Svenska

För ett stort antal svenskar var de ryska revolutionerna 1917 inte bara något man läst om i tidningar. De utspelades utanför halldörren eller salsfönstret. Bolsjevikernas novemberkupp gav hårt avtryck på arbetsplatsen, och den kastade ekonomin över ända. Tusentals svenskar levde och arbetade i Ryssland, många ägde företag eller fastigheter där. Hur skulle händelserna tolkas? Reaktionerna skiljer sig medan några snabbt blir pessimister och försöker lämna Moskva och Petrograd snarast möjligt, förblir andra optimister och ser revolutionen som ett övergående fenomen. Revolution! Svenska erfarenheter från Ryssland redovisar och återberättar ett unikt material: svenskars brev och berättelser från ett Ryssland vars framtid ännu är osäker och där bokstavligen allt står på spel från dag till dag. I antologin medverkar docent Bengt Jangfeldt, författaren Ulrika Knutson, docent Martin Kragh, fil dr Benito Peix Geldart och professor Gunnar Åselius. Förord av Alexander Husebye. Revolution! Svenska erfarenheter från Ryssland är den elfte volymen i skriftserien Näringslivshistoria, vilken ges ut av Centrum för Näringslivshistoria

Nyåret ger en chans att börja om och ge nästa år bättre förutsättningar. Den här boken berättar om nyårsfirandets historia i Sverige men också om lokala och regionala variationer och globala teman. Det är bara i den västerländska gregorianska kalendern som det nya året börjar den 1 januari. Parallellt existerar andra nyårshögtider vid olika tidpunkter på året. En del är knutna till religion, andra till länder och regioner, andra åter till årstider. Somliga bygger på mån- eller solkalendrar och är rörliga i almanackan medan andra är fasta. I Sverige firas nyår året runt, bland annat som följd av migration, vilket boken också handlar om.<br/><br/>Lena Kättström Höök är etnolog och intendent, med ansvar för traditioner och högtider, vid Nordiska museet.

Stiftelsen Riksbankens Jubileumsfond (RJ) publicerar sedan 2008 en årsbok (ISSN 2000-1029). Ambitionen med årsböckerna är att ge en bild av kvaliteten och bredden i dagens forskning inom humaniora och samhällsvetenskap. Varje bok behandlar ett övergripande tema med utgångspunkt i den forskning stiftelsen stödjer. År 2020 består årsboken av sex häften, essäer på temat Staden, som tillsammans utgör en årsbox.

