Svenska

Regissören Ragnar Fyr står inför en katastrof. Hans drömprojekt har gått i kras efter en otrohetsskandal, och nu tvingar finansiärerna honom att göra en ny film, <em>Centurion</em>: en klichéartad deckare på en skärgårdsö. Han avskyr precis allt med manuset men har inget val.<br/><br/><br/><br/>Samtidigt är relationen med hustrun Stella - som också är fast i filmprojektet - på bristningsgränsen. Deras rivalitet kulminerar i ett oplanerat mord, och snart inser de att de är skrämmande bra på att eliminera sina fiender. Kanske kan både deras äktenskap och karriärer räddas - även om vägen dit kantas av lik.<br/><br/><br/><br/>Med sylvass dialog, dråpliga vändningar och en dos nattsvart humor är Alexander Karims nya roman en modern tolkning av filmen <em>War of the Roses</em>, men i filmbranschens värld. En bitande satir om makt, ambition och hur långt vi är beredda att gå för konsten - och för oss själva. Vad kostar det egentligen att bli odödlig?

Året har hunnit bli 1932. Ebba har skapat sig ett liv i Chicago, som sällskapsdam åt Mary April vars chokladföretag blir allt mer framgångsrikt. Men det skaver att behöva hålla kärleken till Frank, familjens chaufför, hemlig. Kan det finnas en chans för dem att få leva tillsammans och ändå behålla sina jobb? Mary oroar sig för sin man Joe som arbetar på tok för mycket. Det är inte bara chokladtillverkningen utan även byggandet av den nya hästfarmen. Hon bokar in en kort men lyxig semesterresa där de ska kunna koppla bort alla tankar på jobbet och bara njuta av varandras sällskap samtidigt som Ebba åker på ett efterlängtat besök hos familjen i Sverige. Men efter resan blir inget sig likt. <br/><br/><i>Ebba och Mary</i> är den andra boken om svenska Ebbas liv i tjugo- och trettiotalets Amerika.<br/><br/><br/><br/>CAMILLA DAHLSON har tidigare arbetat som journalist i både dags- och fackpress och är utbildad civilekonom. Sedan 2013 har hon utkommit med ett flertal barn- och ungdomsböcker samt den populära Sommen-serien

"Jag älskar den här dialektalt viga boken, den har en underfundig, varm och vass blick både på det sociala spelet i byn och på kulturvärlden som visst inte var så stor den heller."  Nina Asarnoj, Kulturnytt i P1   <br/><br/>"Man kan inte annat än jubla. Äntligen en berättelse man kan relatera till! (...) Det är nytt, banbrytande och otroligt känsloladdat. Sällan har en debutroman känts så rätt i tiden." Gabriella Håkansson, Sydsvenskan   <br/><br/>"Mattias Timander återger norrbottniskan så tonsäkert att det går att höra den sjunga i huvudet när man läser." Annina Rabe, Expressen<br/><br/><br/>--- <br/><br/>En ung man växer upp i en by där de långa linjerna är allt. Ingen talar om, och minns kanske inte heller, vad konflikten i vägsamfällighetsföreningen faktiskt handlade om. Eller vem som flyttade en gränsstolpe i skogen för sjuttio år sen. <br/><br/>På egen hand, nästan i hemlighet, upptäcker han böckerna. Det skrivna ordets tjusning leder honom hela långa vägen ner till den litterära miljön i storstaden. Bara för att finna att också den är en by.   <br/><br/><i>Din vilja sitter i skogen </i>är en berättelse om ved, nedärvda bykonflikter och om var man hör hemma.   <br/><br/><b>Mattias Timander</b> (född 1998) är uppväxt i Kiruna. Han är verksam som kulturskribent och medverkar i tidskriften Provins. Din vilja sitter i skogen är hans debutroman.<br/><br/>---<br/><br/>"Jag var helt uppslukad... En jättefin debut." Johanna Lundin, SVT Gokväll <br/><br/>"Mattias Timander låter sin unge namnlöse romanfigur känsligt och skickligt hantera musiken i vårt svenska språk med de alldeles rätta orden. (...) En realistisk nutidsberättelse med ett språk som lyfter själen." Lena Kjersén Edman, Västerbottens-Kuriren <br/><br/>"Ganska snart sugs jag in i den tungrott allvarsamma rytmen. Stilen är kongenial med både berättarjaget och innehållet. Det är väl genomfört. (...) Är det något Timander visar, är det att de unga hippa författarna bara upprätthåller en tunn fernissa över något annat: Den säregna svenska ensamheten." Aase Berg, Dagens Nyheter<br/><br/>"Många många har förstås skrivit om avståndet mellan stad och land. Mattias Timanders version är utåt okomplicerad, enkelt byggd kring den förflyttning, i rum och i tanke, som huvudpersonen gör. Men det är något alldeles särskilt i sättet att oförskräckt blanda existentialistiska citat med kangoskaka och mygg, och i beskrivningen av hur Modianos nobelprisade flanerande längs minnets stadsgator blir omvälvande för en norrländsk bybo." Bodil Juggas, Arbetarbladet <br/><br/>"Cirka trettio sekunder tar det för Mattias Timander att locka in mig i stugvärmen, eller godvärmen som han säger. Rösten i hans debutroman är så självklar, så distinkt, att den påminner om en uppläsning." Maria Store, Borås Tidning <br/><br/>"En mycket sympatisk roman som i grunden handlar om vad vi ska göra med den tid vi har fått. Vad är värt någonting i livet? Yttre framgångar, eller att finnas vid någons sida när hon dör?" Kristian Ekenberg, Gefle Dagblad

