Svenska

Vid hetsätning påverkas hela tillvaron av att man återkommande äter alldeles för mycket och känner att man har tappat kontrollen. Många gånger skäms man över sin situation och håller den hemlig. Men det finns effektiv behandling.<br/> <br/><br/> <em>Att övervinna hetsätning</em> är en självhjälpsmanual baserad på KBT som ger dig en bättre relation till mat, ätande och till din kropp. Författaren hjälper dig att förstå hetsätningens onda cirklar och varför det har blivit så svårt att ta sig ur dem. Du får kunskap om ätstörningar och vägleds genom behandlingen på ett tydligt och empatiskt sätt, med många exempel som ger igenkänning.<br/> <br/><br/>Manualen har utvärderats i forskning och har visat sig ha mycket god effekt. Du kan följa programmet på egen hand eller med hjälp av en terapeut eller en närstående.<br/> <br/><br/>Denna andra utgåva av <em>Att övervinna hetsätning</em> är uppdaterad och utvidgad. Den är en oumbärlig källa för dig som lider av bulimi, hetsätning och liknande tillstånd, liksom för närstående och för terapeuter som möter patienter med ätstörningar. <br/> <br/><br/>Den svenska utgåvan är fackgranskad av Ata Ghaderi, professor i klinisk psykologi vid Karolinska institutet, och han har även skrivit ett förord. <br/><br/>På ett fint och ödmjukt sätt förklarar författaren många frågor som rör ätstörningar. Det är lätt att känna igen sig och att ta till sig texten. Boken är välskriven, spännande och intressant. <em> Annette Sjöberg, BTJ-häftet </em>

<blockquote> <p style="font-weight: 400;"><em><span class="ui-provider a b c d e f g h i j k l m n o p q r s t u v w x y z ab ac ae af ag ah ai aj ak" dir="ltr">Oaktat sin lågmälda, lugna ton förblir boken riktigt spännande och nervkittlande rakt igenom, men också förtröstansfull trots varningar om nästa pandemi. Boken är mer än läsvärd. Möjligen för att vi alla relaterar till pandemin, kanske för att Tegnells personlighet återspeglas väl med hjälp av Härgestams tveklöst enastående jobb.</span></em> <p style="font-weight: 400;"><strong><span class="ui-provider a b c d e f g h i j k l m n o p q r s t u v w x y z ab ac ae af ag ah ai aj ak" dir="ltr">BTJ</span></strong> <br/><br/>Tegnell oväntat ärlig om coronastrategin <br/><br/>Svenska dagbladet </blockquote> <p style="font-weight: 400;"><em><br/>"Förhoppningsvis kan boken vara en pusselbit när man i framtiden vill förstå vad som hände under de här åren och, kanske ännu viktigare, att den kan bidra till lärdomar inför nästa pandemi."</em> <p style="font-weight: 400;"><strong>I <em>Tankar efter en pandemi</em> ger Anders Tegnell sitt perspektiv på covid-19-pandemin, på vägvalen som gjordes och vikten av långsiktiga perspektiv.</strong> <p style="font-weight: 400;">I maj 2023 meddelade WHO att covid-19 inte längre är en global hälsokris. Det innebar i praktiken ett slut på pandemin, som plågat världen i tre år. Anders Tegnell var mellan 2013 och 2022 statsepidemiolog vid Folkhälsomyndigheten, och blev under pandemin ansiktet utåt för Sveriges hantering av covid-19. <p style="font-weight: 400;">I boken, skriven i samarbete med journalisten Fanny Härgestam, förmedlar han sina erfarenheter av denna dramatiska tid. Han diskuterar de vägval Sverige gjorde, tankarna kring försiktighet och risk, och intresset för hans person som väcktes i hela världen. <p style="font-weight: 400;"><em>Tankar efter en pandemi</em> skildrar också Anders Tegnells egen resa, den kringflackande uppväxten, i bland annat Etiopien, tiden som nykläckt läkare i Laos och arbetet med ebola under 1990-talet. Den beskriver hans livslånga arbete och fokus på folkhälsa; hur de långa perspektiven aldrig får glömmas bort. <p style="font-weight: 400;"><em>Tankar efter en pandemi</em> är skriven i samarbete med Fanny Härgestam, journalist och författare till två kritikerrosade böcker om Tunisien och Frankrike, samt författare till <em>Hur jag lärde mig förstå världen</em>, Hans Roslings memoarer. <p style="font-weight: 400;"> <blockquote> <br/><br/>Boken bör läsas av alla i sjukvården och äldreomsorgen, men också av ansvariga politiker och tjänstemän utan egen vårderfarenhet. Förhoppningsvis kan den också leda till en mer kritisk attityd till högljudda grupper som, utan vetenskapligt stöd, propagerade för drakoniska nedstängningar och senare mot vaccinationer. Framför allt bör vi ta Anders Tegnells vädjan om att med erfarenheterna från covid19 förbereda oss inför nästa pandemi på största allvar. <br/><br/>Läkartidningen </blockquote>

