Svenska

Myntboken 2025 Nr 55 Jubileumsutgåva [Bok / Häftad]

Renjägarkvinnan på den skånska tundran blickar upp mot en gnistrande stjärnhimmel, tonårsflickan äter en portion hallon i darrande vetskap om att hon strax ska dränkas och den tyska trälpojken friköps och återförenas med sin gråtande mor.<br/><br/>Med sprudlande berättarglädje låter Jonathan Lindström den senaste arkeologiska och historiska forskningen förenas i en myllrande, engagerande och helt ny bild av Sverige under 14 000 år. I denna sammanhängande skildring av migrationer, kolonisationsprojekt, träluppror och tidigare okända bronsåldersriken, handelsvälden och stora slag får vi för första gången en verklig förståelse för historiens drivkrafter, och hur de verkar från forntid till idag. Enskilda människoöden varvas med rikens uppgångar och fall. Vi möter sveaköpmännen som på kamel tar sig till världsstaden Bagdad och den gutniske romveteranen Harkilar när han i sällskap av tjugo frustande krigare styr sitt roddarskepp över havet.

<p>Hämnd. Det är ett starkt ord, och något vi sällan bejakar. Men om inte rättvisa skipas så är hämnd något som vi oftare accepterar. I rättegångarna efter Förintelsen var det få nazister som straffades och de flesta av dem som dömdes fick i förhållande till de oerhörda brott de begått milda domar. I några fall bara några minuter per mord. Å andra sidan, som Hanna Arendt var inne på, hur ska man kunna utdöma adekvata straff för folkmord? </p><p>Och är inte hämnden redan inbyggd i rättssystemet? Att straffa en brottsling är att hämnas en smula. Så hur ser den giltiga hämnden ut? Vem har rätt att hämnas? Var det riktigt av judiska soldater i judiska brigaden att söka upp nazister och avrätta dem som gjort sig skyldiga till massavrättningar? Var det rätt att som privatperson söka upp och döda enskilda nazister? Var det rätt att skriva om lagarna så att straff kunde tas retroaktivt? </p><p>Kort sagt: Var går gränsen för hämnden - och vem har rätt att utkräva den? Och hur? </p><p>Detta är frågor som <i>Den vilda rättvisan: Judisk hämnd efter Förintelsen</i> djupdyker i. Kenneth Hermele började skriva boken i direkt anslutning till sin förra bok om judiskt motstånd, <i>Inte som lamm till slakt</i>, före Israels svar på Hamas blodiga terrorattack i oktober 2023. </p><p>Boken är alltså inte bara skrämmande aktuell, utan frågan om hämnd och rättvisa är nu något som vi alla måste fundera över. När stater tar hämnd, vad händer då? Och vilka metoder kan anses vara tillåtna? </p><p>De moraliska frågorna i <i>Den vilda rättvisan</i> är omöjliga att värja sig mot och Kenneth Hermele är en mycket modig vägvisare i ett mörkt landskap.</p><p><i>"Det är en oerhört välskriven bok, där styrkan i framställningen ligger i sättet att berätta, i rikedomen i materialet som sådant och i hur Hermele förhåller sig till det och resonerar kring det. Det är alltid prövande och alla typer av förenklingar undviks. Det gör att boken är oerhört läsvärd och viktig. Helhetsbetyg: 5 (av 5)."</i> BTJ, Mats K.G. Johansson</p>

Brandväsendets utveckling från tidigt 1800-tal till modern tid.

Den andre tar läsaren tillbaka till en av 1900-talets starkaste bilder, den av två unga pojkar, två prinsar, som går bakom sin mammas kista samtidigt som världen ser på i sorg. Medan Diana, prinsessan av Wales, begravdes undrade miljarder människor vad prinsarna tänkte och kände - och hur deras liv skulle bli.<br/><br/>Äntligen kommer nu Harrys historia. I Den andre berättar prins Harry sårbart och ärligt om hur livet och kärleken alltid övervinner sorgen.

I boken om vikingarna berättas bland annat om senare års utgrävningar i Ryssland och Ukraina. Dessa har ökat vår kunskap betydligt om hur vikingarna levde. Genom brev skrivna på näver som grävts fram ur jorden vid en flodbank, kan vi urskilja enskilda människoöden, där även kvinnorna träder fram. Vi får även höra om hur människor, som mötte vikingarna upplevde dem. Här berättar de om hur de förvånade sin omvärld med sitt demokratiska styrelsesätt och kvinnans starka ställning. Vi får reda på allt, om både deras vilda och brutala framfart men även om vardagen. Catharina Ingelman-Sundberg är marinarkeolog, journalist och skönlitterär författare. Hon har mycket framgångsrikt, i både fackböcker och romaner, fått vikingatiden att träda fram på ett levande och medryckande sätt. Claes Elfsberg som läser boken, har framgångsrikt läst in flera historiska skildringar.

När han bara var fjorton år blev han kung av Sverige och ett år senare kröntes han till kung över Nordens alla länder - han som eftervärlden kallar Erik av Pommern. Men för hans samtid var han bara kung Erik.<br/><br/>I över fyrtio år var han kung över Kalmarunionen, Europas då största rike som sträckte sig från Grönland i nordväst till Karelen i öster, från den norska Lappmarken i norr till det tysk-romerska kejsardömet i söder. Ett välde som var större än den tyske kejsarens och som Erik hade storstilade planer för. Han var släkt med Europas furstar och reste mer än någon annan, och med sina 190 centimeter och långa blonda hår tände han "älskogs längtan hos alla kvinnor" enligt påvens observatör.<br/><br/>Men med stora imperium kommer stora problem. Till slut fördrevs han och slog sig ner på Gotland, där han försörjde sig som sjörövare i tio år. Han återvände sedan till sitt hertigdöme i Pommern, som han regerade tills han avled vid sjuttioåtta års ålder.<br/><br/>Efter hans död var det besegrarna som skrev och svartmålade hans historia. Han fick i efterhand stämpeln "av Pommern" för att understryka hans utanförskap - trots att han formades och levde nästan hela sitt liv i Norden, och var ett med både språket och kulturen.<br/><br/><br/><br/>Herman Lindqvist skildrar på ett livfullt sätt den färgstarka medeltiden, hertigdömet Pommern och myllret av människor omkring vår unionskung i denna första bok på svenska om Eriks dramatiska historia.