Svenska

<b>Den revolterande människan </b>skrevs i andra världskrigets efterdyningar, och 1900-talets katastrofer utgör den omedelbara bakgrunden till Albert Camus uppgörelse med de totalitära krafter som hade lett mänskligheten fram till avgrunden.<br/><br/>Med avstamp i 1700-talets frihetsrörelser skriver Camus i denna stort anlagda studie en revoltens idéhistoria och ontologi. Boken utgör ett passionerat försök att förstå samtidens mest brännande problem och begreppsliggöra vad det innebär att göra motstånd. <br/><br/>I långa tankebågar redogör Camus för hur revolt och revolution har teoretiserats av tänkare som Nietzsche, Hegel, Rousseau och Marx men också praktiserats av politiska omstörtare som Lenin och Hitler. Hans humanistiska stridsskrift omfattar inte minst hur revolten kommit till uttryck i litteraturen, hos författare som Rimbaud, de Sade, Dostojevskij och Emily Brontë. <br/><br/>Alla revolutioner i modern tid, konstaterar Camus, har lett till ett stärkande av statsmakten och ofta till auktoritära diktaturer, de nya makthavarna har anammat liknande förtryckarmönster som de orättfärdiga auktoriteter de en gång bekämpade.  <br/><br/>Denna efterlängtade nyöversättning av Nikanor Teratologen har försetts med ett initierat och personligt efterord av Jenny Maria Nilsson.

<b>Existentialismen är en humanism </b>är en populär startpunkt för att närma sig och diskutera existentialistiskt tänkande. Här återfinns resonemangen om friheten, valet och ångesten som människans existentiella livsvillkor, vilket sammanfattas i <b>Jean-Paul Sartre</b>s välbekanta devis: "existensen föregår essensen". <br/><br/><b>Existentialismen är en humanism </b>är den omtalade föreläsning som <b>Jean-Paul Sartre </b>höll i Paris den 29 oktober 1945, strax efter Frankrikes befrielse. Den "fångade en generations fantasi", med filosofen Thomas Baldwins ord. Sartre understryker här att existentialismen är en handlingens filosofi, en hållning där vi måste ta ansvar och definiera oss själva en filosofi som således är djupt optimistisk och befriande, till skillnad från dess kritikers utmålande av den som demoraliserande och pessimistisk. <br/><br/>Här presenteras <b>Existentialismen är en humanism </b>i nyöversättning av Hans Johansson, jämte en introduktion av Arlette Elkaim-Sartre.

Erasmus av Rotterdam (1466 1536) är en av den europeiska kulturens främsta personligheter. Genom sin lärdom, sitt kritiska sinne och sin lust att blanda sig i tidens debatter blev han en föregångare till vår tids västerländska intellektuella. Dårskapens lov utkom 1511 och är dedicerad till Sir Thomas More, en av hans stora samtida. Det är en drastisk satir som riktar sina giftiga pilar mot

Glimtvis har vårt släkte kunnat fånga kärnan: "vad livet är och var hitom tanken och bortom samhället: i det tankfulla betraktandet av en bergart som är vackrare än allt vi lyckats producera eller i förnimmelsen av en liljas doft som ger oss mer än alla visa böcker eller i den tålamodsmättade, lugna och ömsesidigt förlåtande blinkning man ibland i plötsligt samförstånd kan växla med en katt" (Claude Lévi-Strauss slutord i Spillror av paradiset). Tanken, samhället, geologin, liljan och katten har alla sin plats i Christer Lindbergs framställning av Lévi-Strauss liv och vetenskapliga gärning. Han placerar Lévi-Strauss verk i skärningspunkten mellan den franska sociologin, företrädd av Emile Durkheim och Marcel Mauss, och den amerikanska kulturantropologin såsom den formades av Franz Boas. Genom Christer Lindbergs tolkning och redogörelse för Lévi-Strauss samlade produktion leder ett spår bakåt till de stora filosoferna och viker av från samhällsvetenskapens huvudfåra i riktning mot konstens och estetikens värld. Resultatet blir ett collage där Montaigne och Rousseau tillsammans med Baudelaire, Breton och Ernst bildar ett antropologiskt ramverk av regnskogar, släktträd, myter och magi.

»Djur vet från början hur de ska bete sig. Människan har en enda medfödd förmåga som inte behöver inläras med möda: gråten.« Så sade Plinius den äldre, naturvetenskapsman som omkom vid Vesuvius utbrott 79 e. Kr. Under hela livet letar människan efter sin försvunna bruksanvisning, efter den stora Koden. Ingen idé kan vara mer ödesdiger än den hon gör sig om sig själv. De svar hon finner är b

Den Sanningssökande Människan [Bok / Danskt band]

Det öppna samhället och dess fiender är en av 1900-­talets viktigaste böcker - på samma gång en kraftfull kritik av de totalitära ideologiernas intellektuella ursprung och ett kompromisslöst försvar för de demokratiska institutionerna och det öppna samhället. <br/><br/> Det öppna samhället har inte bara ett historiskt intresse - som en ovanligt djupgående exponering av 1900-talets dominerande totalitära läror -, den är fortfarande en högaktuell text i vår samtid. De intellektuella svagheter som Popper identifierade i de totalitära rörelsernas tankesystem har en förmåga att ständigt dyka upp på nytt, i nya tappningar och sammanhang. <br/><br/> Detta är en efterlängtad och reviderad nyutgåva av Det öppna samhället och dess fiender, i översättning av Andrew Casson och Bo Ekström, med ett nyskrivet förord av Håkan Holmberg.