Svenska

Eken kan ses som själva sinnebilden av biologisk mångfald. Den skapar förutsättning för allsköns kryp, svampar och andra organismer. Den är avgörande för nästan niohundra svenska arter och viktig för många fler. Betydelsen baseras på allt från det lilla färska ekollonet till den döda månghundraåriga håleken. Trädets livsstadier ger en stor variation av djur, stora som små, drar nytta av eken livsmiljö och föda, direkt eller indirekt. Bland de mest kända av dessa är ekoxen och större och mindre ekbock, tre karismatiska skalbaggar som är beroende av ekved för sina larvstadier. <br/><br/>Eken har dessutom en symbolisk och praktisk betydelse i vår svenska kulturhistoria. Den var avgörande för svenska flottan under stormaktstiden och under lång tid var eken regale, det vill säga endast kronan hade rätt att avverka den. Det gjorde den mindre uppskattad bland allmogen, bland annat eftersom dess garvämnesrika blad kan försämra odlingar och betesmarker. <br/><br/>Denna bok om ekens biologiska mångfald är en uppföljare till böckerna Sälg: livets viktigaste frukost (2009, 2011), Asp: darrar min asp, myllrar min värld (2012), Björk: svart på vitt om myllrande mångfald (2015), Tall: en tallrik biologisk mångfald (2017, 2020) och Gran: grann, grandios och rik (2019), och liksom dessa tidigare är den författad av naturvårdaren Bengt Ehnström i Nås och illustrerad av konstnären Martin Holmer i Vendel. SLU Centrum för biologisk mångfald, Naturskyddsföreningen och Världsnaturfonden WWF har gemensamt skapat förutsättningar för att producera denna bok där Bengt Ehnströms kunskap levandegör ekens organismer och där Martin Holmers utmärkta illustrationer blir pricken över i:et.

"Boken blev bara mer och mer spännande och jag mer och mer förälskad. Jag har smålett i min ensamhet åt diverse liknelser, nickat instämmande och också fått en hel del "aha"-upplevelser."<br/><em>Sporaden</em> <br/><br/>"Svamparnas förunderliga liv känns som en svampkurs med en synnerligen inspirerande lärare som valt ut ämnen som det är svårt att inte bli intresserad av."<br/><em>Natursidan</em> <br/><br/>"Dahlberg och Froster må ta avstamp ifrån den pockande svampkorgen, men med en metaformättad och snärtig prosa betar de sig igenom väsentliga aspekter av mykologin. Deras växelbruk mellan populärvetenskap och reportage fungerar väl, och det är på intet sätt betungande att en tråd svensk vetenskapshistoria löper genom texten. Tvärtom."<br/><em>Göteborgs-Posten</em> <br/><br/>"Boken är ett strålande exempel på populärvetenskap, genom att förena språklig<span style="font-size: 1.125rem;">lättillgänglighet och djupare kunskapsförmedling. Utmärkta illustrationer, ordlista och register förstärker</span>intrycket."<br/><em>BTJ</em> <br/><br/>Hur hittar man karljohan bäst? När blev kantarellen vår mest älskade matsvamp? Varför och på vilket sätt är vissa svampar giftiga? Och var växer matsutake i Sverige, svampen som kostar mer än tiotusen kronor kilot i Japan? <br/><br/>I <em>Svamparnas förunderliga liv </em>låter författarna oss se världen och världshistorien ur svamparnas perspektiv. Med hjälp av Anders Dahlbergs långa erfarenhet som svampforskare, och tack vare många av hans kollegor som vi möter i boken, får vi här kliva in i ett dolt universum och dela svampkännarnas förundran över de organismer som bygger upp livets väv och som i dag utmanas av klimatförändringarna och hotas av skogsbrukets kalhyggen. <br/><br/>Svampar har gett oss allt från kulinariska läckerheter till tvättmedel, läkemedel och hallucinogena droger. De var en gång avgörande för att livet kunde vandra upp på land och de uppvisar en mångfald av osannolika funktioner och förmågor. Den som vill förstå sin omvärld kan inte ignorera svamparna. <br/><br/>"Svamparnas förunderliga liv har alla möjligheter att ge "funga" sin välförtjänta plats i strålkastarljuset bredvid floran och faunan."<br/><em>Natursidan</em>

Astrid Lindgren i det gröna Vad utmärker de platser vi kallar trädgårdar? Är de bara skådeplatser för blommor och blad prydliga rum där vi inte behöver utsättas för den okontrollerade naturen? Inte de här trädgårdarna i alla fall! Trädgårdarna på Astrid Lindgrens Näs gör någonting helt nytt i trädgårdssverige. De tar hela sin utgångspunkt i Astrid Lindgrens författarskap. På platsen runt hennes barndomshem arbetar man med att stärka banden mellan trädgård, konst och berättande. Boken är upplagd som en vandring genom trädgårdsrummen. Vildhetens törnrosgård, livsglädjens lövsal, trygghetens skogslund, melankolins mossträdgård, frihetens ängar och modets körsbärstrappa. I varje kapitel görs också fördjupningar i form av växtporträtt och utblickar i det småländskalandskap som Astrid Lindgren älskade och som i hög grad inspirerat till form och växtval. Dessutom finner man frikostigt med berättelser, brev och citat om och av Astrid Lindgren allt det som legat till grund för trädgårdarnas tillblivelse. Karin Eliasson konstnärlig ledare och trädgårdsmästare beskriver framväxten Av trädgårdarna på Astrid Lindgrens Näs. Resultatet har blivit något helt unikt en trädgård vars själ springer ur några av våra mest älskade berättelser och deras författare. En plats som omdefinierar betydelsen av ordet trädgård .

