Svenska

Idag betraktas textilt hantverk som något typiskt kvinnligt. Men i ett historiskt perspektiv är det viktigt att betona komplexiteten i arbetsdelningen mellan skräddare och sömmerskor. Med utgångspunkt i olika museers föremålssamlingar undersöker Pernilla Rasmussen i sin doktorsavhandling vad som hände med arbetsdelning och tillverkningsteknik när den kvinnliga modedräkten förändrades under decennierna runt sekelskiftet 1800. Perioden präglades av stora omställningar. När aristokratins tid var slut och borgerligheten tog över växte en ny syn på manligt och kvinnligt fram. Den kvinnliga modedräkten och dess tillverkning kan skrivas in i den processen.<br/><br/> Skräddaren, sömmerskan och modet ökar förståelsen för ett hantverks koppling till kulturella och samhälleliga förändringar. Boken visar hur sömnadsarbetets organisation inverkade på möjligheterna till teknisk utveckling och hur tekniken fick konsekvenser för vem som gjorde vad. Det arbete skräddaren eller sömmerskan faktiskt utförde hade också betydelse för omgivningens syn på hantverket och utövaren.

<b><i>"De intresserade av mode, entrepreno rskap och ma lmedveten marknadsfo ring kan i denna la ttla sta bok finna en inspirerandeframga ngssaga och fina modefotografier blandat med en inblick i modeva rlden."</i></b><br/>Erika Storme Martinger, Bibliotekstjänst, BTJ-ha ftet nr 21, 2024 <br/><br/>Panos Papadopoulos är en pionjär inom badmode och har sedan 1986 fyllt Skandinaviens stränder med färg.<i> Lilla boken om Panos</i> visar de viktigaste badklädestrenderna över fyra decennier, men även förändringar inom kändiskulturen och samhället. Det är också en berättelse om beslutsamhet, och om hur en person på egen hand förändrade badmodet.<br/><br/><i>Lilla Boken om Panos</i> berättar om den talangfulla designerns resa, från den blygsamma starten på 1950- och 1960-talet i Grekland till samarbeten med modeller som Jannike Björling, Victoria Silvstedt och Traci Bingham, och möten med stjärnor som Whitney Houston, Alice Cooper, premiärministrar, presidenter, och kungar.<br/><br/>Tack vare massor av färgstarka fotografier får vi följa med på en fantastisk resa genom badmodets mest glamorösa årtionden. <br/><br/><b>Panos Papadopoulos</b> är född i Grekland, men hamnade under en tågluff i Göteborg och blev kvar. 1986 grundade han badklädesmärket Panos Emporio. Tack vare innovativ design, skickligt entreprenörskap och banbrytande marknadsföring byggde Panos på rekordtid ett imperium, vars badkläder blev det självklara valet för vanligt folk, kändisar och kungligheter.

<p>Få uppfriskande livsråd av världens mest fantastiska konstnärer i denna kreativa samling kort! </p><p>Har du slut på kreativ inspiration? Kämpar du med ett svårt livsbeslut? Känner du dig vilse i karriären? Ta reda på vad Picasso, Dalí, Kahlo och andra stora konstnärer skulle ha gjort. Välj bara ett konstnärskort från leken och ta del av oraklets råd om livet, karriären eller inspirationen så kommer alla motgångar och hinder kännas överkomliga.</p><p>Konstoraklet innehåller 50 orakelkort och en guide med konstnärernas biografier. Ta ett kort och bli inspirerad!</p>

Ann-Charlotte och Torsten Weimarck, universitetslektor resp. professor i konstvetenskap i Lund, gav 1969 ut en liten bok, som den gången var ett pionjärarbete,om konst- och brukskeramiken från Höganäsbolagets kärlfabrik. Därefter har de under de nästan fyra decennier som har gått fortsatt att samla material och i denna nya, innehållsrika bok publicerar de sina forskningsresultat. <br/><br/> Höganäsbolagets kärlfabrik (18321926) tillverkade inte bara de välkända gula blyglaserade hushållskärlen och bruna saltglaserade syltkrukorna. Det fanns också en mycket omfattande produktion av prydnadsföremål. Under den första epoken var de starkt präglade av seklets nystilar. Kring 1890 tillverkas modeller och glasyrer inspirerade av den engelska konsthant- verksrörelsen. Vid seklets slut introduceras symbolistisk konstkeramik. Under 1900-talets första decennium tillverkas modeller i internationell art nouveau-stil och under de sista ca tio åren modernistisk vackrare vardagsvara. <br/><br/> Ferdinand Ring, Helmer Osslund, Albin Hamberg och Edgar Böckman med flera var engagerade som konstnärliga medarbetare. Deras arbeten blev ofta uppmärksammade i samtidens diskussioner om svensk »konstindustri«, som var tidens beteckning på det som idag kallas »design«. Ett par gånger stod de i själva verket som introduktörer av nya keramiska uttryck i Sverige, och några av deras arbeten håller en konstnärlig kvalitet som utan vidare kan mäta sig med det främsta i samtidens tillverkningar. Det är fråga om en mycket omfattande produktion av keramiskt gods. Fattigdomen och de många gånger svåra arbetsförhållandena i gruvsamhället Höganäs har varat långt fram i tiden och stod ofta i skarp kontrast till kvaliteten på föremålen som producerades här. <br/><br/> Detta är också en bok för samlaren, med stämplar, upphovsmän och tekniker.

