Svenska

Optimismen om ett nytt och demokratiskt samlat Europa, med rättsstat och mänskliga rättigheter, var stor efter det kalla krigets slut och EU:s utvidgning till nya medlemmar i Central- och Östeuropa. Nu är stämningen en annan. I flera EU-länder går utvecklingen i fel riktning. Demokratin och rättsstatstanken har inte fördjupats. Efter finanskris och trycket från nya flyktingströmmar prövas rättsstat och demokratiska ideal också i gamla medlemsländer. Samtidigt har både EU och Europarådet svårt att ingripa mot medlemmar som inte följer grundläggande regelverk och normsystem. I Hoten mot rättsstaten i Europa skildrar och analyserar ledande jurister från Polen och Ungern vad som gått fel. Rättsstatens ställning i Europa i stort och de europeiska institutionernas möjligheter och begränsningar diskuteras av ledande europeiska experter. Boken är utgiven i samarbete med Rättsfonden. Den är ett underlag och bidrag till både den fortsatta politiska debatten och det akademiska studiet av en skrämmande kris för Europas grundvärderingar.

Den dömande verksamheten är en av samhällets mest ingripande former av maktutövning. För att allmänheten ska ha förtroende för denna verksamhet krävs att den framstår som objektiv och därmed legitim. Med utgångspunkt i olika typer av kritik, som förts fram inom såväl den massmediala som den mer rättsinterna debatten, aktualiseras frågor om objektivitet och rättstillämpningens legitimitet.

Det finns idag stora brister i det europeiska skyddet av de mänskliga rättigheterna. Den tyske juristen och författaren <b>Ferdinand von Schirach</b> har tagit initiativ till att stärka skyddet genom att föreslå att sex nya grundläggande mänskliga rättigheter ska skrivas in i den europeiska rättighetsstadgan. <br/><br/>Den här skriften innehåller von Schirachs upprop för att skydda miljön, försvara vårt digitala självbestämmande, reglera vår samexistens med intelligenta maskiner, möta det hot som systematiska lögner utgör mot våra demokratier och upprätta ett värn mot exploatering i en globaliserad värld. Förslagen kommenteras av namnkunniga jurister. <br/><br/>Utgivningen sker i samarbete med stiftelsen Jeder Mensch.<br/><br/>Översättning: Martin Törnebohm

Rättsstaten är ett självklart ideal i varje demokrati. Makt utövas under lagarna. Allas likhet inför lagen. Oberoende domstolar och självständiga myndigheter. Nolltolerans mot korruption. <br/><br/>Men hur mår den svenska rättsstaten? En rad kriser och skandaler inom svenska myndigheter de senaste åren har väckt frågetecken kring hur det egentligen står till. <i>Allt du behöver veta om rättsstaten</i> är en gedigen introduktion till rättsstatens centrala begrepp och praktik. <br/><br/>Hur uttrycks rättsstaten i de svenska grundlagarna?<br/><br/>Vilken betydelse har rättsstaten i verkligheten?<br/><br/>Vilken kultur präglar myndigheter och förvaltningar?<br/><br/>Hur fungerar ansvarsutkrävandet av tjänstemän och myndighetschefer?<br/><br/>Hur ska man förstå de senaste årens skandaler i myndighetssverige?<br/><br/>Vad kännetecknar en god förvaltningskultur? <br/><br/><br/><br/>"Kunnigt, klart och lättillgängligt" - Anders Weidung<br/><br/><br/><br/><b>Richard Sannerholm </b>är doktor i juridik och lektor i offentlig förvaltning vid Södertörns högskola. Hans forskning handlar om rättsstaten, samhällsstyrning och ansvarsutkrävande. Richard har tidigare arbetat med rättsstatsreformer i länder som Filippinerna, Liberia och Ukraina.

Vad är ett rättvist straff? Allt sedan antiken har det funnits en koppling mellan rättmätiga straff och uppfattningen om ett rättvist samhälle, en balans som symboliserats av rättvisegudinnan Dikes våg och svärd.   <br/><br/>Straff och vedergällning har fyllt flera funktioner: skydd, avskräckning och hämnd. Förhållandet mellan rättvisa och straff är komplicerat och förändras över tid, men strävan efter balans är konstant. Här diskuteras straff och rättvisa, från grekiska <i>Orestien</i>, Dantes skärseld och franska revolutionen till Donald Trumps vurm för tortyr.   <br/><br/>Riksbankens Jubileumsfond publicerar under 2025 en samling essäer på temat <i>Rättvisa</i>. Kriminologen Magnus Hörnqvist skriver om rättvisa straff.     <br/><br/>Magnus Hörnqvist är professor i kriminologi vid Stockholms universitet. Hans forskning rör sig i skärningspunkterna mellan filosofi och samhällsvetenskap, vilket återspeglas i böcker om Foucault, klass och makt. Senaste boken är <i>The Pleasure of Punishment</i> (2021). Just nu brinner han allra mest för att utveckla kritisk teori i en skandinavisk kontext.<br/><br/>*   <br/><br/>Stiftelsen Riksbankens Jubileumsfond (RJ) publicerar årligen en samling texter på ett aktuellt tema. Ambitionen är att ge en bild av kvaliteten och bredden i dagens forskning inom humaniora och samhällsvetenskap. År 2025 bidrar sex forskare med texter på temat <i>Rättvisa</i> i form av häften som samlas i en box.

En hälsosam miljö är en universell mänsklig rättighet. Det slog FN:s generalförsamling fast 2022. Men har miljön själv rättigheter existerar det en rättvisa för naturen? Det finns flera exempel, särskilt utanför Europa och USA, där enskilda floder och berg, eller hela "Moder jord", har tilldömts rättigheter. Frågan kvarstår om det är ett rättvist eller ens möjligt sätt att skydda naturen på.    <br/><br/>Många invändningar har rests, både av forskare och politiker. Här bemöts en rad av dessa invändningar. Det går att erkänna och införa rättigheter för naturen som gör mer än lägger nya lagar till traditionella miljölagar -- som skyddar naturen för dess egen skull, inte bara för den nytta den ger människan.   <br/><br/>Riksbankens Jubileumsfond publicerar under 2025 en samling essäer på temat <i>Rättvisa</i>. Yaffa Epstein, forskare i miljörätt, skriver om rättvisa för naturen och hur den kan uppnås.    <br/><br/>Yaffa Epstein är docent i miljörätt vid Uppsala universitet och Pro Futura Scientia Fellow vid Swedish Collegium for Advanced Study. Förutom naturens rättigheter är hon intresserad av skärningspunkten mellan naturvetenskap och juridik och hur vetenskaplig kunskap kan omsättas i lagstiftning och politik. Bland hennes artiklar i dessa ämnen kan nämnas "Science and the legal rights of nature" (<i>Science</i>, 2023), "Animals and nature as rights holders in the European Union" (<i>Modern Law Review</i>, 2023) och "A rights revolution for nature" (<i>Science</i>, 2019), samtliga skrivna tillsammans med medförfattare. Hon blev invald i Sveriges unga akademi 2023.<br/><br/>*   <br/><br/>Stiftelsen Riksbankens Jubileumsfond (RJ) publicerar årligen en samling texter på ett aktuellt tema. Ambitionen är att ge en bild av kvaliteten och bredden i dagens forskning inom humaniora och samhällsvetenskap. År 2025 bidrar sex forskare med texter på temat <i>Rättvisa</i> i form av häften som samlas i en box.