En brännande, intensiv smärta runt slidöppningen utmärker vulvodyni, tidigare kallat vestibulit. Beröring gör ont, sex undviks eller uthärdas och ens relation försämras. Vardagen präglas ofta avsmärta och oro. <br/><br/>Trots att nästan var femte kvinna är drabbad är okunskapen stor, även i vården. Här får du veta hur vulvodyni och vanliga onda cirklar uppstår. Författarna beskriver vad du kan göra själv, vilken behandling som hjälper samt när och var du ska söka vård. Du får även ta del av andra kvinnors erfarenheter och vad som hjälpt dem. <br/><br/><em>Vulvodyni</em> är skriven för dig som misstänker eller vet att du har vulvodyni, samt till närstående och vårdpersonal som barnmorskor, gynekologer, psykologer, fysioterapeuter och kuratorer. <br/><br/><strong>Ida Flink</strong> är leg. psykolog, docent och forskar bland annat om kbt vid vulvodyni vid Örebro universitet. <br/><br/><strong>Linn&eacute;a Engman</strong> är leg. psykolog, fil.dr och forskar vid Örebro universitet, KI och smärtkliniken på S:t Görans sjukhus. <br/><br/><strong>Nina Bohm-Starke</strong> är överläkare, specialist i gynekologi på Kvinnokliniken, Danderyds sjukhus och docent. Hon är en av Sveriges främsta experter inom vulvodyni.

"'<br/><br/><em>Autismhandboken</em> riktar sig till dig som är vuxen och har autism eller autistiska drag. Den ger dig viktig kunskap om autism och presenterar konkreta strategier med vars hjälp du kan<br/><ul><br/><li>utveckla din kommunikation</li><br/><li>underlätta relationer </li><br/><li>be om hjälp </li><br/><li>minska konflikter </li><br/><li>reglera känslor </li><br/><li>förändra negativa beteenden</li></ul>