Nollnolltalet! Vad hände egentligen?<br/><br/> Vad är kopplingen mellan Usama bin Laden, Zlatan och Tony Soprano? Vad har Mat-Tina gemensamt med Ernst Kirchsteiger? Basshunter med Barack Obama? Svaret är att de alla kom att definiera nollnolltalet.<br/><br/> I NOLL NOLL summerar några av Sveriges främsta författare och journalister det här seklets första tio år på 15 olika områden. Från fotboll till familjeliv. Från Facebook till finanskris. Från Sofi Fahrman till Fredrik Reinfeldt. Om lattemammor, kändiskockar, modebloggare, klimatkris och färdigmat.<br/><br/> NOLL NOLL väver historien om ett decennium som förändrade oss mer än vi minns. Om vad som var övergående trender och vad som innebar verkliga förändringar.<br/><br/> Boken ges ut med fyra omslag, som vardera innehåller 13 ord som präglade nollnolltalet.<br/><br/> Redaktörer är Tobias Nielsén och Anders Rydell.<br/><br/> Tobias Nielsén är vd för forskningsföretaget QNB Volante och författare. Han står bakom flera uppmärksammade rapporter och böcker om samhällsutveckling och kulturekonomi.<br/><br/> Anders Rydell är författare, framtidsredaktör på Bon och chefredaktör på tidningen Konstnären. Hans senaste bok var Piraterna. De svenska fildelarna som plundrare Hollywood (2009).<br/><br/> ***<br/><br/> VINJETTER OCH FÖRFATTARE:<br/><br/> EKONOMI Emanuel Sidea MAT Ann-Helen Meyer Von Bremen INTERNET Anders Mildner MODE Salka Hallström Bornold POLITIK Karin Eriksson MUSIK Kristin Lundell FANTASY Adam Svanell USA Martin Gelin TV Carolin Hainer FOTBOLL Jesper Högström KROPP & SJÄL Klas Ekman LITTERATUR Annina Rabe DESIGN Kjell Häglund KÄNDISKULTUR Björn af Kleen FAMILJ Andreas Ekström<br/><br/> CITAT:<br/><br/> Dokusåpamakarna på kommersiella tv-bolag har ägnat betydande delar av nollnolltalet åt att leta efter förfallna kåkar och förfallna människor att renovera. Men Anna Skipper, Blossom Tainton, Martin Timell och de andra tv-kändisarna är amatörer jämfört med Fredrik Reinfeldt. Han gjorde om ett helt parti.<br/><br/> Madonna, Magnus Uggla och Michael Jackson fyllde femtio medan Bruce Springsteen blåste ut sextio ljus på sin tårta. Och den ständige rocknroll-ikonen Keith Richards ramlade från en palm rakt ner i pensionsåldern. Nollnolltalet var decenniet då vi alla blev äldre.<br/><br/> Boken var nollnolltalets främsta modeaccessoar. Den eleganta polityren av bildning var kanske decenniets mest trenddefinierande stil.<br/><br/> Svensk fotboll låg plötsligt på Stureplan, svensk fotboll var plötsligt en tjuvarnas marknad där stekare, rufflare och Snabba Cash-figurer plundrade de föreningskassor som mödosamt fyllts av bingolottosäljande juniorer.<br/><br/> Inredningshetsen och flumhungern förenades i en av decenniets mest bisarra masspsykoser: blindheten inför den totala tomheten i fengshui.<br/><br/> Den högkonjunktur som kulminerade i mitten av decenniet möjliggjorde skapandet av detta fantastiska låtsassamhälle, där invandrare, adel, riktiga prinsessor och prinsar, modebrudar från Mariestad och stekiga pensionärer i tofsloafers från Gärdet kunde mötas.<br/><br/> Hade sjuttiotalsmänniskan, foträt och växtfärgad mitt i glittret, trott sig vara i skärselden? Förmodligen. Nollnolltalet var decenniet då lyx blev folkligt.<br/><br/> Obamas valkampanj som blev den längsta, dyraste, mest intensiva och hårdast mediebevakade i USA:s historia gick ut på att förmedla budskapet: jag är inte Bush, jag är inte det förflutna, jag är framtiden.

I början av 1980-talet flyttade de första invånarna in i de nya miljonprogramshusen i Rinkeby i norra Stockholm. Christos Pappas berättar här en del av historien om hur Rinkeby utvecklats sedan dess. Det är också berättelsen om invånare från jordens alla hörn, om det mångskiftande kulturlivet, om segregation, befolkningsomflyttning och om en massmedierapportering som mest handlar om våld och utanförskap eller exotisk idyll. I berättelsens centrum finns Folkets Hus, förortens pulserande hjärta sedan ett par decennier. Christos Pappas, statsvetare och journalist, har grävt i text- och bildarkiv och intervjuat gamla och nya Rinkebybor och många andra med anknytning till byn i världens mitt.

Ju förr desto bättre: Kulturarvet som resurs för en hållbar framtid är en inspirationsbok om hur man kan kartlägga sina lokala traditioner rörande nyttjandet av landskapets resurser och synen på naturen. Vårt samhälle har genomgått stora förändringar under det senaste seklet och vi står kanske inför en ännu mer omvälvande utveckling under de närmaste decennierna. Vårt västerländska samhälle har anpassat sig till en slit och släng-mentalitet och ett beroende av billig fossil energi. Vi tänker inte på att även förnyelsebara naturresurser är ändliga om de förbrukas i för hög takt. Vi står även inför oljetoppen (dvs mer olja förbrukas än som utvinns), vilket helt ändrar förutsättningarna för våra produktionssystem. Kanske finns framtidens lösningar i vårt gamla levnadssätt och kulturarv? Hur gjorde m an innan oljan gjorde sitt intåg? Det fanns tekniskt avancerade lösningar för produktion och kraftöverföring, men när oljan kom bytte utvecklingen riktning. Hur kan vi öka människors känsla för den lokala platsen och förståelsen för de naturgivna förutsättningarna? Det är något vi behöver göra! Ju förr desto bättre! Ju förr desto bättre innehåller intressant läsning för alla som intresserar sig för sina rötter, sin hembygd och samhällets utveckling. Boken lämpar sig även som studiematerial till exempelvis studiecirklar.

Varför äter vi så mycket ägg till påsk, varför kommer påskkärringar och hälsar på, varför är tuppar, kycklingar och påskharar så viktiga dekorationer, varför har man de granna påskrisen, varför äter man semla före påsk och varför fick inte ens föräldrar leka på långfredagen.