Svenska

"En av de bästa böckerna som finns för den som vill närma sig Platon"<br/><em><strong>Society<br/></strong></em><br/>"Ger en enastående helbild av personen, hans tankar och deras inflytande"<br/><em><strong>Times Literary Supplement</strong></em><br/><br/>Han skapade filosofin såsom vi känner den sedan dess, och det har sagts att all senare filosofi bara är fotnoter till honom. Han var den store frågeställaren och problemformuleraren som var så förtegen om sig själv att inte ens lärjungen Aristoteles någonsin blev klar över vad läraren egentligen ansåg.<br/><br/>Så vem var Platon, och vad tyckte han?<br/>Vi känner honom kanske mest för hans id&eacute;lära, men i denna nya biografi vill Robin Waterfield inte göra stor sak av den &ndash; redan lärjungarna ifrågasatte den. I stället framhävs åtskillnaden mellan övermodig tro och sann kunskap som Platons stora bidrag till tänkandets historia &ndash; en distinktion av evig aktualitet, även i tider av fake news och faktoider. <br/><br/>I samma anda arbetar Waterfield: Med en hälsosamt kritisk blick och god hjälp av såväl antika källor som modern forskning ger han den vederhäftiga bilden av Platons liv och tänkande för vår egen tid. Ett bättre tillfälle att bekanta sig med Platon har inte givits på länge.

<i>Filosofi i Bysans och renässansens Italien</i> är sjätte volymen i Peter Adamsons bokserie En filosofihistoria utan luckor . Han tecknar här en levande och inträngande bild av tänkandet i två stora intellektuella kulturer, under en period  från senantiken fram till nya tiden. <br/><br/>I bokens första del spåras filosofins utveckling i Bysans från Johannes av Damaskus på 700-talet till 1400-talets lärda, verksamma i spänningsfältet mellan kristen teologi och antikens tänkande. Förutom genrer som historieskrivning, retorik och brevkonst, med centrala gestalter som Michael Psellos och Anna Komnena, diskuteras också den filosofiska betydelsen av kulturella fenomen som ikonoklasmen och hesychasmen, liksom synen på könen och den vetenskapliga litteraturen. <br/><br/>Andra delen leder vidare från Bysans till renässansens Italien och den humanistiska rörelsen, som inspireras av den grekisktalande österns förmedling av arvet från antiken. Här berättas om filosofins och vetenskapens pånyttfödelse, med välkända namn som Niccolò Machiavelli, Christine de Pizan och Pico della Mirandola. Återupptäckandet av antikens litteratur och filosofi stimulerar till odling av latinsk stilkonst och litterär kritik, filologi och historia liksom till samhällsutopier och diskussioner om styrelseskick. Ur konfrontationen mellan humanismens platonism och den aristoteliska och skolastiska traditionen växer de första ansatserna till den moderna naturvetenskapen fram, med företrädare som Giordano Bruno och Galileo Galilei. <br/><br/>Peter Adamson är professor i senantik och arabisk filosofi vid Ludwig-Maximilians universitet i München och en av vår tids främsta filosofihistoriker.

<i>Filosofi i medeltidens</i> värld är fjärde delen i Peter Adamson bokserie En filosofihistoria utan luckor . Medeltiden har ofta behandlats som en dunkel parentes i filosofins historia, men Peter Adamson visar att den är en lång och innehållsrik period, från 800-talets karolingiska renässans fram till 1400-talet, när det är dags för nästa renässans. Under medeltiden utforskas filosofins alla områden på djupet, från metafysik, logik och kunskapsteori till etiskt och politiskt tänkande, med utveckling av originella idéer och argument.  <br/><br/>Här finns välkända namn som Pierre Abélard, Thomas av Aquino och William Ockham, vilka tillsammans med otaliga anonyma tänkare lämnat efter sig en stor mängd texter där filosofi och religion ofta går hand i hand, utan att förnuftet någonsin helt underkastas teologins doktriner. I Adamson framställning möter vi dock inte bara universitetens skolmän utan också mystiker och skönlitterära författare, såväl kvinnliga som manliga, vilka prövar nya tankemöjligheter på folkspråket och utmanar både skolastikens och kyrkans läror och traditioner. Medeltidens filosofi står för en avgörande förmedling av det västerländska tänkandets arv från antiken till den moderna tiden, ofta med föregripande av senare idéer inom filosofi och vetenskap.<br/><br/>Peter Adamson är professor i senantik och arabisk filosofi vid Ludwig-Maximilians universitet i München, och har publicerat ett flertal böcker och artiklar om medeltidens filosofi.

När den unga studenten Anna Victoria Hallberg anländer till universitetet i Oxford bär hon på de tankar som präglar ungdomen: om existensen, ensamheten, och kärleken. Då är hon omedveten om att filosofen och författaren Iris Murdoch, som ska visa sig glänta på dörren till dessa frågor, bor i ett hus längs gatorna där hon vandrar. <br/><br/>Det blir utgångspunkten för en intim berättelse, olik de verk som hittills skrivits om Murdoch, där författarens tänkande och skrivande introduceras för en bredare publik. Du berör min själ är ett förtroligt samtal mellan en mästare och hennes självpåtagna adept, där de tillsammans söker svar på frågor om livet, konsten och filosofin.

Det Omedvetna - Historien Om Ett Utopiskt Rum [Bok / Inbunden]

År 1972 utkom en bok med titeln "Från Platon till Lenin: de politiska idéernas historia" skriven av idéhistorikern Sven-Eric Liedman, sedermera känd professor och författare till uppmärksammade böcker som "I skuggan av framtiden: modernitetens idéhistoria" (Augustvinnare 1997) och "Ett oändligt äventyr: om människans kunskaper".<br/><br/><br/><br/>"Från Platon till ..." har blivit något av ett standardverk om de ledande politiska tänkarna genom tiderna. Boken har följt med sin tid, och under åren har titeln ändrats i takt med ämnets uppdatering. Vid förra titelbytet fick den heta "Från Platon till kriget mot terrorismen" medan denna femtonde omarbetning bär titeln "Från Platon till demokratins kris". Så gott som allt som handlar om tiden efter 1945 är nytt.

I <i>Filosofins historia</i> presenterar A. C. Grayling, professor i filosofi vid Oxford universitet, tre tusen år av tänkande. Det här är en sällsynt heltäckande bild av vårt intellektuella arv från den västerländska såväl som den asiatiska och afrikanska filosofiska traditionen.<br/><br/>Med stilistisk klarhet tar Grayling läsaren från uppfattningar om världen och moralen före Buddha, Konfucius och Sokrates, vidare genom europeiskt tänkande under kristendomens dominans, från renässansen och upplysningen, till Mill, Nietzsche, Sartre och ända fram till idag.<br/><br/>Genom att redogöra för idéer som framförts av inflytelserika tänkare, från den analytiska såväl som den kontinentala traditionen, täcker Grayling i sin tillgängliga genomgång kunskapsteori, metafysik, etik, estetik, logik, politisk filosofi, medvetande- och språkfilosofi, och hur dessa områden diskuterats genom historien. Grayling levandegör det fascinerande tankeutbyte som pågått inom och mellan epoker och frågar sig: Vad vi har lärt oss &ndash; och vad återstår att komma underfund med?