Svenska

  2019 fyller Hjalmar Bergmans roman Markurells i Wadköping 100 år och har i projektet "Sverige läsers förfrågan utsetts till författarens bästa roman av Hjalmar Bergman Samfundet. Denna roman har inte ägnats någon separat studie förutom Inger Borgströms licentiatavhandling som nu omarbetats till en bok.  Att Hjalmar Bergman hade en deterministisk och fatalistisk världsåskådning är känt, vad Inger Borgström tillför är att han gestal­tar den i sin roman Markurells i Wadköping. I novellen Herr Markurells död finner vi också apokatastasis, det vill säga föreställningen om alltings återställelse, vilket är en specifik form av fatalism vilken vi enbart finner i Markurells i Wadköping och som kan kopplas till den sociala och eko­nomiska turbulens som rådde vid verkets tillkomst.   Determinism, fatalism och apokatastasis fogas samman till att allt som sker har sin orsak och styrs av en makt som leder orsakskedjan till återställelse. I verken finner vi reminiscen­ser från såväl skönlitteratur, filosofisk och psykologisk fack­litteratur, bibeln, tidsanda som personliga relationer och upplevelser. I ett litteratursociologiskt perspektiv determine­ras framställningen av Bergmans beläsenhet, samtid, eko­nomi och privatliv.  <br/><br/><i>När jag läser om Markurells i Wadköping och novellen Herr Markurells död med Inger Borgströms tolkningar som fond är det just det trösterika i romanen som slår mig. Vi har alla en markurell i oss som vill styra och ställa med verkligheten. Men det är först när vi accepterar vår otillräcklighet vi kan finna ro, när vi med Markurells ord förstår att allt som drabbar oss är konstigt men alls inte underligt . Förklaringar till varför vi gör som vi gör i relationer, i samhället finns, men det kan ta ett helt liv att upptäcka dem.</i><br/><br/>Stefan Eklund i Under strecket  i SvD

Vad är pornografi? Vad gör den med oss? Kan shopping betraktas som en socialt accepterad form av onani? Litteraturvetaren Magnus Ullén studerar på ett fascinerande sätt ett av vår tids mest framträdande fenomen.

Få saker har under årtusendena väckt så motstridiga känslor och hetsiga diskussioner som försäljningen av sexuella tjänster. Svenska prostituerade betraktas som offer och skyddas av sexköpslagen. Tyska prostituerade ses som yrkeskvinnor och är verksamma i lagliga bordeller. Hur kommer det sig att dessa två likartade samhällen har så radikalt olika prostitutionspolitik? Idéhistorikern Susanne Dodillet har sökt svaret i tidnings­artiklar, lagförslag, riksdagsdebatter och forskningsrapporter; särskilt har hon intresserat sig för hur välfärdsstaten, feminismen och religionen uppfattas i de båda länderna. Är sex arbete? berättar om moralism och pragmatism i de politiska insatserna, om hur tyska hemmafruar och prostitu­erade organiserade sig tillsammans, och om hur debattens själva huvudpersoner ofta har osynliggjorts. Avslutningsvis ger Susanne Dodillet även ett eget förslag på hur kvinnoför­trycket inom prostitutionen skall kunna bekämpas. Är sex arbete? är rekommenderad läsning för var och en som intresserar sig för frågan om prostitutionen och obliga­torisk för den som vill delta i debatten.

Göran Lundstedt är litteraturvetare och kritiker i bland annat Sydsvenska Dagbladet. Hans Hjalmar Söderbergbiografi är, liksom författarskapet, lika sparsmakat som det är pregnant. I alla Söderbergs texter och inte minst i Doktor Glas och Den allvarsamma leken märks ambivalensen mellan vemodet och skärpan, allvaret och lekfullheten, melankolin och kvickheten, oföretagsamheten och engagemanget och det kroppsliga och själsliga. Detta blir också tydligt när han närmar sig sina mest kära ämnen kärleken och sanningen. Söderberg ville att människan skulle vakna ur halvverkligheten och hade ambitionen att göra människor¬nas liv större och friare och högre i tak. Han är därmed på flera sätt vår svenska motsvarighet till litteraturhistoriska nydanare som Anton Tjechov och Franz Kafka, och inte bara den stockholmsskildrare han brukar benämnas som. Göran Lundstedts bok påminner om varför Hjalmar Söderbergs texter överlever och finner nya läsare i varje generation.

Den här volymen innehåller några av de viktigaste av den ungerske litteraturteoretikern Georg (György) Lukács essäer om realismen i litteraturen. Syftet med att översätta dem är att ge underlag för något som idag ter sig angelägnare än en polemik mot Lukács värderingar, nämligen en teoretisk kritik av en hegeliansk filosofi och estetik som med sin vidhängande spegelteori fortfarande spökar i den marxistiska litteraturdebatten, inte bara inom den sfär där Lukács själv nu är ställd åt sidan som politisk revisionist. <br/><br/>Bertolt Brechts texter i den här volymen innehåller element till en sådan kritik. De flesta av dem hänför sig till den så kallade expressionismdebatten 1938, som Brecht i verkligheten inte deltog i - hans inlägg publicerades först tio år efter hans död, i Östtyskland 1966 - men dessa mer eller mindre direkta repliker till Lukács har här kompletterats med texter som visar vad motsättningen gäller. <br/><br/>"Det gäller realismen" - men därunder, bortom de dåvarande estetiska stridslinjerna, avtecknar sig en alltjämt aktuell motsättning mellan marxismen som världsåskådning och en marxism som försöker göra "realiteten gällande gentemot ideologierna". <br/><br/>Obs! Osprättad bok så ta fram brevkniven! 

Charlotte Perkins Gilman formulerar i sina utopier en feministiskt präglad kritik av förra sekelskiftets USA, inom ramarna för det då så dominerande evolutionistiska tänkandet. Määtää analyserar den evolutionistiskt präglade feminismen, och visar på de spänningar som finns mellan ett likhetsideal och ett särartsideal i Gilmans ideologi. Ett av de grundläggande problem som Gilman brottas med rör fråga om männen står för det onda i samhället, och kvinnorna för det goda, eller om det finns ett allmänmänskligt drag som förenar de båda könen.

Åttitalet Och Konstnärsromanen [Bok / Häftad]