<b>En välsignad och stark skröna.</b><br/><br/>Jonas Jonasson är tillbaka med en oemotståndlig pikaresk om Algot Olsson, grisbondens son, och en brokig skara människor i småländska Värend, som ger sig in i den sköna och förhoppningsvis lukrativa konsten att bränna brännvin till svenska folkets fromma. Deras spår korsas gång på gång av den skuldsatte och självsvåldige greve Bielkegren, dennes hänsynslöse och oduglige son löjtnanten, samt fru och dotter som samlar på arabiska fullblod och skor. <br/><br/>När greven och sonen så småningom kommer fram till samma destillerade slutsats, den att alkohol=förtjänst, blir de ett lättfångat byte för Algot &amp; Co, som har en del gäss att plocka med ädlingarna. Det hela utspelas framför ögonen på en häpen och bestört Oscar I, den andre Bernadotten på Sveriges tron. <br/><br/>Jonas Jonasson ger en obetalbar bild av Sverige i 1800-talets mitt, en fattig och smutsig avkrok i dåtidens Europa, och hur uppfinningsrikedom och list väl kan mäta sig med börd och gods när det gäller att nå framgång i världen. <i>Algot, Anna Stina och det välsignade brännvinet</i> är en ny höjdpunkt i Jonas Jonassons författarskap.<br/><br/>JONAS JONASSON fick sitt breda genombrott med den hyllade romanen <i>Hundraåringen som klev ut genom fönstret och försvann</i> (2009), som även filmatiserades. Den har följts av en mängd ytterligare storsäljande romaner, varav den senaste är <i>Profeten och idioten </i>(2023).

<b><i>Det är en oupphörligt fascinerande berättelse om en osannolik figur i svenskt nöjesliv, och Bode (som verkligen trampade i klaveret enastående ofta) förtjänar att ihågkommas för mer än de ovan nämnda ekivoka kupletterna. Strafflös är en bra, tragisk, komisk och intressant roman. Helhetsbetyg: 4, Mycket bra. Bibliotekstjänst</i></b><br/><br/>Johnny Bode är idag mest hågkommen för sina obscena visor, som fick ett osannolikt genomslag på det frigjorda och radikala sextiotalet i Sverige. Men han var mycket mer än bara en rolig tjockis som skrev snusk. I själva verket var han en av de mest firade låtskrivarna under svenskt 1900-tal och han uppträdde med alla de stora, från Hasse Ekman till Ulla Billquist. Han tjänade enorma summor som han raskt satte sprätt på, och för att kunna festa vidare ställde han till med fiffel och båg. Bode blev skandalernas man.<br/><br/>Men den verkliga skandalen var att han som tjugofyraåring spärrades in på sinnessjukhus ett helt oproportionerligt straff för några små penningbedrägerier.I åratal satt han inlåst, utan att få vård, och i rashygienens namn blev han tvångssteriliserad. Det är svårt att tänka sig ett värre övergrepp, och det i en tid som inte ligger så långtifrån vår.<br/><br/><b><i>Strafflös </i></b>är författarnas åttonde roman där de än engång gräver i ett gammalt och omtalat rättsfall. Mycket har skrivits om Johnny Bode. Men ingen har skrivit om de rättsövergrepp han utsattes för. Förrän nu.<br/><br/><b><i>De som menar att subversiva röster tystas i den svenska samtiden borde läsa den nya boken om Johnny Bode. Skånska Dagbladet</i></b><br/><br/><b><i>Ebervall och Samuelson låter Bodes sorglöshet prägla berättelsen, men väjer inte för de mustiga detaljerna eller kriminella handlingarna i Bodes liv. Deras blick är empatisk och tar fasta på de rättsövergrepp han utsattes för. Bakvägen skildrar de en mörk del av Sveriges historia, där alla skulle rätta in sig i ledet. Boken är välskriven och följer i stort sett verkliga händelser. Johnny Bode framställs i "Strafflös" som ett stort barn, ett musikaliskt geni utan förmåga att långsiktigt förvalta sin talang. Den absurda humorn saknas inte, men det är faktiskt både fint och uppfriskande med ett perspektiv där hans historia berättas utan att det lurar ett gapflabb runt hörnet. Falu-Kuriren</i></b><br/><br/><b><i>Jag har läst och uppskattat Lena Ebervalls och Per E Samuelsons tidigare romaner om bland andra Olle Möller (var han verkligen en mördare?), Gustaf V:s påstådde älskare Kurt Haijby och bombmannen Lars Tingström men hmhm vet om inte den gripande berättelsen om svindlaren, rucklaren och artisten Johnny Bode är den som gripit mig mest. Dast Magazine</i></b>