Tallen är ett av Sveriges karaktärsträd och finns över hela landet i ren tallskog, barrblandskog eller som enstaka solitärer i landskapet. Barrskogar med tall och gran är urbilden av den trolska svenska skogen, mjuk av mossa och lavar, full av bär och svamp och myllrande av synligt och osynligt liv. Dess skrovliga bark har fascinerat barn i alla tider och resulterat i många, många barkbåtar. Tall- eller furuvirke är och har länge varit en del av ryggraden i det svenska skogsbruket, därför finns en risk att för få gamla träd blir kvar och att kontinuiteten av månghundraåriga tallar bryts. Vid sidan av virke kan tallskogen även bidra med ekonomiska nyttigheter som den exklusiva goliatmusseronen, så även tallar på rot har ett reellt värde. I Sveriges första lärobok i skogsskötsel från 1737 uttryckte Anders Rosensten krasst att Hur nyttig och omistelig Furoskog är, det wet hwar Bonde, och hwar Tiggare, ty när han dör, fordras åtminstonne fyra Bräder til dess Lijk-Kista , Sveriges första. Men tallen är samtidigt en livsmiljö för ett stort antal organismer, såsom fjärilar, fåglar, lavar, mossor, skalbaggar och steklar. Vi ser gärna att landskapet har talrika och tallrika skogar, men också att det förblir varierat och att olika trädslag i olika ålder får bidra till en rikare miljö. Denna bok beskriver en del av de organismer som är knutna till tallens olika åldrar. Tallboken är en uppföljare till böckerna Sälg: livets viktigaste frukost (2009, 2011), Asp: darrar min asp, myllrar min värld (2012) och Björk: svart på vitt om myllrande mångfald (2015), och liksom dessa är den författad av naturvårdaren Bengt Ehnström i Nås och illustrerad av konstnären Martin Holmer i Vendel. Men nu är det tallen som livsmiljö i fokus i boken. Titeln "Tallen en tallrik biologisk mångfald" syftar på att boken serverar läsaren en rikedom av organismer som är beroende av tallen. Centrum för biologisk mångfald vid Sveriges lantbruksuniversitet, Naturskyddsföreningen och Världsnaturfonden WWF har gemensamt skapat förutsättningar för att producera boken med Bengt Ehnströms kluriga kunskap om kryp i form av text och Martin Holmers förträffliga illustrationer av alla de kryp som lever med och av tallen.

Den vackra björken med svarta fläckar på vit näver är ett träd som alla känner igen, fast i Sverige handlar det faktiskt om tre olika arter. Björkvedens värde vid eldning är också välbekant och uppskattat. Björkens vita stammar och nyutspruckna blad lyser genom dikter, berättelser och bilder av Sverige. I den nostalgiska drömmen om hembygd står björken invid den röda stugans knut. Den här boken handlar om hur björken själv är en sorts hembygd för mängder av kryp, svampar, lavar och mossor.<br/><br/>I både Finland och Ryssland ses björken som en nationalsymbol. Den flikbladiga ornäsbjörken utsågs av Sveriges Stadsträdgårdsmästare till riksträd 1985. I den samiska mytologin ansågs björken vara gudinnan Sarakkas boning och björkens betydelse i såväl svensk som samisk slöjd är stor. Björkens betydelse för utsmyckning vid midsommar ligger också djupt rotad i den svenska folksjälen. Björken är i sanning ett mycket märkvärdigt träd.<br/><br/>Björkboken är en uppföljare till böckerna Sälg: livets viktigaste frukost (2009 [2011]) och Asp: darrar min asp, myllrar min värld (2012), och liksom de bägge föregångarna är även denna författad av naturvårdaren Bengt Ehnström i Nås och illustrerad av konstnären Martin Holmer i Vendel. Den här gången läggs fokus emellertid alltså på björken.<br/><br/> Titeln "Björk: svart på vitt om myllrande mångfald" syftar på alla de organismer som är knutna till björken. Precis som aspen och sälgen fungerar björken som ett drivhus för ett stort antal organismer, såsom fjärilar, fåglar, lavar, mossor, skalbaggar och steklar. Bland fåglarna är gamla björkar med inslag av död ved särskilt viktiga för den hotade vitryggiga hackspetten. Björken är en självklarhet i ett varierat landskap där olika trädslag i olika ålder bidrar till en rikare miljö.<br/><br/> Centrum för biologisk mångfald vid Sveriges lantbruksuniversitet, Naturskyddsföreningen och Världsnaturfonden WWF har gemensamt skapat förutsättningar för att producera boken med Bengt Ehnströms kluriga kunskap om kryp i form av text och Martin Holmers förträffliga illustrationer av alla de kryp som lever med björken.

