Svenska

<i>Ofred</i> tar avstamp i det uppmärksammade avhoppet av Wagner-soldaten Andrej Medvedev som sökte asyl i Norge i januari 2023, men vidgas till ett porträtt inte bara av en förrymd soldat med en söndertrasad uppväxt utan av en hel nation. När andra reportrar kallas hem från ett Ryssland som isolerar sig, reser Åsne Seierstad tillbaka till det land där hon studerade och senare skrev sin första artikel. <br/><br/><i>Ofred </i>är en berättelse om nationens centrum och dess periferi, om storstäderna Sankt Petersburg och Moskva och om Sibiriens glesbygd. Det är också en berättelse om oppositionella, likgiltiga och Putintrogna, om familjer som blir kvar när männen kallas in till kriget. Det är en berättelse som genom en rad öden försöker förstå vad som händer och har hänt i Ryssland under kriget mot Ukraina, i en tid då det mer än någonsin är nödvändigt att förstå vår granne i öst. <br/><br/><b>Åsne Seierstad</b> är en av Nordens främsta sakproseförfattare, känd inte minst för böcker som <i>Bokhandlaren i Kabul</i>, <i>En av oss</i> (om Breivik och massakern på Utøya) och nu senast <i>Afghanerna</i> (utgiven på svenska av Polaris 2023).<br/><br/><i>"Det är journalistik i sin bästa form"</i> DN <br/><br/><i>"En djärv skildring"</i> Göteborgs-Posten<br/><br/><i>"Rörande och drabbande"</i> Expressen <br/><br/><i>"En storartad och häpnadsväckande skildring"</i> SvD <br/><br/><i>"Stark, engagerande och unik"</i> (Betyg 5 av 5) BTJ 

"J&auml;mf&ouml;rt med Skandiamannen och Christer Pettersson s&aring; vill jag nog p&aring;st&aring; att han &auml;r den mest troliga."<br/><em>Leif GW Persson om Christer A, i SVT:s Veckan</em><br/><br/>"Det gl&ouml;der om Jon Jord&aring;s slagkraftiga bok om Palmemordet"<br/><em>Dagens Nyheter</em> <br/><br/><em>"</em>Sylvasst och trov&auml;rdigt om mordet p&aring; Palme"<br/><em>Aftonbladet</em> <br/><br/>"Jord&aring;s har skrivit en bok jag l&auml;nge saknat."<br/><em>Fredrik Sj&ouml;berg, Svenska Dagbladet</em> <br/><br/>&rdquo;Det &auml;r en vederh&auml;ftig bok &hellip; nyanserad &hellip; l&auml;sv&auml;rd.&rdquo;<br/><em><span style="font-size: 1.125rem;">Hans Gunnar Axberger i F&ouml;rmiddag med P1 om Den sista boken om mordet p&aring; Olof Palme</span></em> <br/><br/><span class="rounded-sm px-0.5 bg-sky.6">"<em>Den sista boken om mordet p&aring; Olof Palme</em></span>&auml;r en v&auml;lskriven, l&auml;sv&auml;rd och f&ouml;red&ouml;mligt kortfattad genomg&aring;ng av utredningsmaterialet."<br/><em>Nerikes Allehanda</em><br/><br/><span style="font-size: 1.125rem;">Efter det f&ouml;rbryllande utpekandet av Skandia-mannen &aring;r 2020 b&ouml;rjade Jon Jord&aring;s, dokument&auml;rchef och producent bakom n&aring;gra av Sveriges mest lyssnade true crime-poddar, att gr&auml;va i mordet p&aring; Olof Palme.</span> <br/><br/>Ur alla tusentals dokument som gjordes tillg&auml;ngliga n&auml;r utredningen lades ner framtr&auml;dde en ny person ur skuggorna: enst&ouml;ringen som bodde p&aring; promenad-avst&aring;nd fr&aring;n biografen Grand, och var &auml;gare till en Magnum-revolver. Mannen hade tappats bort i utredningen flera g&aring;nger, visade sig p&aring; punkt efter punkt st&auml;mma in p&aring; FBI:s g&auml;rningsmannaprofil och var i perioder polisens hetaste sp&aring;r. Trots detta &auml;r han i princip ok&auml;nd f&ouml;r allm&auml;nheten. <br/><br/><em>Den sista boken om mordet p&aring; Olof Palme </em>g&aring;r igenom utredningen, fr&aring;n b&ouml;rjan till slut, och kastar ett nytt ljus &ouml;ver natten d&aring; Sveriges statsminister m&ouml;rdades. <br/><br/>Jon Jord&aring;s &auml;r dokument&auml;rchef p&aring; produktionsbolaget Filt. Han har bevakat ett stort antal olika kriminalfall som journalist och bland annat jobbat med prisbel&ouml;nta P3 Dokument&auml;r om Palmeutredningen inifr&aring;n. <br/><br/>"<em>Den sista boken om mordet p&aring; Olof Palme</em> &auml;r en v&auml;lskriven, l&auml;sv&auml;rd och f&ouml;red&ouml;mligt kortfattad genomg&aring;ng av utredningsmaterialet."<br/><em>Sk&aring;nska Dagbladet</em>

