Svenska

<p></p><p>På dagarna jobbar han på ett bygge i Djursholm. Där renoverar han ett tegelstenspalats som kostat en halv miljard den dyraste privatbostaden i svensk historia.   </p><p>På nätterna driver han ett illegalt hotell i Haninge. Här fixar han sängplatser och falska identiteter åt dem som vill leva under radarn. De kommer från Ryssland, Ukraina eller någon av de andra forna sovjetrepublikerna, och försöker skaffa sig en drägligare tillvaro. De flesta jobbar som byggarbetare eller städerskor. Vissa är bara tjuvar.   </p><p><i>De livegnas land </i>är en berättelse om drömmar, kamp och trasig gemenskap i en värld vid sidan av vår. I månader lever Liza Alexandrova-Zorina under falsk identitet på det slitna natthärbärget. Hon kommer människorna som bor där närmare än någon gjort tidigare, och kan samtidigt avslöja den svenska byggbranschen en genomkorrupt marknad där gränslösa husdrömmar göder organiserad brottslighet och religiös radikalisering, och skapar en modern form av livegenskap.   </p><p>I <i>De livegnas land</i> kan de som arbetar hårdast knappt överleva. Och de rikaste människorna i världen kan inte skydda sina hem från att infiltreras av kriminella. </p><p></p>

Northvolt är den största företagskraschen i Sverige sedan 1930-talet och Kreuger. Varför blev drömfabriken en grön bubbla? Vem bär ansvaret? Christian Sandström är forskaren som i september 2024 förutspådde att Northvolt skulle gå i konkurs inom ett halvår och fick fel med tre dagar. Han är också författare till succéböckerna Gröna bubblor 1 - 3.<br/><br/><br/><br/>"Alla gick åt samma håll. Mäktiga finansmän, regering, lobbyister, media och expolitiker banade tillsammans väg för gröna jättekatastrofer. Sandström stod emot dom." Lotta Gröning, fil dr och journalist, tidigare chefredaktör på Norrländska Socialdemokraten <br/><br/>"Med distinkt stil och skärpa lotsar Christian Sandström oss pedagogiskt mellan för tidigt sålda björnskinn och överstatliga syltburkar. Hans glasklara genomgång visar på vikten av att forskare håller huvudet kallt när flocken dras med i önsketänkande och glädjeyra. De projekt som har allra störst betydelse för vårt samhälle kräver också allra mest kritisk granskning." Fanny Forsberg Lundell, professor i franska <br/><br/>"I <i>Northvoltkraschen </i>analyserar Christian Sandström systemfelen bakom en av vår tids mest hyllade och havererade satsningar på grön industri. Med sylvass penna och gedigen research granskas politisk kapitalism, mediehajp och naiv framtidstro. En ögonöppnare om vad som händer när ideologiska övertygelser tillåts trumfa verkligheten." Magnus Henrekson, professor i nationalekonomi, Institutet för Näringslivsforskning <br/><br/>"Sandström såg tidigt vart Northvolt var på väg, och påtalade det i text efter text. Denna bok redogör för en hisnande historia som till stora delar hade kunnat undvikas om fler hade lyssnat tidigare." Jerker Moodysson, professor och rektor vid Karlstad Universitet <br/><br/>"Få har vågat ifrågasätta den gröna omställningens avarter. Sandström tillhör undantagen och har hela tiden fått rätt. Nu kan vi dra lärdom från Northvolthaveriet" Leif Östling, tidigare VD för Scania, grundare av Kommissionen för Skattenytta<br/><br/><br/><br/>CHRISTIAN SANDSTRÖM är docent från Chalmers och kolumnist i Affärsvärlden. Han har tidigare publicerat sex böcker om grön omställning och mer än 20 vetenskapliga artiklar i ämnet. Sandström har bland annat gästforskat vid universitetet i Cambridge och vid ETH i Zürich. 2018 fick han Chalmers pedagogiska pris för sin undervisning på skolan.

/LÄTTLÄST/<br/><br/>Trots att det är olagligt att utöva hedersförtryck i Sverige finns det idag hundratusentals flickor och kvinnor som inte får träffa vem de vill, se ut som de vill eller göra vad de vill. Framför allt är de inte fria att älska vem de vill. Hedersförtrycket tar sig uttryck i kontroll, begränsad rörelsefrihet, hot om våld och våld. Även killar kan drabbas av förtrycket och bli tvungna att agera mot sin vilja. <br/><br/>Ett viktigt steg mot förändring är kunskap. I boken <i>Heder </i>förklarar Elaf Ali vad hedersförtryck är, hur det har uppstått och hur man kan få hjälp. Insprängt genom boken finns citat av personer som berättar om sina erfarenheter av hedersförtryck. <br/><br/>Boken erbjuder stöd till den som är drabbad genom att sätta ord på hur det är att leva med hedersnormer och peka på vägar ut ur förtrycket. Den vänder sig också till den som vill förstå ämnet och hjälpa någon som är utsatt och till den som upprätthåller och värnar hedersförtryck.   <br/><br/>Elaf Ali hoppas att med boken <i>Heder </i>kunna visa att ett liv utan hedersförtryck är möjligt. Sina egna erfarenheter av att leva med det har hon berättat om i boken <i>Vem har sagt något om kärlek?</i>. Hon föreläser också i ämnet och är aktuell med UR-dokumentären <i>Inte mer heder.</i> Som utbildad journalist arbetar hon till vardags med att skriva, föreläsa och producera innehåll både framför och bakom kameran. <br/><br/><br/><br/><b>Lättlästnivå: 4</b><br/>(1 är lättast och 6 svårast)