Aspen är ett ganska vanligt träd. Att det är vanligt skulle kunna tolkas som att det inte är särskilt märkvärdigt. Men under en asps liv spelar trädet en fantastisk och avgörande roll också för så många andra arters liv, att aspen både är fantastisk och ovanlig i sin roll. Boken ledsagar läsaren genom aspens liv och död och presenterar mängder av naturens spännande personligheter som möts på och i aspen.<br/><br/>Talesättet lyder att man inte ser skogen för alla träd, men man ser inte heller alla träd för hela skogen. De enskilda individerna eller arterna av träd är inte för alla människor lätta att urskilja i skogens helhet. Ett undantag är faktiskt aspen som åtminstone på höstarna sticker ut och är mycket lätt att urskilja tack vare bladens klara färger som på långt håll lyser i landskapet. För oss som arbetat med denna bok är aspen också ett av de träd som särskiljer sig från de andra på grund av rikedomen av mångfald som lever på, i och omkring trädet. Att bidra till att ytterligare synliggöra aspens särart och betydelse i landskapet, är syftet med denna bok.<br/><br/>Detta är en uppföljare till boken Sälg: livets viktigaste frukost (2009 [2011]) som skrevs av Bengt Ehnström i Nås, författare, naturvårdare och skalbaggespecialist, och illustrerades av den skicklige illustratören Martin Holmer i Vendel. Samma konstellation har denna gång fokuserat på aspen och dess mångfald.<br/><br/>Titeln Asp: darrar min asp, myllrar min värld är inspirerad av Astrid Lindgrens bok Spelar min lind, sjunger min näktergal för dallrar och myllrar är just vad aspen gör. Ett stort antal fjärilar, fåglar, lavar, mossor, skalbaggar och steklar, för att nämna några, trivs på och i aspen under dess levnadscykel. Precis som sälgen fungerar aspen som en biologisk knutpunkt för andra organismer. Om det finns fler aspar i landskapet, och särskilt äldre sådana, bidrar det till en rikare miljö.<br/><br/>Texten illustreras av en mångfald av akvareller som visar på det omfattande liv och biologiska myller som aspen bidrar till. Ett landskap med fler aspar av olika storlek och ålder innehåller och gynnar betydande naturvärden och en rik biologisk mångfald. Denna bok ger en inspirerande introduktion till alla som vill måna om landskapets aspar.<br/><br/>Världsnaturfonden WWF, Naturskyddsföreningen och Centrum för biologisk mångfald vid Sveriges lantbruksuniversitet har gemensamt skapat förutsättningar för att producera denna bok med Bengt Ehnströms kunskap om kryp i form av text och Martin Holmers i illustrationer av alla krypen.

Som värdväxt för långt över tusen olika arter under granens olika stadier av livscykeln har den visat sig vara en exceptionell gynnare av skogens biologiska mångfald. Tyvärr tillåter skogsbruket sällan att de riktigt gamla grandiosa granarna får stå kvar. Vi skulle vilja se ett landskap där riktigt stora och pampiga gamla granar i större utsträckning får stå kvar, men också flera blandskogar där granar får samsas med både löv- och andra barrträd i olika åldrar. Ett sådant landskap skulle gynna den mångfald av arter som är trängda. Det behövs nytänkande och mångfald också i brukningsmetoder och skötsel.<br/><br/><br/>Gran är ett nyttigt Trä, som dåger til allahanda slagz Bygnings-Timber, Kolbränneri, Wed, och mera sådant, men dock likwäl är det knapt hälften så godt som Fur, skrev Anders Rosensten lite ringaktande i Sveriges första lärobok i skogsskötsel från 1737. Granen och tallen utgör nu som då ryggraden i det svenska skogsbruket. De är skuggtåliga och sprider sig lätt också där andra träd har svårt att gro i avsaknad av ljus. Granskogar kan vara riktigt mörka, inte minst de som är enahanda och planterade. Men under den mörkaste delen av året ser vi ändå till att granen blir ljusfylld, pyntad och närmast dyrkad. Granen är en del av svensk kultur.  <br/><br/>Denna bok med granens biologiska mångfald i fokus är en upp-följare till böckerna Sälg: livets viktigaste frukost (2009, 2011), Asp: darrar min asp, myllrar min värld (2012), Björk: svart på vitt om myllrande mångfald (2015) och Tall: en tallrik biologisk mångfald (2017), och liksom dessa tidigare är den författad av naturvårdaren Bengt Ehnström i Nås och illustrerad av konstnären Martin Holmer i Vendel.  Centrum för biologisk mångfald vid Sveriges lantbruksuniversitet, Naturskyddsföreningen och Världsnaturfonden WWF har gemensamt skapat förutsättningar för att producera denna bok där Bengt Ehnströms kluriga kunskap om kryp får extra liv genom Martin Holmers förträffliga illustrationer.