Svenska

<b>* Vinnare av Sveriges Radios Romanpris 2024 *</b><br/><br/>"Den är rolig, drabbande, tankeväckande och gör det man vill att en roman ska. Det vill säga, den gestaltar tiden vi lever i och berättar något om vad det är att vara människa. I konsumentupplysande syfte kan jag rekommendera den, hissa upp den på topplistorna, se den bland Augustprisnomineringarna och i travarna på Pocket shop. Men alltså, det är något annat, nästan bortomspråkligt, som Norlins prosa gör med mig. (...) Norlin har en blick som ser både ytan och djupet, som registrerar kroppen, rörelserna, den intrikata sammansättningen av spänningar i rummet. Och den blicken är varm."<br/>- Dagens Nyheter<br/><br/>"Norlin har ett underbart språk: knapphändigt men rikt, meningar som beskriver allt utan utfyllnad, repliker som jag tror på. Sakligt och poetiskt samtidigt. Jagvill stanna kvar i texten. (...) Det är faktiskt en fantastisk roman. Medmänsklig. Om gruppdynamik och tillhörighet, men också om vem som egentligen har makten över våra liv."<br/>- Sydsvenskan<br/><br/>"I den här språksäkra, svart humoristiska och djupt berörande berättelsen om gruppdynamik och vårt behov av sammanhang visar författaren återigen vilken lyhörd och ömsint människoskildrare hon är. Det här är en roman att sluta tillsitt hjärta och värma sig vid."<br/>- Svenska Dagbladet<br/><br/>"Det slår mig att trots att Norlin endast har publicerat två verk finns det här en röst som är egen, självklar, och ja - utpräglat norlinsk. Och det är ju faktiskt ingen liten bedrift."<br/>- Aftonbladet<br/><br/>...............................................................<br/><br/>Vad är det som händer nere vid vattnet? Emelie har flytt staden för skogen och ser plötsligt en grupp människor. Sju är de, alla med sin egen särskilda förmåga. Någon var här först och är liksom grunden för allt. En annan är så handlingskraftig att hon suttit i fängelse för dråp. En tredje, nykomlingen, är bara så obegripligt vacker. Och så är det Sara, först och främst är det nog hon, alfahonan.<br/><br/><i>Stacken</i> skildrar en grupp människor utanför samhället. Hur hamnade de där, som delar av en grupp där ingen måste klara allt och där alla bidrar med något? Måste man trivas med den roll man tilldelats av andra? Och vad händer när en främling en Utanförs! dyker upp och skakar om allt?<br/><br/>Annika Norlins första roman, efter hyllade debuten Jag ser allt du gör, är en magnetisk, rolig och djupt berörande berättelse om kärlek och den outgrundliga makt vi har över andra människor.<br/><br/>...............................................................<br/><br/>"Det är mycket skickligt gjort, det är just för sådana här illusoriska skavanker som romaner har sitt existensberättigande. Det är då de öppnar fönstren och fyller på med syre."<br/>- Västerbottens-Kuriren<br/><br/>"Som alltid lyckas Norlin med att vara banbrytande, att trampa sig en alldeles egen stig. Prosan påminner en del om Karin Smirnoff, det är något med den trollbindande intrigen ihop med den lika avskalade som kärnfulla norrländskan. Men det här är bättre. (...) Hos Norlin är inte varenda mening perfekt, men berättelsen är det. Genremässigt tycks den omöjlig att ringa in. Det är ett relationsdrama. Men samtidigt lika mycket komedi som thriller. (...) Jag skulle bli förvånad om det inte blir prisregn."<br/>- Fokus

<i>Sånt händer inte här</i> är klart inspirerad av fascismens framväxt i Europa under 1930-talet. Det är lätt att identifiera ledare som Hitler i texten. Samtidigt är <i>Sånt händer inte här </i>en skrämmande aktuell roman som fått nytt liv i dagens USA.