Hagströmerbiblioteket vid Karolinska Institutet i Stockholm innehåller en av världens främsta samlingar av äldre böcker och planschverk inom medicin och närliggande områden.<br/><br/>I <i>Läkekonst &amp; vetenskap</i> bjuder Ove Hagelin, bokexpert och skapare av Hagströmerbiblioteket, in till upptäcktsfärd bland betydelsefulla medicinska och vetenskapliga verk i samlingarna. Med ständig blick för detaljer och oförlikneligt intresse för bokens historia skildrar Ove Hagelin både kända och okända skatter ur bibliotekets samlingar, placerar in dem i sitt historiska sammanhang och berättar om deras resa fram till Hagströmerbibliotekets bokvisningar.<br/><br/>Ove Hagelin är sedan 1997 hedersdoktor i medicin vid Karolinska institutet, och initiativtagaren och skaparen av det bok- och medicinhistoriska bibliotek, som han föreslog skulle få namn efter Anders Johan Hagströmer (1753&ndash;1830). Hagströmer var inspektor/rektor för det 1810 nybildade Kongl Carolinska Medico-Chirurgiska Institutet, till vilket han 1817 övertog det gamla Collegii Medici (1663&ndash;1812) och Kirurgiska Undervisningsverkets bibliotek, och dit flera av våra namnkunniga svenska läkare, inte minst Hagströmer själv, hade donerat sina samlingar. Dessa utgör tillsammans med Svenska Läkaresällskapets äldsta samlingar grunden för Hagströmerbiblioteket. I deposition har även tillkommit de äldsta delarna ur biblioteken vid Apotekarsocieteten och Svenska Tandläkare-Sällskapet och Carl Benedicks naturvetenskapliga bibliotek (rikt på alkemi) från f.d. Metallografiska Institutet. Samlingarna berikas stadigt med nyförvärv genom Föreningen Hagströmerbibliotekets Vänner.<br/><br/>Bland Hagelins många arbeten kan nämnas hans rikt illustrerade och kommenterade kataloger över <i>Rare and Important Books</i> i Svenska Läkaresällskapets, Karolinska Institutets, Apotekarsocietetens och Svenska Tandläkare-Sällskapets äldre boksamlingar, alla nu samlade under ett tak i Hagströmerbiblioteket.

Tilldelad Augustpriset 2024, i den facklitterära klassen<br/><br/><br/><br/>I "Ett liv värt att leva", en bok i tolv kapitel, riktar psykiatriprofessor Christian Rück ljuset mot självmordets katastrof och dess olika nyanser.<br/><br/><br/><br/>Ett barn dör - varje förälders mardröm. En 104-årig professor tar sitt sista andetag på en dödsklinik i Schweiz. Det ses som ett rimligt val. En fånge svälter sig till döds i ett svenskt fängelse, ingen stoppar honom.<br/><br/>Människan är den enda varelsen som tar sitt eget liv - det är en vanligare dödsorsak än krig och mord tillsammans.<br/><br/>Sverige var först i världen med att införa en nollvision för suicid, men har ett brett folkligt stöd för dödshjälp. Vem har rätt att dö och vad kan vi lära oss av att självmord existerar? Kan vi bättre förstå livet, med all dess skönhet och bräcklighet, genom att ställa det mot det obehagligaste? Samtidigt beskrivs det hoppfulla - hur människan finner sin livslust, sin känsla av meningsfullhet.<br/><br/>För vad är egentligen ett liv värt att leva?