De är en helt vanlig, ovanlig småländsk familj. Pappa Lars gör karriär från mentalskötargolvet ända upp till vårdbranschens topp medan mamma Inger sjunker allt djupare ner i sjuktillvarons mörker. Efter tjänstgöringen i Afghanistan landar sonen Rickard ett topphemligt jobb i säkerhetsbranschen medan dottern Rebecka sadlar om från hårdför vänsteraktivist till hajpad restaurangkock.<br/><br/>År läggs till år medan tystnaden breder ut sig. Tråd för tråd vävs väven av hemligheter och lögner. Så händer saker som kommer ställa allt på ända och hota att spränga hela jävla skiten inifrån.<br/><br/><i>De närmaste</i> är en brett anlagd familje­roman om frihetskamp och sekterism, om engagemang och entreprenörskap, om åldrande och desperation. Det är en berättelse från Jönköping om ett Sverige då nu och sedan.<br/><br/><br/><br/>"Feelbad som alla borde läsa... Hans insyn i alltifrån kvinnofängelser till åttiotalets slutenpsykiatri till militär tjänstgöring i Afghanistan - för att inte tala om den svenska vänsterautonoma miljön på nollnolltalet - är häpnadsväckande. Inte minst eftersom den är så ovanlig i samtida svensk romankonst."<br/><b>Dagens Nyheter</b><br/><br/>"Ett lysande porträtt... Min förtjusning i Bromander har alltid bottnat i två saker: det första är infallsrikedomen och påhittigheten, att idéerna är samtidigt originella och självklara. För det andra att han är helt orädd inför att ta sig an det mörkaste och svåraste - och klarar av det."<br/><b>Aftonbladet</b><br/><br/>"De närmaste är närmare 600 sidor tjock, men den känns inte för lång. Familjens historia är tätt sammanflätad med en närmast thrillerartad intrig där familjemedlemmarnas väldigt olika syn på samhälle, liv och moral ställs på sin spets."<br/><b>Jönköpings-Posten</b><b></b><br/><br/>"Styrkan i alla Bromanders böcker är den på en gång sorgsna och nästan gudomligt försonande blicken på människorna. Den här är inget undantag. De må vara giriga företagarsvin, småperversa tonåringar eller tokkristna morbröder, men vi känner ändå med dem, eftersom vi ser deras skröpliga mänsklighet." <br/><b>Sydsvenskan</b><br/><br/>"Det är en otroligt underhållande roman, jag hade inte tråkigt en sekund."<br/><b>SVT Kulturnyheterna</b><br/><br/>"Bromander vet att god romankonst får vara fantasi på maxvolym. Det återhållsamma, försiktiga och asketiskt tillbakadragna - det lite tråkiga som gärna tuktar den svenska romanen - är inte hans grej. (...) Varje gång hans påhitt tar ett steg extra blir jag på gott humör."<br/><b>Expressen</b><br/><br/>"Ett brandfarligt epos som kopplar ett björnkramsgrepp om Sveriges mörker."<br/><b>Arbetarbladet</b><b></b><b></b>

Moas barndom genomsyras av drömmen om ett annat samhälle. Hennes föräldrar, Inger och Lasse, är maoistiska aktivister och sjuttiotalets politiska glöd präglar familjens liv med torgmöten, partiläger och insamlingar.<br/>I deras hem i miljonprogramsområdet Navestad i Norrköping hänger potatistryckta gardiner i fönstret, det kollektiva är heligt och kampen för rättvisa självklar. Men vad pågår egentligen i Kina? Och vad händer när kusinen dyker upp med Barbiedockor och glittriga hårspännen?<br/>När Moa själv ska kliva ut i världen gäller inte längre de spelregler hon lärt sig, nittiotalets individualism och kommersialism har punkterat de gamla drömmarna. Hur ska hon hitta sin egen väg när allt hon lärt sig<br/>om världen förlorat sin kraft? <br/><br/><em>Barrikadernas barn</em> är en ömsint roman om en familj och det svåra med förändring. Om att växa upp i en värld där idealen är allt &ndash; tills de plötsligt en dag inte längre är det.<br/><br/> <br/><br/>"Hennes jakt på den förlorade idealismen är en av denna mångbottnade boks många kärnor. [&hellip;] en triumf i stillsam berättarkonst, och en lovande inledning på vad som säkerligen kommer bli ett fint författarskap."<br/><strong>ETC</strong> <br/><br/>"Skildringen av tidernas förändring är inkännande och trovärdig."<br/><strong>Tidningen Vi</strong> <br/><br/>"En hågkomst av hur det är att vara liten och försiktigt börja smaka på världen [...] Karin Skoogs sätt att ta sig an arvet lockar till läsning."<strong><br/>Svenska Dagbladet</strong> <br/><br/>"<em>Barrikadernas barn</em> fungerar nästan som ett dokument genom sina ingående redogörelser för familjens partiarbetarvardag. [...] Berättelsen är enkelt strukturerad, [...] men tydlig och levande. Okonstlad och klar i färgerna."<br/><strong>Arbetarbladet</strong>