Svenska

<i></i><br/><br/><i>Vad är filosofi? </i>både ställer och besvarar frågan om vad den filosofiska verksamheten innebär. Det är en skapande verksamhet, där det som skapas är unika begrepp. Filosofen Gilles Deleuze och psykoanalytikern Félix Guattari svarar även på hur detta begreppsliga tänkande skiljer sig från - och samtidigt interagerar med - andra former av skapande, såsom konsten och naturvetenskapen. <br/><br/><i>Vad är filosofi? </i>utgör kulmen på samarbetet mellan Deleuze och Guattari, efter de tidigare böckerna <i>Anti-Oidipus</i>, <i>Tusen platåer </i>och <i>Kafka - för en mindre litteratur</i>. Boken är inte bara en pedagogisk analys och förklaring av vad begreppsligt tänkande innebär, utan också en kraftfull uppmaning att skapa nya begrepp; att skapa ett filosofiskt tänkande för samtiden och framtiden. <br/><br/>När den gavs ut 1991 skrev filosofen Didier Eribon att "det är en oerhört stor bok ... en av dessa sällsynta böcker som får oss att betrakta saker och ting på ett annat sätt ... den kommer mycket snart att bli en klassiker." Det blev den också, inte bara inom den akademiska filosofin, utan i en betydligt bredare teoretisk och kritisk bemärkelse. <br/><br/>"För att svara på frågan krävs alltså något annat än en filosofi eller mer eller mindre vaga föreställningar om tänkandet i allmänhet: det som behövs är en utredning av vad filosofi är och gör, inifrån den filosofiska aktiviteten". (Ur Fredrika Spindlers förord.) <br/><br/>Boken är översatt från franska av Rikard Johansson, Fredrika Spindler &amp; Sven-Olov Wallenstein.

Hur lever man det bästa livet? Vad skulle det innehålla? Kan vem som helst leva ett sånt liv? I så fall - lever du det livet? Det här är några av de frågor som den framstående kanadensiske filosofen Thomas Hurka ställer sig i denna bok. Svaren formulerar han med hjälp av både klassiska tänkare som Aristoteles och Nietzsche och samtida kollegor som Derek Parfit och Thomas Nagel. Lite mer oväntat är kanske att han även tar hjälp av Wayne Gretzky, Shakespeare och Tiger Woods, för att nämna några. Resultatet är en ovanligt livfull modern analytiskfilosofisk bok om det goda livet och hur man kan leva det. Thomas Hurka är professor emeritus i filosofi vid universitetet i Toronto, ledamot vid Royal Society of Canada och har i flera decennier påverkat den moralfilosofiska diskussionen med sina originella perspektiv. Bland hans böcker märks även Perfectionism (1993), Virtue, Vice, and Value (2001) och British Ethical Theorists from Sidgwick to Ewing (2015).

Språk är ytterst centralt för oss människor i nästan allt vi gör. Hur är förhåller sig matematik till språk? Man kan med fog hävda att matematik är ett ämne med ett stort antal språkliga sidor. I denna bok tar sju personer från skilda områden upp matematikens språkligheter ur sina respektive perspektiv. Resultatet är ett brett och fascinerande landskap, där matematik som rent räknande är en smal och porlande rännil. Författarna som beskriver sin syn på matematikens språkliga kvaliteter är: Christer Kiselman, professor i matematik, Uppsala universitet; Håkan Lennerstad, docent i tillämpad matematik, Blekinge Tekniska högskola; Lars Mouwitz, matematiklärare och doktor i teknologi och yrkeskunnande, Nationellt Centrum för Matematikutbildning, Göteborg; Madeleine Löwing, doktor i matematikdidaktik, Göteborgs universitet; Bo Göranzon, professor i yrkeskunnande och teknologi, Kungliga Tekniska Högskolan, KTH i Stockholm; Östen Dahl, professor i lingvistik, Stockholms universitet; Christer Bergsten, docent i matematikdidaktik, Linköpings universitet

"Den mest läsvärda svenska filosofen just nu." (Arena)<br/><br/>Genom Gilles Deleuzes mångfacetterade verk löper frågan om vad det innebär att definiera såväl tänkandet som världen utifrån blivandet. Samma perspektiv präglar också denna boks fyra tematiska delar: tänkande, kropp, subjektivitet och blivande. När Fredrika Spindler lånar sin röst till Deleuze låter hon samtidigt sin egen röst bli en annan, och närmar sig därmed det blivande som är det filosofiska.<br/><br/>Fredrika Spindler är filosof, verksam vid Södertörns Högskola. Hon har tidigare givit ut bland annat <i>Spinoza - multitud, affekt, kraft</i> och <i>Nietzsche - kropp, konst, kunskap</i>.

<i></i><br/><br/><i>Den glada vetenskapen </i>är en av Friedrich Nietzsches vackraste och mest personliga böcker. <br/><br/>Den är ett mikrokosmos av allt det som Nietzsche brukar förknippas med: aforismer och storslagna diskussioner av filosofiska problem, etik och kunskapsteori, reflektioner om konst och Guds död, den eviga återkomsten och Zarathustra.<br/><br/><br/><br/>"Oaktat sina ursinnigheter är den mera samtida än de flesta böcker som råkar vara skrivna nu."  (Horace Engdahl, DN)

René Girard är en av vår tids mest storslagna och kontroversiella tänkare. Sedan början av 60-talet har han utvecklat en teori, med grund i skönlitteratur, myter och antropologi, som försöker förklara kulturens uppkomst i människans rivalitet och begär. Utstötningoch offer är ett sätt att stabilisera samhället, där våldet avleds genom heliga riter. Det kristna evangeliet och den stora litteraturen - som hos Shakespeare, Dostojevskij och Proust - kan avslöja det våld som den offentliga kulturen täcker över.

Skogen utgör i denna essä symbolen för ett nytt frihetsanspråk, i ruinerna efter det andra världskriget. När <i>Skogsvandringen</i> utkom 1951 gällde denna fråga på ett plan hela Tysklands öde - moraliskt, militärt och politiskt en bruten nation, som nu fann sig lämnad i skiljelinjen mellan massdemokratins och folkrepublikernas rustade världsmakter i öst och i väst. Samtidigt är det ett motståndsmanifest för den enskilda människan, bortom gränsernas och de olika statsskickens tvingande inskränkningar. Den som väljer skogsvandrarens väg finner sig ställd inför en maktordning som i förening med tekniken reser totala anspråk. Dess framträdande kräver en ny form av frihet, och för att tyda dess symboler och kulisser krävs ett perspektivskifte. Likt partisanen väljer skogsvandraren att lämna detta samhälle bakom sig för att i skogen grunda sin frihet på ett djupare inre plan. Först då blir det återigen möjligt att handla.<br/><br/>Ernst Jünger (1895-1998) har som ingen annan kommit att betraktas som en uttolkare av hela 1900-talets malströmmar och dynamiska potential. <i>Skogsvandringen</i> anknyter till flera teman i hans författarskap, inte minst den enskilda människans trotsiga försök att hävda sin frihet i en teknisk-titanisk tidsålder.