Svenska

Zenkockens handbok (Tenzo Kyokun) av Eihei Dogen i översättning av Lars Vargö och med efterord av Sten Barnekow.<br/><br/> Zenkockens handbok är en japansk text från tolvhundratalet om hur en buddhistmunk tar sig an sina uppgifter i köket. Texten är kort, i vår utgåva är den bara tretton sidor, ändå intar den en särställning i zenbuddhismens litteratur.<br/><br/> Här vägleds munken i den attityd av uppmärksamhet, omsorg och tacksamhet som förväntas genomsyra allt han gör. Kocken ska ta hand om ingredienserna som om det är sina egna ögon han beskyddar, kärlet i vilket riset kokas ska betraktas som om det var hans eget huvud, vattnet som används till att skölja riset som om det vore livet självt.<br/><br/> På så vis frammanas en erfarenhet och insikt som är giltig för oss alla, som vi ögonblick för ögonblick oavsett sammanhang har en möjlighet att förkroppsliga i relation till andra människor, till alla levande väsen och ting.<br/><br/> För översättningen från japanska står Lars Vargö, japanologen och tidigare diplomaten som bland annat varit ambassadör i Tokyo och är författare till en rad böcker om japansk kultur. Vargö har studerat zen vid ett kloster i Kobe.<br/><br/> För att hjälpa läsaren att verkligen förstå den djupare innebörden av texten bad vi religionsantropologen Sten Barnekow - som även han studerat zen i Japan - att skriva ett efterord.<br/><br/> Vi bad om ett normallångt efterord, men det fanns så mycket att berätta om det här att det svällde till ett av världens förmodligen längsta efterord - över tvåhundra sidor. Så många sidor behövdes för att förklara innebörden av den skenbart enkla texten om att koka ris och ansa grönsaker, för egentligen handlar det om mycket mer. Det handlar om livet i sin helhet.<br/><br/> Barnekow har för övrigt en vana att skriva långt. Hans doktorsavhandling Erfarenheter av zen är på 1237 sidor, hans uppföljare Än zen då: En japansk zenmästares första besök i Sverige är 2144 sidor. I båda fallen, så också i detta efterord, föreligger en paradox. En klassisk utsaga lyder: "Zen uttryckt i ord är inte zen". Ändå är det det som Sten Barnekow vanligtvis gör: uttrycker zen i ord. Här lyfter han fram det som enligt denna bok är så viktigt i köket, alltså till exempel att skölja riset på rätt sätt, en inställning som gäller för allting i livet. Gör det du gör med uppmärksamhet och omsorg, var grundlig och närvarande. Det kallas att utöva vägen. Livet har varken en inneboende mening eller ett givet mål, men vi befinner oss alla på vägen.<br/><br/> Zenkockens handbok (Tenzo Kyokun) i översättning av Lars Vargö och med efterord av Sten Barnekow. ISBN 978-91-7742-617-2. Högkvalitetspapper, sydda ark, klotband (=hårda pärmar med tygrygg), 256 sidor.

<i>Djupt inom oss alla finns ett själens underbara tempel, ett heligt rum, ett gudomligt centrum, en talandes röst, ett ljus som vi alltid kan återvända till. Evigheten står vid vårt hjärta och vill tränga in i vårt tidssplittrade liv.</i><br/><br/>Så inleder Thomas Kelly sin klassiska bok Det inre ljuset. Det är en bok om hjärtats gemenskap med Gud och om Andens närhet i våra liv. Ett stort antal kristna läsare och tänkare har hämtat stor inspiration och näring ur denna källa.<br/><br/>Detta är en angelägen klassiker och den är en naturlig del i den klassikerserie inom andlig vägledning och spiritualitet som Libris börjat utge.<br/><br/>"Det finns några få - mycket få - stora andliga böcker - och detta är en som jag kan rekommendera tillsammans med de allra främsta klassikerna."<br/>Rufus Jones<br/><br/>Thomas Kelly, (1893-1941) utbildades vid Haverford och Harvard fick rykte om sig att vara en stor begåvning. Han innehade två betydelsefulla tjänster redan som ung: bland tyska fångar år 1917-1918 och som pastor i en kväkarförsamling i Berlin 1924-1925.

I <i>Skaparens hemlighet</i>, <i>(The Mind of the Maker)</i> ger oss den slagfärdiga och humoristiska deckarförfattarinnan och kulturkritikern Dorothy Sayers en ny inblick i skapande.<br/><br/>Sayers menar att det finns tydliga paralleller mellan Guds skapande och den kreativa processen hos människan. Som Guds avbilder och kreativa varelser är människan därmed lika Gud och något av hans hemlighet kan bli uppenbart i vårt eget skapande. Hon utforskar här Gud, treenigheten och den fria viljan på ett nytt sätt.<br/><br/>Dorothy Sayers var nära vän med C S Lewis och J R R Tolkien, och det känner man när man läser denna klassiska bok.<br/><br/>"Dorothy L. Sayers kom att utveckla deckargenren långt utöver själva deckargåtan med målande miljöbeskrivningar, psykologiska studier, diskussioner om moral, och inte minst till invecklade kärleksromaner."<br/>Aina Gustafsson, Ersboda bibliotek<br/><br/>Dorothy Sayers (1893-1957) var en engelsk kulturpersonlighet som kanske mest är känd som skapare av den engelska detektiven Lord Peter Wimsey. Men hon var även kulturkritiker, dramaförfattare och, som den här boken visar, teolog.

Kunskap beskrivs ofta som avgörande för samhälle och medborgare, gärna under etiketten "Kunskapssamhället". Men hur kan vi skriva den vetenskapliga kunskapens kulturhistoria? Med hjälp av fem fallstudier från det tidiga 1900-talet diskuterar Staffan Bergwik kunskapens sammanhang och spelplatser. Studierna behandlar den arge oceanografsonen Hans Pettersson och den mäktige Svante Arrhenius, men också kvinnor som är doldisar i kunskapshistorien: Sveriges första kvinnliga docent i experimentell fysik Eva von Bahr, kemisten Naima Sahlbom och geologhustrun Ebba Hult De Geer. Hur hänger vetenskap och identitet ihop? Vad har kunskap med makt och individuella livsval att göra? Vilken är relationen mellan vetenskap och det omgivande samhället? Och framförallt: vad innebär det att betrakta kunskap som något historiskt? "Kunskapens osynliga scener" frilägger överraskande och glömda rötter till dagens vetenskap, till skillnad från gängse skildringar av naturvetenskapernas ständiga segertåg. Staffan Bergwik är idéhistoriker vid Stockholms universitet.