<b>Andra delen i berättelsen om den unga Francies hårda uppväxt - lika trollbindande som Ferrantes Neapel-kvartett</b><br/><br/>Julen då Francies pappa dör faller ingen snö över Williamsburg. Gatorna är grå, vinterkläderna för tunna och hennes mamma väntar ett nytt syskon. Året är 1916. Francie är fjorton år gammal och tvingas att sluta skolan för att försörja familjen. Ändå vägrar hon att släppa hoppet om att kunna utbilda sig och bli författare. Sedan drabbas hon av kärleken det största och farligaste hindret för alla planer på självständighet <br/><br/><b><i>DET VÄXTE ETT TRÄD I BROOKLYN</i></b> är en gripande och stark berättelse från en tid då Williamsburg var en fattig förstad till New York. Fylld av grymhet, kärlek, skratt och sorg skildrar den en ung kvinnas iakttagelser och insikter på ett sätt som gör dem lätta att känna igen sig i.<b></b><br/><br/><i>Starka kvinnor i flera generationer En berättelse på tröskeln till framtiden.</i> Göteborgs-Posten<br/><br/><i>En klassiker</i>. Dagens Nyheter<br/><br/><b>BETTY SMITH</b> (1896 1972) växte upp under liknande hårda omständigheter som Francie. Hon gifte sig tidigt, läste vid universitetet samtidigt som hon skötte hem och barn och debuterade inte förrän hon skilt sig från sin första make. Hon hann skriva ytterligare tre hyllade böcker och förärades prestigefyllda priser för sina dramatiska verk.

Atlas: Historien om Pa Salt är den efterlängtade, avslutande delen av Lucinda Rileys fantastiska saga om de sju systrarna. Den tar med läsaren på en resa genom historien och runt hela världen och utgör ett oförglömligt slut på en internationell världssuccé.<br/><br/><br/><br/>De sju systrarna har samlats på båten Titan för att ta ett sista avsked av den mystiska far de alla älskade så djupt. Till allas förvåning valde Pa Salt att ge nyckeln till deras förflutna till den sjunde systern som äntligen hittats. Men för varje sanning som avslöjas uppstår en ny fråga. Systrarna tvingas inte bara inse att de knappt kände sin far, de måste dessutom acceptera att hans sedan länge begravda hemligheter fortfarande kan få konsekvenser för deras liv.

<p><b>Utsedd till ÅRETS BÄSTA FEELGOOD i Goodreads Choice Awards 2022.</b></p><p>En sommar. Två rivaler. En vändning de inte hade väntat sig ...   </p><p>Hela Nora Stephens liv består av böcker. Som litterär agent i New York gör hon allt för sina författare, men också för sin älskade lillasyster Libby. Så när Libby ber Nora följa med till den idylliska småstaden Sunshine Falls i North Carolina ställer hon upp, om än motvilligt. Planen är att de ska ha en avkopplande systersemester tillsammans, samtidigt som Libby i hemlighet hoppas att Nora ska bli hjälte i sitt eget liv och inte bara i andras. Men i stället för picknickar i mysiga gläntor och heta möten med någon sexig skogshuggare eller snygg landsortsläkare, springer Nora ideligen på Charlie Lastra, en butter förläggare som också kommer från New York. Det skulle kanske ha kunnat bli gulligt och romantiskt, om det inte vore för det faktum att Nora och Charlie redan har träffats massor av gånger hemma i stan, och det har aldrig varit det minsta gulligt ... </p><p><b>Emily Henry har på kort tid blivit en av världens mest populära feelgoodförfattare. Hon har tidigare skrivit romanerna <i>Strandläsning</i> och <i>Sommarmöten</i>.</b></p><p><i>"För den som gillar feelgood och romance men som vill ha något lite smartare."</i><br/>SVT Go'kväll</p><p><i>"Henry kryddar berättelsen med ett glimrande språk och oväntade vändningar."</i><br/>Amelia</p>