»Jag har alltid vetat vad jag ska göra med mitt liv. Jag vill, på det sätt jag kan, bidra till ett rättvisare Sverige. Det är ett privilegium att vara säker på sin uppgift. Det gör att jag alltid kan arbeta och verka helhjärtat.«<br/><br/>För många är Magdalena Andersson en gåta. Vem är hon egentligen, bortom rubrikerna? Vad driver henne? Varför är hon socialdemokrat? Och är hon verkligen så arg som det ibland påstås? <br/><br/>I <i>Helhjärtat</i> berättar Sveriges första kvinnliga statsminister om sin bakgrund och sina värderingar. Men också om vad hon vill med Sverige, och varför.  <br/><br/>Med personlig röst och politisk skärpa resonerar <b>Magdalena Andersson </b>på ett ovanligt öppet sätt kring våra utmaningar framåt och de omvälvande tider vi lever i. Ändå blir det inte mörkt. För trots krig, kriminalitet och klimatkris ser hon lösningar. Vägar framåt. Möjligheter. I den riktningen vill hon gå. Helhjärtat.

För 30 år sedan publicerade Kari Poutiainen, ­till­sam­mans med sin bror Pertti Poutiainen, den uppmärksammade ­boken Inuti laby­rinten. I den beskrevs i minutiös detalj en rad oklara händelser som ­inträffade ­timmarna efter mordet på Olof Palme den 28 februari 1986. <br/><br/>Nu återkommer Kari Poutiainen med ännu en bok i ­ämnet: Den hemliga alliansen. Här presenteras nya ­uppgifter som pekar på att Olof Palme eliminerades av den ­hemliga armén Stay Behind. Motivet var att radikalt förändra ­Sveriges säkerhetspolitiska inriktning. <br/><br/>Kari Poutiainen är fysiker. Han har ­tidigare arbetat som matematik- och fysiklärare och bedrivit forskarstudier i teo­re­tisk elementarpartikelfysik vid Stockholms ­universitet. För närvaran­de studerar han spinor­repre­sentationer av Lorentzgruppen. <br/><br/>Sagt om Inuti labyrinten: <br/><br/>»Inuti labyrinten har tvingat mig att börja fundera över om min tillit till myndig­heters lojalitet mot sin egen stat är så välgrundad som jag vill tro.« Kjell-Olof Feldt <br/><br/>»Styrkan i författarnas på många sätt beundransvärda ­genomgångar av bevisläget är deras obenägenhet att ta en utsaga för given. Man litar inte på någon, dubbelkontrollerar. Resultatet är ofta förödande.« Per Olov Enquist <br/><br/>» en bok om mordutredningen som i fråga om djup, bredd och analys vida överträffar de ambitioner som präglade Marjasinkommissionens arbete.« Hans-Gunnar Axberger <br/><br/>»Utanför myndigheternas sfär finns det nog idag ingen genomgång/granskning av mordet som kan mäta sig med denna Vilket jobb författarna har utfört! Jag har sällan sett något liknande i Sverige.« Jan Mosander

