Svenska

Det här är ett läromedel till naturbruksutbildningen på gymnasiet som omfattar delar av det centrala innehållet i kurser som naturbruk, Djuren i naturbruket, Djurhållning 1 och 2, samt Lantbruksdjur 1 och 2.<br/><br/> Här kan du läsa om nötkreaturets biologi och ursprung, från uroxen fram till de specialiserade kött-raser och högproducerande mjölkkor vi har idag. Du får lära dig om den praktiska djurhållningen, utfodring, stalldesign och vanliga sjukdomar, men också om kors etologi, känslor, personlighet, kognition och relationer.<br/><br/> I den här boken finns också information om ständigt samhällsaktuella frågor så som beteslagstiftningen, antibiotikaresistens och nötkreaturets påverkan på växthuseffekten. Ett kapitel om djurväl-färd och etik ger underlag för vidare diskussioner i klassrummet.<br/><br/> Till skillnad från många andra läromedel på gymnasienivå är all information vetenskapligt baserad och i texten hänvisas tydligt till relevant forskning som ger möjlighet till såväl faktagranskning som fördjupning.

En engagerad och faktafylld skildring av den svenska grisens kulturhistoria. Här sätts detta mångfasetterade djur in i ett större sammanhang. Och grisen och människan har en lång gemensam berättelse att erbjuda, inte bara djurets kotletter eller dess föga smickrande användning i språket. "En bok om ett av de intelligentaste djuren borde få inledas av djuret självt", skriver Martin Ragnar. Nu är icke detta möjligt, men däremot möter vi grisen i hundratals foton och illustrationer, där den plirande tittar betraktaren i ögonen eller med berättigad misstänksamhet skyggar med blicken, där den leker och bökar, umgås eller bara vegeterar. Ragnar skriver om härstamning och egenskaper, om grisens plats i religionen, om dess renlighet och nyttighet som markberedare, som jaktgris, tryffelsvin och sällskapsdjur. Grisen har likaså varit offerdjur, är både tamsvin och vildsvin, ollonsvin och skogssvin. Här möter lantraser och förädlade grisar, men samtidigt mänsklig grymhet och grishat. Naturligtvis avhandlas även grisen som köttdjur och leverantör av skinka och korvar till människans middagsbord. Därför skriver Ragnar också om slakt och köttprodukter av gris i kyldiskar och olika matvaror. Inte minst möter läsaren den svenska »urgrisen«, återuppstånden som Linderödssvinet på många ställen i denna insiktsfulla lovsång. Två välkända »gris- och matprofiler« har skrivit varsitt företal till boken uppfödaren Rolf-Axel Nordström och mästerkocken Paul Svensson. Martin Ragnar är författare, forskare och både humanist och naturvetare/tekniker med en rad böcker på den digra meritlistan. Hans två senaste matböcker är "Svensk ostkultur" och "Regional matkultur". Martin Ragnar är också ideellt engagerad i olika föreningar med mat på agendan.

Men de är inte fullt så lättskötta som man hoppas och det gäller därför att lära sig en hel del först. <br/><br/>Denna fårägarbibel har i 40 år varit den självklara handboken/uppslagsboken för alla som har en fårbesättning, liten som stor. Fårskötsel är visserligen en mycket gammal näringsgren, men den är under ständig utveckling. Numera lammar tackorna året om till exempel och det ger nya produktionsförutsättningar. <br/><br/>Boken <em>Får</em> har också utvecklats och kommer nu i en 8:e &ndash; helt omarbetad och aktualiserad &ndash; utgåva med Sveriges kunnigaste personer inom fårskötsel som författare. Den behandlar det mesta om får och fårskötsel: förutsättningar, raser, avel, fårkontroll, utfodring, fårens beteende, skötsel och vård, hälsovård, sjukdomar, kött, ull, skinn, fårens betydelse som landskapsvårdare och mycket mer. <br/><br/><strong>Erik Sjödin</strong>, död 2009, var en svensk agronom, husdjurskonsulent i Västernorrland, författare och portalfigur inom svensk fårskötsel. Han var även hedersdoktor vid Sveriges lantbruksuniversitet, SLU.

"Är du törstig?" Stig räcker spannen till fotografen Lars-Olof Hallberg under hans första besök på den småländska gård där syskonen Berit och Stig Aronsson bott sedan nästan sextio år. Hästen Rallaren har just druckit två och en halv spann, och nu är det fotografens tur om han vill ...