<p>Nästan ett år har passerat sedan vi lämnade Hemsjö och på pensionatet går livet sin gilla gång. Tills pensionatsägaren Oskar en dag försvinner. Amanda och Vera söker efter honom medljus och lykta när en ny gäst dyker upp på pensionatet. En gäst som tycks bära på en hemlighet.</p><p>Samtidigt som sökandet efter Oskar pågår, kämpar Amanda med sina skuldkänslor gentemot sin dotter Klara. Hur ska hon berätta för henne vem hennes far är? Och vad håller på att hända med Vera? Hon känner inte alls igen henne. </p><p><i>Livet går vidare</i> är fortsättningen på debutsuccén Tillbaka till Hemsjö, som ska filmatiseras av Colin Nutley och Helena Bergström Nutley. Den första boken blev en omedelbar försäljningsframgång. </p><p>"<i>Fängslande och vacker berättelse om uppbrott och återförening</i>" BTJ </p>

<em>För övrigt anser jag att Nicolas Lunabbas roman </em><strong>Blir du ledsen om jag dör?</strong><em> är såväl litterärt som innehållsmässigt överlägsen alla de prosatexter som Augustnominerades förra året.</em><br/><strong>Jan Guillou i Aftonbladet</strong> <br/><br/><em>Det finns en poetisk rytm i Lunabbas språk, han undviker klich&eacute;er och låter vreden kväva sentimentaliteten. Resultatet blir en episk anklagelseakt, en skoningslös skildring av Sveriges svek och &ndash; framför allt &ndash; början på ett spännande författarskap.</em><br/><strong>Malin Persson Giolito i Tidningen Vi</strong> <br/><br/><em>Det här är en av mina favoriter och jag har rekommenderat den tidigare. (&hellip;) Det är en bok som satte spår i mitt huvud, det gör de inte så ofta. Den skildrar en verklighet med empati och inifrån &ndash; och samtidigt ger den hopp om att saker faktiskt går att ändra på. Den borde vara obligatorisk läsning för politiker.</em><br/><strong>Leif GW Persson i Nyhetsmorgon </strong> <br/><br/><em>Om någon såg en kvinna gråta av lika delar vrede och sorg på flyget till Paris nyss, så var det jag. Läs boken av Nicolas Lunabba och med Elijah Clarence. Den är öm, politisk och brutal, skriven ur ett krossat hjärta, bara läs.</em><br/><strong>Journalisten och författaren Elisabeth Åsbrink på Instagram</strong> <br/><br/><em>&hellip; det här är verkligen årets bästa och viktigaste bok.</em><br/><strong>Journalisten och författaren Andreas Cervenka på Twitter</strong> <br/><br/><em>Nicolas är en hjälte för att han såg ett stort samhällsproblem och engagerade sig för att skapa en lösning. Som verksamhetsledare för Helamalmö har han hjälpt tusentals unga i utanförskap till en tryggare framtid.<br/></em><strong>Juryns motivering när Lunabba utsågs till Årets medmänniska 2022</strong> <br/><br/><em>... Lunabba briljerar. (...) </em><em>Det finns en poetisk rytm i Lunabbas språk, han undviker klich&eacute;er och låter vreden kväva sentimentaliteten. Resultatet blir en episk anklagelseakt, en skoningslös skildring av Sveriges svek och &ndash; framför allt &ndash; början på ett spännande författarskap.<br/></em><strong>Vi Läser</strong> <br/><br/><em>Det är ett nytt klassamhälle han skildrar, rasifierat och mer gettofierat, men i sina grundvillkor förbluffande likt det gamla. (&hellip;) Det är starkt och tankeväckande, rörande och inte sällan komiskt.</em> <br/><br/><em>&hellip; ett intrikat och intensivt kammarspel av speglingar, utbyten och förvandlingar.</em><br/><strong>Dagens Nyheter</strong> <br/><br/><em>Nicolas Lunabba har ett språk som aldrig försöker söka efter effekter och hans reflektioner forsar och flödar fram (...). </em>Blir du ledsen om jag dör?