Svenska

I Bildhuggarens dotter ger Tove Jansson oss en inblick i sin egen barndom, som var magisk och mystisk mitt i allt det vardagliga.  <br/><br/>Tove Jansson beskriver det bohemiska konstnärshemmet på Skatudden i Helsingfors där festerna pågår i dagar, men också det betydligt lugnare sommarstället ute skärgården. Både hennes pappa skulptören Viktor Jansson och mamma Signe Hammarsten är centrala personer i berättelsen, liksom hemhjälpen Anna, en symbol för friheten. Tove Janssons älskade barndomsskildring utkom för första gången år 1968. <br/><br/>"Det är en mångbottnad berättelse om konstnärens tillblivande, men också en storslagen skildring av den lekande människan. Ingenting är mer allvar än lek för stunden och för livet." -Dagens nyheter

Modernismen är en viktig del av den moderna bilderbokens estetik, men bilderboken är också ett mångfasetterat uttryck för sin tid: den interagerar med de nya tekniska uppfinningarna och visuella kulturer inom formgivning, underhållning och propaganda och ger därmed prov på olika sidor av barnets, barnkulturens och bilderbokens position i den unga konstnärsgenerationen. Elina Druker (f. 1970) är litteraturvetare vid Stockholms universitet, inriktad mot barnlitteratur och bilderboken, och har en bakgrund som bildkonstnär. Hennes doktorsavhandling Modernismens bilder bygger på studier av ett omfattande material av bilderböcker och illustrerade barnböcker och är den första samlade jämförelsen av bilderboken i de nordiska länderna. Svenska barnboksinstitutets skriftserie nr 103

<strong>Den hyllade nyöversättningen av Ingvar Björkeson.</strong> <br/><br/><em>Den gudomliga komedin</em> tillhör de klassiker som människor i alla tider känt igen sig själva och sin egen tid i. Dantes kraftfulla epos har blivit en del av vårt kulturarv på samma sätt som verk av Homeros och Shakespeare. När Ingvar Björkesons moderna översättning utgavs för första gången 1983 hyllades den av kritiker och läsare. <br/><br/>Inledning av Olof Lagercrantz.

Den tidiga fornnordiska litteraturen förser oss med de enda hedniska texter som är bevarade från Europas medeltid. Varken på keltiskt, slaviskt eller övrigt germanskt område finner vi någon motsvarighet, och detta ger oss en unik möjlighet att närma oss en av de kulturer som blomstrade i Europa före kristendomens slutgiltiga seger.   <br/><br/>De hedniska skalderna i Norden använde alla resurser som stod till buds och påverkades av olika kulturer. Mötet mellan traditioner under vikingatiden gav upphov till en anmärkningsvärd litterär blomstring och uppfinningsrikedom, så mycket djärvare då den inte var underordnad kyrkans normer.   I denna bok ges en introduktion till studier av texter på döda språk och till fornnordisk metrik. <br/><br/>Därefter analyseras i tur och ordning Teoderikstrofen på Rökstenen från runt år 800, skalden Brages poesi från omkring år 850, visdomsdikten <i>Den </i><i>höges tal</i> från första hälften av 900-talet och den profetiska dikten <i>Völvans spådom</i> från andra hälften av 900-talet. Tillsammans ger de en rik bild av den tidiga fornnordiska skaparkonsten och mytologin.   <br/><br/>För att analysera texterna i sitt rätta sammanhang krävs en pålitlig datering, vilket i sin tur förutsätter en solid vetenskaplig metod. De senaste tio till femton årens forskning har gjort stora framsteg på detta område, och dessa förmedlas här för första gången till en bredare allmänhet.<br/><br/>Författaren <b>Mikael Males</b> är professor i norrön filologi vid Universitet i Oslo. Hans huvudsakliga forskningsfält är fornnordisk skalde- och eddadiktning.

