Svenska

En gång förstod vi kulturen som det högsta goda i en modern människas liv. Det som gav mening bortom vardagens slit och upprepning. Nu är vi någon helt annanstans. Sverker Sörlin undersöker i denna nyskrivna essä hur vi kan återupprätta kulturens värde. För vad händer när makten och marknaden visar sig sakna de förmågor som ger mening åt våra liv?

Med <i>Sången underifrån</i> avslutar Ylva Eggehorn sin trilogi om flickan som blev författare. Efter <i>Kvarteret Radiomottagaren </i>och<i> Liljekonvaljkungen</i> följer vi nu den unga kvinnans väg genom tonårens revolt, politikens vägskäl och den trevande upptäckten av Gud mitt i en samtid som både lockar och skaver. <br/><br/>Det handlar om 1960- och 70-talet, om en förhoppningarnas expedition, trampet av träskor i tunnelbanan, några år innan affischerna med de nya finansmännen klistrades upp på stan. De som blev över när makten fördelats. De som skrevs ut ur historien som betydelselösa. Att skriva om dem är inte i första hand att skapa litteratur. Det är att göra dem verkliga. Den här delen av den mänskliga historien i Sverige, är oberättad, och därför riskerar den att aldrig ha hänt. <br/><br/><i>Just nu skrivs frihetsrörelser ut i det osynligas marginal. Ansikten som  ljuset aldrig faller på. De som mött Gud som när man plötsligt möter ett vilt djur i skogen. En enda oförsiktig rörelse, och ögonblicket är över, det vilda bjöd på sin närvaro och försvann. Var vi ett tecken?</i><br/>Utdrag ur boken<br/><br/>Med poetisk skärpa och ett särskilt öra för tidsanda och inre liv skapar Ylva Eggehorn en roman om modet att känna, drömma och våga förändras och sist men inte minst, om hur man överlever både kärlek och kallelse.<br/><br/><b>Ylva Eggehorn</b> är författare och poet och har gett ut ett femtiotal böcker, verkat som redaktör, översättare, dramatiker och sång- och psalmförfattare. På Libris har hon bland annat utkommit med böckerna  <i>En vän från himlen, Stränder in mot ljuset </i>och<i> Texter.</i> Hon har tilldelats en rad litterära utmärkelser och är hedersdoktor vid Uppsala universitet. (Romanerna <i>Kvarteret Radiomottagaren </i>och<i> Liljekonvaljkungen</i> har tidigare utkommit på Bonniers.)

I september 2023 höll Isabella Hammad en föreläsning till litteraturforskaren Edward Saids minne. Föreläsningen handlade om något som Aristoteles kallar för "anagnorisis": igenkänningen, aha-upplvelsen, det där ögonblicket då saker och ting plötsligt faller på plats och allt ställs på ända. När det sker effektivt stöter vi emot gränserna för vårt eget vetande, vi upphör att vara våra egna huvudpersoner och tvingas konfrontera världens och vår egen annanhet - i romaner såväl som i verkliga livet. För även om sådana ögonblick av igenkänning främst är en narratologisk effekt, något som återfinns inuti berättelser och som vi retroaktivt tillskriver det förflutna, så är det genom berättelser som vi orienterar oss i livet. Och berättelser är också något som orienterar föreläsningens andra stora tema: den palestinska kampen, som alltid har varit en kamp inte bara om erkännande, utan också om igenkänning.<br/><br/>Vid årsskiftet 2024 hade livet för människorna i Gaza förvandlats till ett ohyggligt inferno. Hammad gav sin föreläsning essäform och försåg den med ett efterord. Den här boken innehåller essän om anagnorisis och efterordet om Gaza, i översättning av Ingela Nilsson och med ett förord av Anna Hallberg. <br/><br/>Isabella Hammad är en brittisk-palestinsk författare. Hennes två prisbelönta och kritikerrosade romaner <i>Parisaren</i> (2020) och <i>Vålnaden in</i> (2024) berättar om livet i Palestina.

År 2025 firar vi 250 år av judiskt liv i Sverige. Antologin <i>Davids stjärnor</i> är en uppföljare till <i>Jude i Sverige</i>. De båda är förbundna i såväl inriktning som utseende. I <i>Jude i Sverige </i>skrev en rad svenska judar om sin erfarenhet av att leva som jude i Sverige. Den judiska närvaron i Sverige förde med sig en levande judisk kultur vars inflytande trängde långt utanför den lilla judiska minoriteten. Till <i>Davids stjärnor</i> bad vi svenska författare som levt utanför denna minoritet att reflektera kring någon aspekt av den judiska kulturen. Infallsvinkeln lämnades i stort sett öppen: det kan vara en judisk vän, en författare, en kompositör, en poet eller konstnär. I all enkelhet någon eller något som fört en i kontakt med den judiska kulturen, traditionen eller tänkandet. Bidragen är både olika och personliga. Samtliga vittnar om en levande relation till det judiska kulturen och dess avtryck i författarnas liv.   <br/><br/>Medverkande är: Anders Carlberg, Ingrid Elam, Aris Fioretos, Cecilia Hansson, Bengt Jangfeldt, Maria Modig, Anders Olsson, Daniel Pedersen, Agneta Pleijel, Anders Rydell, Hans Ruin, Astrid Seeberger, Steve Sem-Sandberg, Per Svensson, Björn Wiman och Ebba Witt-Brattström.

Essäer [Bok / Inbunden]

Proust [Bok / Inbunden]

Allvarligt Talat [Bok / Inbunden]