<em> får mig att tänka på Evin Ahmands urfina debut </em>En dag ska jag bygga ett slott av pengar<em> och på Johannes Anyurus författarskap. Nicolas Lunabba har så mycket att berätta. Han måste fortsätta med det.</em><br/><strong>Expressen </strong> <br/><br/><em>För att förstå skjutningarna måste man undersöka barnens villkor: fattigdomen, rasismen, skolan. Det gör Nicolas Lunabba i en välartikulerad anklagelse mot Sverige.</em> <br/><br/><em>Alla behöver läsa Nicolas Lunabbas "Blir du ledsen om jag dör?" Alla. I synnerhet efter en valrörelse där man pratat på autopilot om unga män som skjuter skarpt i fattiga stadsdelar. I hans bok blir nämligen allt äntligen på riktigt.</em><br/><strong>Sydsvenskan</strong> <br/><br/><em>Jag tycker synd om de författare som släpper böcker samtidigt som Nicolas<span class="retriever-hit focus">Lunabba</span>. För nu kommer det att handla om "Blir du ledsen om jag dör?".<br/></em><strong>Aftonbladet</strong> <br/><br/>Blir du ledsen om jag dör? <em>har redan hunnit bli en av höstens mest uppmärksammade böcker. Inte undra på, då det är något av det viktigaste och finaste du kan läsa just nu.</em><br/><strong>Barometern</strong> <br/><br/><em>Det är en imponerande läsning och man blir förstummad att någon vågar gå ut så totalt ärligt utan några skyddsglasögon.<br/></em><strong>Fagersta-Posten</strong> <br/><br/><em>...en uppriktig skildring av vad det innebär att ta sig an någon annans barn, hur det är att på riktigt bli sedd av någon annan, men kanske främst ett brännande angeläget dokument över unga människor på skuggsidan.<br/></em><strong>Norrländska Socialdemokraten</strong> <br/><br/><em style="font-size: 1.125rem;">En av årets viktigaste böcker! En ovanligt välskriven, men framför allt berörande memoarbok (...). Här är orden på allvar. Så läs - istället för att höra politiker röstfiska.</em> <br/><br/><em>Malmöbon Nicolas Lunabbas självbiografiska berättelse om hur bråkige Elijah flyttar in hos honom år välskriven, rörande och otroligt viktig.</em><br/><strong>Norra Skånes Tidningar</strong> <br/><br/><em>Vad innebär det att ta sig an någon annans barn? I ett område där överlevnad inte är en självklarhet, där barn mördar och mördas?</em> <br/><br/>Nicolas arbetar med utsatta barn och är van att fånga upp dem, få dem att lita på honom. Men han har hamnat i ett svårt läge. En av ungarna från basketen, en charmig men bråkig pojke, har bitit sig fast, krupit under huden på honom. Och nu har Nicolas mot sin vilja låtit pojken flytta in hos sig. Ett beslut som ska komma att förändra allt för dem båda.<br/><em><br/></em>Det här är berättelsen om två människor, deras möte och en skildring av den enorma kraften i att bli sedd av en annan. En berättelse om sorg, hopp och förvandling.<br/><br/>Det är också en berättelse om Sverige. Ett land där unga människor dör, där samhällsväven trasas sönder. I det kaos som omger Nicolas och Elijah är hotet om våld och död ständigt närvarande och insatserna omänskligt höga. <br/><br/>Nicolas Lunabba debuterar som författare med <em>Blir du ledsen om jag dör?</em> Hans Sommar i P1 2021 hyllades för sitt mänskliggörande av unga som hamnar i våldsspiraler. Programmet byggde på ett utdrag ur det som nu blir hans debutbok. Lunabba är mångfaldigt prisad för sitt arbete med barn och unga. Han är verksamhetsansvarig på organisationen Helamalmö och en stark röst i samhällsdebatten.