Svenska

Hon söker någon att väga sin tyngd mot, han vill ha någon att forma och stöpa om. <i>Det oss som saknar ett vi</i> belyser klasskillnaderna i våra kärleksrelationer och är en befriande uppgörelse med svunnen kärlek. <br/><br/>När pojkvännen påminner diktjaget om att bära ut soporna under en födelsedagsmiddag börjar ojämlikheten bli synlig.<br/><br/><b>Jenny Wrangborg</b> (f. 1984) debuterade som arbetarlitteraturens förnyare med den hyllade <i>Kallskänken</i> (2010), följd av <i>Vad ska vi göra med varandra</i> (2014). Hon har varit krönikör för Kommunalarbetaren och Dagens Arbete och ordförande i Föreningen Arbetarskrivare.<br/><br/>"Kallskänken är poesi som skyddsombud. Poesi som säger att kollektivet är viktigare än individen, men också att kampen är viktigare och större än den enskilda dikten eller diktsamlingen", skrev Jenny Tunedal om <i>Kallskänken</i> i Aftonbladet.

Ett liv har givits Sverige. En flytt från finska Sápmi till Hisingens gator. <br/><br/>Tystnad, arbete, kroppens och andens alienation; ett liv av små, spruckna rörelser. Kvar blir doften av barr, ett ensamt träd utanför fönstret och minnet som sakta glider undan. <br/><br/><i>I tystnad hit</i> är en berättelse om att söka en plats i sprickorna mellan språk och landskap. <br/><br/>Tvåspråkig utgåva: svenska och meänkieli. <b>Ali Jonasson</b> har tidigare utkommit med <i>Finnkampen: Sverigefinnarnas illustrerade historia</i> (2025). <i>I tystnad hit</i> är hans skönlitterära debut.

Nima Hasan är en palestinsk författare, född 1980 i Rafah på Gazaremsan, där hon levt i hela sitt liv. Efter att ha evakuerat elva gånger bor hon nu med sina barn i ett tältläger i Deir al-Balah. Sedan oktober 2023 har hon publicerat dikter på sociala medier. Jasim Mohamed har översatt dikterna från arabiska till svenska allt eftersom de lagts upp, och sedan har de i nära samarbete gjort urvalet till denna bok. Det här är första gången dikterna ges ut i bokform på något språk - denna svenska översättning är ett originalverk.<br/><br/><br/><br/>Nima Hasans dikter talar inte om kriget; de är skrivna medan bomberna faller.<br/><br/><br/><br/>Mammorna i Gaza gråter inte<br/><br/>De lagrar skräck, vrede och böner i sina lungor<br/><br/>och håller andan tills<br/><br/>flygplanens surrande upphör<br/><br/>Mammorna i Gaza<br/><br/>är inte som andra mammor<br/><br/>De knådar deg med tårar<br/><br/>och matar landet med sina barn

<i>Hon liknar för mycket ett djur, för svag hudkostym  </i><br/><br/><i>de brukar dö snabbt </i><br/><br/>Lukten av flicka sprider sig över gården. Kliniken går inte att finna på kartan, men man vet att den ligger på landet i en obestämd framtid. Patienterna verkar framför allt vara kvinnor. <br/><br/>Vad är en kropp om man byter hudkostym? Forskaren bokför flickornas kvisthål och noterar kåda vid etikens gränser. En dag börjar plastpartiklar dyka upp i andningsvägarna. <br/><br/>Köttsviterna är fältanteckningar med dystopiska undertoner. Lina Bondes tredje poesisamling är ett narrativt diktverk som omförhandlar relationen mellan människa och natur. Hon diktar i korsdraget mellan queerteori och miljöförstörelse.

Allt börjar med två landskapsmålningar av den nederländska konstnären Hercules Seghers (1589 1638). <br/><br/>Den ena hänger i Uffizierna, den andra på poetens vägg i vardagsrummet. Målningarna är så gott som identiska, och samtidigt helt olika: den ena är vänlig och konkret, den andra butter och abstrakt. Dikterna i Av bilden befinner sig i det spänningsfält som uppstår mellan dessa likheter och olikheter. De undersöker vad ett landskap är: vad är det att se och vilken är seendets etik? De frågar sig också vad en avbildning av ett landskap säger; vem och vad är det som talar i bilden? <br/><br/>Boken avslutas med essän Till det abstraktas lov som tar avstamp i Samuel Becketts livslånga intresse för bildkonst. Via Becketts kunskapsrika och originella engagemang i nederländsk 1600-talskonst och hans parallella intresse för den nyaste och mest abstrakta konsten förs läsaren in i det ingenmansland Beckett menade att landskapskonst borde vara.

I <em>Hälen och hjärtat</em> skriver Fredrik Nyberg 22 dikter med 22 rader om en mors död. Diktsamlingen räknar ner till döden och upp igen, bort från den, in i sorgen. I centrum av allt är Maria Magdalena, Kung Mor, Lilla mamma i modden, hjälplös som ett barn i den pyttelilla mimicry-spjälsängen. Vid dödsbädden sitter Elefanten och Älvan och väntar på att bli föräldralösa. Det är midvinter och runt dem rör sig stjärngossar och tärnor som skickligt tipp-tappar genom samtidsvårdens effektiviserade korridorer.<br/><br/><br/><br/>Efter döden följer sorgen: rädslan för att inte längre vara någons barn, den bottenlösa besvikelsen över att inte längre bli lyft och buren.<br/><br/><br/><br/>Med en poesi som vrider och vänder på fasta bilder och uttryck <strong>-</strong> språkets liksom döda delar <strong>-</strong> skapar Fredrik Nyberg en originell och levande elegi. Kärleksfull och vredgad, absurd, smärtsam och vacker.