Svenska

Fader Sofrony, Serge i Sacharov (1896 1993), var utan tvekan en av vår tids mer framstående andliga gestalter. Han var en förvaltare och förnyare av den rysk-ortodoxa fromhetstradition där teologisk reflexion och livet med Gud är ett. Efter att i ungdomen ha engagerat sig i olika former av andligt sökande reste han efter en omvändelseupplevelse 1925 till det heliga berget Athos där han blev munk i det ryska klostret St Panteleimon. 1930 mötte han starets Siluan den viktigaste händelsen i hans liv. Om honom kom han sedan att skriva en berömd biografi. Efter en prövande sjukdomstid kom Fader Sofrony 1959 till England (Essex). Runt omkring honom växte en internationellt sammansatt och livaktig klosterkommunitet fram, bestående av både kvinnor och män, där den östkyrkliga traditionen nu förs vidare. I den här boken får vi en unik inblick i en kunnig och erfaren kristen människas liv med Gud. Särskilt i vår tid, präglad av vilsenhet och tilltagande förvirring på trons område, blir Fader Sofrony en pålitlig och inspirerande vägvisare. Han helgonförklarades 2019.

En ädel liten bok eller Theologia Germanica är en klassisk uppbyggelsebok ur den kristna mystikens skattkammare. Den skrevs anonymt i Frankfurt am Main omkring 1350. Martin Luther lät trycka delar av den 1516 och hela texten 1518. Luther skriver i stt förord: »Näst intill Bibeln och Sankt Augustinus har jag inte kommit på något verk, från vilket jag har lärt och velat lära mer om vad Gud, Kristus och alla ting betyder.« För Luther hade boken också stort värde som ett bevis för att den allmänneliga kristna tron och Kristi närvaro förenar den gamla kyrkan och de nya kyrkorna. Både personligt och ekumeniskt är denna 670 år gamla skrift ur den kristna mystiken ett ord också till 2000-talets människa, som upplever samma slitningar och samma behov av vila och enhet som bokens okände vägvisare. Boken utkom första gången på förlaget 1984. Den här upplagan har genomgått en lätt språklig revidering samt försetts med ett initierat förord.

Islamisk teologi innehåller fyra texter av den nordafrikanske teologen Muhammad b. Yusuf al-Sanusi (d. 895/1490): al-Muqaddimat ("Grundbegreppen"), al-'Aqidat al-sughra ("Den lilla trosläran"), Sughra l-sughra ("Den mindre trosläran") och Sughra sughra l-sughra ("Den minsta trosläran").

Som en krona av fågelsång kan tindra över skogen en vårmorgon började ett pärlband av bibelkörer att stiga upp från många församlingar i Göteborgs stift under 1970-talet. En oväntad och märklig karismatisk förnyelse gick från mun till mun och spred sig som ringar på vattenytan. Ryktet om Anden var i svang. Tiggare fick höra av andra tiggare var det fanns mat. Tonen från himlen fick strängar djupt i vår innersta längtan att börja dallra. En dold andlig hunger och törst gick plötsligt i dagen hos oss. Vår okunnighet och rädsla skingrades genom bibelundervisning och vittnesbörd vi fick höra. En sade att det var en nästan magisk tid . En annan kallade det för en besökelsetid som vi annars bara läst om i kyrkohistorien. Vi fem utgivare av denna bok, ivrigt uppmuntrade av många andra, vill dokumentera vittnesbörd, upplevelser och bilder från den karismatiska förnyelsen i Göteborgs stift innan allt försvunnit in i den stora glömskan och dess plats vet inte mer därav. Eftervärlden ska läsa om hur Andens efterlängtade beröring blev en bred och djup våg bland många kristna på Västkusten. Vi önskar att vår tacksamhet för den karismatiska förnyelsen ska skina igenom så starkt att det märks att vi inte kan låta bli att tala om vad vi har sett och hört. Löftena säger att Guds Ande åter kan låta det under ske som väcker oss alla. Vi beder att vittnesbörden i denna bok ska gå från hjärta till hjärta, väcka längtan efter andlig förnyelse i våra församlingar och brinnande böner till Kyrkans levande Herre: Åter en pingstvind giv, väckelse ny!

<b> En av det moderna tänkandets mest inflytelserika filosofer</b><br/><br/>1900-talet började vid ett pyramidformat stenblock nära sjön Silvaplanersee i de schweiziska alperna på 1880-talet. Det var där Friedrich Nietzsche fick den grundläggande idén till <i>Så talade Zarathustra</i>. Profet Zarathustra har kommit till människorna för att deklarera Guds död, men också förkunna vad som måste ersätta religionen: Övermänniskan. Nutidens människa måste göra upp med sina illusioner och sina förljugna moralbegrepp, kasta sina fördomar om sig själv övervinna sig själv.<br/>Med en stil som lånar drag av Gamla Testamentet och andra antika texter, siktade Nietzsche på en tillräcklig höjd i språket för att kunna bejaka sin mest utmanande tanke, idén om »den eviga återkomsten«. <i>Så talade Zarathustra [Also sprach Zarathustra</i>, 1883-1885] är en av den västerländska filosofins mest klassiska och mest omstridda skrifter. Andra filosofer hade deklarerat »Guds död« före Nietzsche. Men ingen så misstänksamt, ingen så fokuserat på konsekvenserna av utsagan. I översättning av Tage Thiel.<br/><br/>FRIEDRICH NIETZSCHE [1844-1900], född i Rücken vid Lützen, dåvarande Preussen, är en de mest betydelsefulla filosoferna för vår tid, inspiratör till en lång rad tänkare inom såväl exempelvis psykoanalys som filosofi. Existentialismen, poststrukturalismen och postmodernismen är inriktningar inom filosofin med starka kopplingar till Nietzsche. Som en av den moderna tyska litteraturens stora prosaister har Nietzsches inflytande varit mycket stort på litteraturen och konsten.<br/><br/><i>»Den nivå av självinsikt som Friedrich Nietzsche uppnådde har ingen annan människa uppnått och ingen annan lär göra det heller.« Sigmund Freud</i>

Skogen utgör i denna essä symbolen för ett nytt frihetsanspråk, i ruinerna efter det andra världskriget. När <i>Skogsvandringen</i> utkom 1951 gällde denna fråga på ett plan hela Tysklands öde - moraliskt, militärt och politiskt en bruten nation, som nu fann sig lämnad i skiljelinjen mellan massdemokratins och folkrepublikernas rustade världsmakter i öst och i väst. Samtidigt är det ett motståndsmanifest för den enskilda människan, bortom gränsernas och de olika statsskickens tvingande inskränkningar. Den som väljer skogsvandrarens väg finner sig ställd inför en maktordning som i förening med tekniken reser totala anspråk. Dess framträdande kräver en ny form av frihet, och för att tyda dess symboler och kulisser krävs ett perspektivskifte. Likt partisanen väljer skogsvandraren att lämna detta samhälle bakom sig för att i skogen grunda sin frihet på ett djupare inre plan. Först då blir det återigen möjligt att handla.<br/><br/>Ernst Jünger (1895-1998) har som ingen annan kommit att betraktas som en uttolkare av hela 1900-talets malströmmar och dynamiska potential. <i>Skogsvandringen</i> anknyter till flera teman i hans författarskap, inte minst den enskilda människans trotsiga försök att hävda sin frihet i en teknisk-titanisk tidsålder.

Handbok För Ateister - En Ateologisk Betraktelse [Bok / Häftad]