<b>Lars-Olof Hallberg</b>, som gjort sig känd för att dokumentera miljöer och företeelser på väg att försvinna, har denna gång valt att besöka landets sista fjällägenheter. <br/><br/>På dessa statligt ägda odlingslägenheter har han träffat de sista fjällbönderna, följt deras arbete under bondeårets olika årstider. Vi får vara med på vårbruk, när korna släpps på skogsbete, höskörd, när får och getter mjölkas för hand och när dessa bönder ger sig ut att fiska och jaga. Vid dessa gårdar, som ofta ligger vid vägs ände eller helt väglöst, lever människorna fortfarande till stor del av självhushållning. <br/><br/>Detta är den sista resten av den agrara expansionen som ägde rum under 1800-talet. Gårdar som staten sedan, under tvångsliknande former, köpte in då de var olagliga bosättningar eller låg på renbetesfjället. Bönderna blev kvar som arrendatorer på sina f.d. gårdar, ett liv som har fortsatt generation efter generation. Men nu är epoken med fjällägenheter på väg att ta slut helt och hållet. <br/><br/>I boken <i>Fjällbondens avsked</i> får vi följa livet på elva stycken gårdar, de allra sista fjällägenheterna, från Härjedalen i söder till allra längst upp i Norrbotten. Möt Gösta och Marianne på Blomhöjden i Jämtland och Arne på Biellojaure i Västerbotten och alla de andra som är med i denna bok som skildrar vackra odlingslandskap och intressanta levnadsöden. <br/><br/>Lars-Olof har tidigare gett ut böckerna <i>Den siste bonden på Tämmesboda</i>, <i>Gården på fjället</i> och <i>Äppelkungar</i>.

På fjället och i skogarna i Sverige och Norge betar fortfarande kor och getter med skällor som pinglar. De är inte så många som de en gång var under fäbodbrukets glansdagar, men de finns fortfarande. I de norska fjällen betar dessutom ett stort antal får. Betesdriften utgör en viktig del av vårt folkliga kulturarv. Fäbodbrukets och utmarkens djur påverkar vegetationen på skogen och fjället och skapar därmed livsmiljöer för en mängd andra organismer. Fäbodlandskapet är fullt av spår från människans äldre bruk av naturresurserna. Kulturarv i form av byggnader och fasta fornlämningar, men också i form av biologiska kulturarv. När djuren betar bort gräs och buskar så kan exempelvis olika konkurrenssvaga blommor ta plats, såsom kattfot, orkidéer och gentianor, men också olika färgglada ängssvampar. Organismer vars närvaro i landskapet utgör ett bevis för vår hävdhistoria  i fäbodlandskapet. Traditionell ekologisk kunskap, platsnamn, växtanvändning och historier knutna till fäbodbruket utgör dessutom en del av vårt immateriella kulturarv. Inom fäbodbruket används fortfarande kulning, näverlur och vallhorn i vardagen. <br/><br/>Detta är en rikt illustrerad skildring av fäbodbrukets historia, bakgrund, kultur och natur- och kulturlandskap, men också dess vardag idag. Avsikten är att den ska få dig att bättre förstå fäbodens roll för människorna historiskt och idag och dess betydelse för den biologiska mångfalden. Även om boken främst skildrar det svenska natur- och kulturarvet så hämtas många exempel även från det norska fäbodlandskapet för det handlar till stor del om ett gemensamt kulturarv.

Observera att uppdateringsbilaga ISBN 978-91-87215-520 medföljer fritt vid köp av boken. <br/><br/> Den här boken är den första i sitt slag som ger en överblick för den som äger, planerar att köpa/sälja eller generationsväxla skog. Även samägande behandlas. <br/><br/> I dag är en ordentlig ekonomistyrning det viktigaste för att öka avkastningen i privatskogsbruket. Tidigare kunde den skogliga avkastningen ändå öka på grund av 1970-talets höjda virkespriser och in?ation samt 1980-talets omfattande maskinrationaliseringar. För ökad lönsamhet på 2000-talet krävs det i allt högre grad en planerad ekonomi för att nå ett bra resultat i skogen. Den som nöjer sig med att maximera varje enskilt år utan att planera för kommande år får stora skatteproblem och kanske också besvär med skogsvårdslagens begränsningsregler. Den långsiktiga strategin är viktig. <br/><br/> Staffan Seth och Clas Tjäder har genom mångåriga erfarenheter, dels som skogsägare, men framförallt som föreläsare och utbildare på området, uppmärksammat behovet av en bok som tar ett helhetsgrepp på skogsägande där ekonomi, juridik och förvaltning kopplas samman till en helhet. Nu har de skrivit den! <br/><br/> Staffan Seth har sedan 1970-talet arbetat som skattekonsult åt bl.a. jord- och skogsbruk med inriktning på långsiktig planering och generationsväxling. Clas Tjäder bedriver själv skogsbruk och är utbildad skogsmästare och fastighetsmäklare. Han arbetar även med fastighetsfrågor, värdering, köp och försäljning av skog. <br/><br/> Slutligen, Skog inte bara nyttig, inte minst för plånboken, utan också en synnerligen vacker bok.