Blåbärsmaskinen är Nils Claessons berättelse om sin uppväxt och om sin far, Stig Slas Claesson. Författaren ger här sin egen bild av Slas, men inte den allmänt traderade bilden av den folk­käre författaren och konstnären, utan en bild inifrån, från en familj där faderns missbruk styr och kändis­skapet har en mindre tilltalande sida. Berättelsen handlar om den sprakande fasaden hos en omsusad författare och konstnär och om det som finns bakom den, om skapande och ansvar, och om vad som händer när ett barn måste bli förälder till sina föräldrar. Men det är också berättelsen om en uppväxt i Stockholm under välfärdsåren, om kulturkrockar och ett Sverige i förvandling. Nils Claessons skildring av sin far är skoningslöst uppriktig, men samtidigt ömsint och försonande. Ett sällsynt finkänsligt och humoristiskt porträtt av en människa, en familj och en tid.<br/>Till pocketupplagan har boken försetts med ett nyskrivet kapitel av författaren.<br/> Nils Claesson (f. 1958) är konstnär och filmskapare, har en lång tid verkat inom media och var bl.a. med och startade tidskriften ETC. Han har arbetat med fotografi, animerad film, video och datakonst och producerat flera radiodokumentärer. Claesson har haft ett flertal utställningar i Sverige och Europa.<br/> <i>"Nils Claessons text är fylld av både avståndstagande och motvillig - emellanåt vacker - ömhet./.../ Man lämnar den med stor sorg i bröstet."</i><br/>Mats Gellerfelt, Svenska Dagbladet<br/> <i>"mer ömsint sörjande än ursinnigt klarläggande"</i><br/>Jan-Olov Nyström, Södermanlands nyheter<br/> <i>"ett mångfacetterat porträtt är det, värt en talrik publik"</i><br/>Jan Karlsson, Norrköpings Tidningar<br <i>"Boken är skriven i korta kapitel med koncentrerade, effektiva satser där sarkasmerna är många och ironin knivskarp /.../ en stark läsupplevelse."</i><br/>Karin Nykvist, Sydsvenskan

Idag ser vi kanske individens frihet som en självklarhet, men så har det inte alltid varit. Vid 1700-talets slut var individens rätt fortfarande brännstoff i länder styrda av envåldshärskare. I den tyska universitetsstaden Jena vågade en liten grupp tänkare ändå ställa jaget i centrum och betona dess kreativa kraft. Dit hörde bland annat Goethe, Schiller och Hegel och inte minst den frisinnade Caroline Schlegel. Medan den franska revolutionen förändrade det politiska landskapet för alltid förändrade de tyska romantikernas revolution vårt sätt att tänka. Här inleddes den konflikt mellan vår längtan efter självförverkligande och vårt ansvar mot kollektivet som pågår än idag.

<b>En av de stora 1900-talsmemoarerna i ny inbunden utgåva</b><br/><br/><b></b>Stefan Zweigs självbiografiska <i>Världen av igår </i>- som i dag räknas till genrens klassiker - är skriven både som en tidskapsel av hågkomster och som ett memento för framtida generationer. Här återkallas det litterära Wiens guldålder, dess skenbara beständighet, löften, och dess förödande fall. Med levande och färgstarka skildringar av sina resor till Paris, London och Berlin och möten med sin tids stora författare och konstnärer når Zweig in till hjärtat av den europeiska kulturen.<br/>Manuset till <i>Världen av igår</i> skickades till förlaget bara en dag innan Zweig tog sitt liv 1942, efter att hans böcker bränts på bokbål av nazisterna och Zweig som både intellektuell och jude tvingats gå i exil.<br/>I översättning av Hugo Hultenberg.<br/><br/>STEFAN ZWEIG [1881-1942] föddes i Wien i dåvarande Österrike-Ungern. Han debuterade som poet 1901 och publicerade därefter en mängd romaner, noveller, essäer och levnadsteckningar. 1942 tog han sitt liv i Rio de Janeiro