Vem är mördaren, eller var det ens något mord? I den här boken får du följa med i rättsläkarens spännande arbete under arbetet med tjugo mord.<br/><br/>Rättsläkarens uppgift är att upptäcka, utreda och utesluta brott. Många våldsbrott avslöjas genom att rättsläkaren vid obduktionen gör fynd som visar att dödsfallet har orsakats av en annan person. Andra gånger kan en misstanke om brott avfärdas genom rättsläkarens undersökning och bedömning. Upplösningen på fallen blir många gånger oväntad.<br/><br/>Syftet med den här boken är att med ett antal fingerade fall visa hur rättsläkaren arbetar och tänker. I kommentarer till fallen får du veta mer om de tekniker som den moderna rättsmedicinen har till sitt förfogande och arbetar med. De tjugo fallen är något speciella och får ofta en oväntad upplösning genom rättsläkarens iakttagelser och bedömningar. Boken visar hur mångskiftande dödligt våld kan vara, och även om fallen är påhittade skulle de faktiskt kunna ha inträffat.<br/><br/>Lennart Rammer har varit rättsläkare och verksamhetschef vid Rättsmedicinska avdelningen i Linköping från dess start 1975 till sin pensionering 2006. Han har stor erfarenhet av att själv undersöka och bedöma rättsmedicinska fall. Som professor i rättsmedicin vid Linköpings universitet har han också arbetat som lärare inom läkarutbildningen och som forskare. Dessutom har han varit ledamot av Socialstyrelsens rättsliga råd och vetenskapligt råd i rättsmedicin under ett tjugotal år. Han har tidigare gett ut en bok med titeln Tjugo verkliga mord, en rättsläkare minns, baserad på 20 verkliga mord han varit med om i sin yrkesroll.

Döden är oundviklig. Men vad händer när vi dör? Trots att alla ögon som läser detta en dag ska slutas, trots att vi alla en dag kommer att dö, är det få som tänker på vad som kommer att ske. Både i döendet och efter dödsögonblicket. Kanske är vi rädda? Kanske vill vi skjuta upp frågan? Vad är meningen att begrunda ett öde vars utkomst vi inte kan påverka? Eller är det så att vi genom att betänka vår ändlighet kan se livet i ett nytt ljus? <br/><br/>Läkaren Jan Lidbeck var länge verksam som smärtläkare. <i>När vi dör </i>är inte bara en bok som bygger på ett närmast livslångt umgänge med döden: patienter som ska dödförklaras, dödssjuka ungdomar och åldringar som försvinner, det är också en essä med en bred ingång till dödens problematik. Vad innebär det att ha ett medvetande (som ska försvinna) och vilken är den verklighet vi lämnar? Författaren diskuterar samtida filosofiska spekulationer med tillgänglig forskning, allt skildrat genom personliga reflektioner kring dödens mysterium.<br/><br/>Jan Lidbeck är medicinare och har doktorerat i hematologi men har som läkare huvudsak varit verksam som smärtläkare. Som åldrad naturvetare har han återknutit till min ungdoms intresse för humaniora och filosofi. Men även nya rön kring de existentiella frågorna har bidragit till hans nyväckta intresse. I denna essä, och utifrån från ett personligt perspektiv, har han velat belysa mer eller mindre nya spekulativa teorier men också seriös forskning kring döden, medvetandet och vår syn på verkligheten.

Under de senaste åren har den grundlagsskyddade rätten att kritisera och häckla religiösa urkunder blivit alltmer ifrågasatt. I kölvattnet av de uppmärksammade koranbränningarna i Sverige och Danmark i slutet av år 2023 införde Danmark en lag mot att offentligt skända religiösa skrifter och även i Sverige höjs röster för att skydda vissa texter från angrepp, vilket i praktiken skulle innebära en återgång till de blasfemilagar som en gång fanns i Sverige. <br/><br/>Journalisten och opinionsbildaren Sakine Madon, vars släkt en gång flydde ett auktoritärt Turkiet, tar i denna bok den baktalade kättaren i försvar. Utan rätten att häda är inte yttrandefriheten hel. <br/><br/><i>Till kättarens försvar</i> ges ut i samarbete med Liberal Debatt.

Sommaren 2024 cyklade den pensionerade diplomaten Lars Peter Fredén längs den ukrainska sidan av frontlinjen i kriget mellan Ukraina och Ryssland. Även om rapporteringen från Ukraina är omfattande har det varit ont om reportage därifrån, och Fredén bestämde sig för att själv försöka fylla luckan. Det blev totalt 1 650 kilometer på cykeln. <br/>Med hjälp av kontakter i Ukrainas väpnade styrkor besökte han ett tiotal brigader och ett tjugotal försvarsställningar, övernattade tillsammans med soldater och officerare, stridssjukvårdare och krigskirurger och lyssnade till deras berättelser. Överallt möttes han av reaktionen: Tack för att Ni är intresserad av hur vi har det.  <br/><i>Ukrainsk sommar</i> är en kombination av reseberättelse och krigsreportage som ger en sällsynt bild av krigets vardag.