"Det här är en bok som innehåller ytterst få siffror. Istället handlar den om möten med människor som öppnat mina ögon." - Hans Rosling<br/><br/>Det var fakta som hjälpte honom att förklara hur världen fungerar. Men det var nyfikenhet och engagemang som gjorde Hans Rosling till vår tids mest folkkära forskare.<br/><br/>Hur jag lärde mig förstå världen är Hans Roslings egen berättelse om hur en ung man från enkla omständigheter kunde använda vetenskapen för att ta sig ut i världen och förklara den på nytt. Han skriver öppet och personligt om sitt liv och sina svåraste beslut - oavsett om de fattades på akutmottagningen i Moçambique, med makthavarna i Davos eller i den egna familjevardagen.<br/><br/>I samarbete med journalisten Fanny Härgestam har Hans Rosling skrivit sina memoarer med samma berättar­glädje som fick en hel värld att lyssna när han talade.<br/><br/>Hans Rosling (1948-2017) var professor i internationell hälsa vid Karolinska Institutet. Han var också medgrundare av stiftelsen Gapminder, och en enormt uppskattad föreläsare och folkbildare. Under det sista året av sitt liv arbetade han parallellt med två böcker. Factfulness, skriven med Ola Rosling och Anna Rosling Rönnlund, handlar om varför vi människor har så svårt att förstå världen och kommer ut våren 2018. Hur jag lärde mig förstå världen är Hans Roslings memoarer.<br/><br/>Fanny Härgestam är journalist och författare. Hennes första bok Det här är vår tid, som handlar om livet för Tunisiens kvinnor efter den arabiska våren, gavs ut 2014 och nominerades till Stora Journalistpriset. Hon är idag verksam i Paris och arbetar främst för Sveriges Television.<br/><br/> <br/><br/>"... en imponerande livsresa och fascinerande karriär. Men största behållningen med Hur jag lärde mig förstå världen är ändå den ödmjuka tonen." - Expressen<br/><br/>"Spännande som en äventyrsberättelse ... underhållande och konkret i detaljerna." - Dagens Nyheter<br/><br/>"En fantastisk historia... Ingenting är omöjligt! Det förstår man när man läser den här boken." - SVT Gokväll<br/><br/>"... stramt men med sinne både för pedagogik och dramatik ... Helt osentimentalt, och kanske därför så mycket mer gripande, skildras patienter, personal och människoöden. Som i en thriller" - Göteborgs-Posten<br/><br/>"En äventyrlig historia, väl berättad, som bör läsas av alla som tror att världen snart går under. Roslings budskap är nämligen det motsatta, att åtskilligt har blivit bättre. Det är den hårda sanningen som kräver en pedagog utöver det vanliga." - SvD<br/><br/>"Hur som helst slukar jag boken ... Hans Rosling hade förmågan att vända en dyster bild till en framgångshistoria." - Aftonbladet<br/><br/>"Det är rakt, genuint och journalistiskt rappt" - BTJ<br/><br/> <br/><br/>UR HANS ROSLINGS FÖRORD<br/>Ett telefonsamtal den 5 februari 2016 gjorde det bråttom att skriva böcker. Min läkare ringde och berättade att jag hade bukspottkörtelcancer. Jag var förberedd på de dåliga nyheterna. Samtalet den eftermiddagen var bara bekräftelsen på vad som gradvis blivit uppenbart för mig under de senaste dagarnas läkarundersökningar. Prognosen var dålig. Jag hade ungefär ett år kvar att leva.<br/><br/>Jag grät största delen av den fredagskvällen. Som tur var hade jag Agneta, min ungdomskärlek och fru. Med henne som tröst, och med våra barns och vänners stöd, kunde jag anpassa mig till den nya verkligheten. Jag skulle inte dö kommande månad. Livet skulle fortsätta trots den dödliga sjukdomen. Jag skulle kunna njuta av livet åtminstone under våren och sommaren.<br/><br/>Cancern har gjort min dagsform oförutsägbar. Därför har också mitt arbete förändrats. Bara några dagar efter sjukdomsbeskedet ställde jag in samtliga föreläsningar samt film- och TV-produktioner. Detta var ledsamt att göra, men jag hade inget val. Dessutom kunde jag stå ut med den dramatiska förändringen av en specifik anledning. Någonting annat stod nämligen överst på min önskelista: att få skriva boken Factfulness tillsammans med min son Ola och hans fru Anna. Vi har jobbat ihop med folkbildning i 18 år och tillsammans grundat stiftelsen Gapminder.<br/><br/>Det var under hösten 2015 som Anna och Ola kom på bokkonceptet och titeln. Boken var redan tänkt att skrivas av oss tre under kommande år, parallellt med vårt pågående arbete för Gapminder. Min cancer gjorde det bara än mer brådskande för mig.<br/><br/>Snart visade det sig att materialet skulle räcka till två böcker. Medan Factfulness handlar om varför vi människor har så svårt att förstå utvecklingen i världen, handlar den här boken om mig och hur jag kom att förstå världen. Det här är alltså en bok som innehåller ytterst få siffror. Istället handlar den om möten med människor som öppnat mina ögon. Fått mig att tänka om.<br/><br/>Hans Rosling, januari 2017<br/><br/>Factfulness utkommer våren 2018.