skaffar hon sig hämndlystna fiender som kliver över lik - bokstavligt talat - för att klättra i hierarkin. Den värsta av dem alla är Xaden Riorson, den mest skoningslösa eleven på hela skolan.<br/><br/><br/><br/>Välkommen till Basgiaths brutala och elitistiska värld, där varje dag kan bli din sista.

Boken bakom Netflix-serien med samma namn<br/><br/><br/><br/>"Världarnas krig för 2000-talet." - Wall Street Journal<br/><br/><br/><br/>The Three-Body Problem är den första chansen för svenska läsare att uppleva det Hugo Award-vinnande fenomenet från Kinas mest älskade science fiction-författare, Liu Cixin.<br/><br/><br/><br/>Mot bakgrund av Kinas kulturrevolution skickar ett hemligt militärt projekt signaler ut i rymden för att etablera kontakt med utomjordingar. En utomjordisk civilisation på randen av förstörelse fångar signalen och planerar att invadera jorden. Under tiden, på jorden, börjar olika läger bildas, som planerar att antingen välkomna de överlägsna varelserna och hjälpa dem att ta över en värld som ses som korrupt, eller att kämpa mot invasionen. Resultatet är ett science fiction-mästerverk av enorm omfattning och vision.

I den femte delen i den bästsäljande serien The Witcher, som inspirerat den Netflix-producerade serien, där Henry Cavill spelar huvudrollen som Geralt of Rivia. Böckerna, som legat på New York Times bästsäljarlista, är även grunden till TV-spelen: The Witcher, The Witcher 2: Assasin of Kings och The Witcher 3: Wild Hunt. Finner vi Ciri fångad i en avlägsen värld, åtskild från Geralt och hennes öde.<br/><br/><br/><br/>Efter att ha vandrat genom en portal i Svalornas Torn, och därmed nära undflytt döden, finner häxflickan Ciri sig i en helt annan värld... En värld tillhörande alver. Hon är fångad utan väg ut. Tid verkar inte existera och det finns inga uppenbara gränser eller portaler där hon kan återvända till sin egen värld. Men Ciri är ett barn av profetia, och hon kommer inte låta sig bli besegrad. Hon vet att hon måste fly för att förenas med Geralt och hans grupp av allierade, men även försöka övervinna sin värsta mardröm. Leo Bonhart, mannen som jagade, skadade och torterade Ciri, är fortfarande henne hack i häl. Och världen står fortfarande i rasande krig.

När Artan Libohova dör, lämnar han jordens yta men inte dess framtid. Han återvänder som Beatrice, en ande och virtuell varelse, som tillsammans med en mystisk björn och kopplingar till energifältet BEK, börjar söka efter den insikt som kan förändra allt. <br/><br/>Genom resor i tidsbubblor möter hon mänsklighetens mörkaste stunder och ljusaste hopp, från kvantfysikens mysterier till globala rörelser för förändring. Beatrices kamp blir en spegel av världen, där kaos, kärlek och förstörelse väger jämnt, tills en oväntad lösning - en global kärleksbomb - kanske kan tända en ny gnista. Kan vi tillsammans skapa ett paradis på jorden, eller är det för sent? <br/><br/><i>Bortom evigheten</i> är en filosofisk idéroman med spänningsinslag. Boken knyter an till <i>Världen vill inte bli räddad</i>, som gavs ut 2019, men är en fristående berättelse.

Denna apokalyptiska roman utspelar sig i ett framtida Europa i förändring. Med utgångspunkt i det idylliska Ullswater i norra England får vi följa mänsklighetens slutliga kollaps och undergång på nära håll.  <br/><br/><i><b>Den sista människan</b> </i>är, vid sidan av <i>Frankenstein</i>, <b>Mary Shelley</b>s viktigaste verk. Det skrevs åren efter att två av hennes barn och maken Percy Bysshe Shelley omkommit och är något av en lysande och ödesdiger uppgörelse med både livet självt och samtidens romantiska och upplysningsidealistiska idéer.  <br/><br/><i>Den sista människan </i>påvisar den ultimata meningslösheten i världen och individens bristande kontroll över historien Shelley ifrågasätter här mänskligheten som universums mittpunkt och vårt privilegierade förhållande till resten av naturen; en profetisk utmaning av väst­världens antropocentriska natursyn. <br/><br/>Jämte <i>Frankenstein </i>kan <i>Den sista männi­skan </i>ses som en desillusionerad  kommentar till revolutionseran. Här presenteras <i>Den sista människan </i>i en  modern och följsam översättning av Erik Carlquist, med ett efterord av fil. dr. Maria Löfgren.<br/><br/><br/><br/><i>Boken hör till den sorts magiska läsupplevelser som man kan räkna på ena handens fingrar. </i>- MARTIN LAGERHOLM, SvD <br/><br/><i>Efter förra sommarens klimatmässiga domedags­stämning sitter få utgivningar så fint som h:ströms nyutgåva av Mary Shelleys halvt bortglömda undergångsskildring.</i> - DN<br/><br/><i>Pesten kommer. Vi har klarat oss flera gånger, när kommer den som vi inte fixar, kulan med vårt namn på, och vad gör vi med oss innan dess? Mary Shelley såg den, och lät hela mänskligheten dansa bort i skymningen, avtecknas en sista gång mot himlen och försvinna för evigt. Men in i det sista dansar hon.</i> - BJÖRN WALLER, DAGENSBOK.COM

Häxkarlen och monsterjägaren Geralt, upprätthåller ordningen mot de monster som plågar mänskligheten. Den sista önskningen är den första fristående novellsamling från den bästsäljande serien The Witcher, som inspirerat den Netflix-producerade serien, där Henry Cavill spelar huvudrollen som Geralt of Rivia. Böckerna, som legat på New York Times bästsäljarlista, är även grunden till TV-spelen: The Witcher, The Witcher 2: Assasin of Kings och The Witcher 3: Wild Hunt.<br/><br/><br/><br/>Geralt av Rivia är en häxkarl, en man vars magiska krafter och livslånga träning har gjort honom till en slagskämpe och en skoningslös lönnmördare. Men han är ingen vanlig mördare: han jagar de brutala fiender som plundrar landet och attackerar oskyldiga. Den sista önskningen består av sju noveller som växlar mellan en nutid i vilken Geralt, efter att ha skadats i strid, vilar i ett tempel, och återblickar som följer Geralts farliga uppdrag och otroliga möten. Det är den perfekta introduktionen till den unika sagovärld som Andrzej Sapkowski har skapat.