I <i>Växjöliv - oförglömliga personer ur stadens historia </i>tar författarna Hasse Nilsson och Håkan Nordmark sådana människor i hand och följer deras livslinjer. Boken berättar om personer som fängslar, roar och fascinerar. <br/><br/>Ett par av människorna du får stifta bekantskap med: <br/><br/>- Växjöflickan som blev piratdrottning.<br/><br/>- Johnny Bodes Växjöbravader. <br/><br/>- John Bull och hans barn.<br/><br/>- Alaska-Pelle, från mjölnardräng till guldgrävare.<br/><br/><br/><br/>Hasse Nilsson och Håkan Nordmark följer med <i>Växjöliv </i>upp sin uppmärksammade bok <i>Gatuliv - människor och levnadsöden i Växjö. </i>

Den vita stenen. Vilse i Pannkakan. Fem myror är fler än fyra elefanter. Tårtan. Ville, Valle och Viktor. Kalles klätterträd. Barnjournalen, Tjejerna gör uppror. Alfons Åberg ... Listan över de barnprogram som producerades och sändes av Sveriges Television på 1970-talet kan göras lång. Det är program som har format generationer av unga människor och - fyrtio år efteråt! - fortfarande diskuteras och väcker starka känslor. När Sverige fick en andra TV-kanal 1969 så innebar det startskottet för en revolution av barnprogrammen. Synen på barn ändrades dramatiskt. Stora ekonomiska resurser tillfördes. En rad av Sveriges främsta producenter, författare, filmare och konstnärer drogs in i processen. Om barnprogram tidigare hade varit styvmoderligt behandlade fick de nu högsta status. Resultatet blev en storhetstid utan motstycke och många av de program som då tillkom räknas idag som omistliga klassiker. I När bara den bästa TV:n var god nog åt barnen kan kulturjournalisten och forskaren Malena Janson för första gången berätta hela historien om denna vitala och orättvist förtalade epok. OM FÖRFATTAREN Malena Janson är kulturjournalist och samordnare för barn- och ungdomsfilm på Svenska Filminstitutet. 2007 doktorerade hon på en avhandling i filmvetenskap om svensk barnfilm, Bio för barnens bästa?: Svensk barnfilm som fostran och fritidsnöje under 60 år (Acta). UR BOKEN Barnprogramproduktionen under min uppväxt hade en ekonomisk och konstnärlig glansperiod vars like inte setts vare sig förr eller senare. Det förstod vi förstås inte medan det pågick, utan det har jag insett efter flera års studier av den svenska barnkulturen. Vartenda papper i Sveriges Radios dokumentarkiv och varenda minut av bevarad film i Kungliga bibliotekets audiovisuella arkiv vittnar om det. Liksom varje ord som sägs av de personer som själva var med och skapade kulturen åt oss.

Ett väpnat angrepp mot Sverige har hittills aldrig inträffat i modern tid, men så sent som på 1990-talet fanns en beredskap för att kunna slå tillbaka om en invasion och ockupation faktiskt skulle äga rum. Det handlade om en stay behind-organisation, en svensk motståndsrörelse - bildad vid det kalla krigets gryning.<br/><br/>Johan Wennström har länge följt spåren efter motståndsrörelsen. Han har talat med underrättelseofficerare, invigda personer i den svenska statsledningen, ännu levande motståndsmän och de dödas familjer, samt funnit tidigare okända eller hemligstämplade dokument. Resultatet är ett historiskt verk som för första gången skildrar den svenska motståndsrörelsen bortom myterna och i full skala. Sveriges sak var vår är också en idébok om den svenska framtiden i Nato och betydelsen av en säkerhetspolitik grundad på nationella instinkter.