Marie Krøyer (1867-1940) var gift med den mest kände av Skagenmålarna P. S. Krøyer. Hennes egna konstnärsdrömmar fick dock stå tillbaka för rollen som hustru till samtidens störste Nordiske målare. På somrarna spelade paret en central roll i den berömda konstnärskolonin i Skagen. Trots P. S. Krøyers stora framgångar som konstnär kom äktenskapet att förmörkas av hans framväxande sinnessjukdom.<br/>På Sicilien träffar Marie den svenske tonsättaren Hugo Alfvén, och en tragisk passionshistoria tar sin början. Det blir skilsmässa från Krøyer, som sjunker djupare in i sin manodepressiva sjukdom. Marie flyttar till Sverige med Hugo Alfvén och de får en dotter. Hugo Alfvén är otrogen mot Marie redan från början av deras förhållande, varför äktenskapet slutar med en rättsligt, både lång och komplicerad skilsmässa.

Som ett örnnäste blickar Borgholms slott ut mot Kalmarsund. För sjöfarare i sundet måste borgen tiderna igenom ha förefallit både respektingivande och ointaglig. Borgholm är på två sidor omgiven av en brant som omöjliggjorde stormning från sjösidan. Från ölandsbron ser man slottet vid klart väder. Avståndet är tre mil. Det har sagts att Borgholm är något enastående vid de nordiska haven. Bara Kronborg, Hamlets slott, i Danmark kan uppta en tävlan. Och det är verkligen en väldig byggnad. Kalmar slott skulle till exempel nära nog rymmas på Borgholms borggård! Byggnadshistorien sträcker sig djupt ner i medeltiden. Kärntornet, kastalen, byggdes innanför en äldre ringmur. Medeltidsborgen förvandlades av Johan III till ett renässansslott. Hans byggnadsverk var det största som någonsin hade uppförts i vårt land. Under stormaktstiden var Östersjön närmast ett svenskt innanhav. Sällan eller aldrig har det nationella kulturarvet omhuldats i vårt land som vid mitten av 1600-talet. Slott, borgar och fornminnen skulle ge glans och legitimitet åt Sveriges maktposition i Europa och nationell identitet åt det egna landet. Karl XII avblåste alla arbeten på Borgholm, pengarna behövdes till hans krig. Därefter kom byggnationen aldrig mer igång. Men av alla kungar som huserat på Borgholm är Karl XII den mest påtagligt närvarande. Hans namnteckning är nämligen bevarad på väggen i västra längan. Under 1700-talet förvandlades Borgholm långsamt till ruin. Eldsvådan 1806 fullbordade det som naturen gjort i långsammare takt. Kvar av hela härligheten på klippan finns i dag en ruin som lockar mer än 100 000 besökare om året under en säsong. Vad är det vi söker? Kanske försöker vi få kontakt med någon yttring av historien, om så bara med den kittlande skräcken som finns i att föreställa sig fängelsehålorna, eller den 54 meter djupa jungfrubrunnen, som sträcker sig 14 meter under Kalmarsunds vattennivå. Hur gick det till när denna brunn grävdes och stensattes på 1200-talet? Inte att undra över att folkminnet bevarat historien om jungfrun som i olycklig kärlek hoppade ner i brunnen och sedermera flöt upp på toppen av Blå Jungfrun. Verkligheten förefaller endast obetydligt mindre osannolik än dikten. Det fullbordade och förvirrade är en del av Borgholms historia, liksom branden för 200 år sedan och vår tids bevarandeprogram. För bokens tillkomst svarare kastellanen vid slottet, Jim Rudolfsson, dess främste kännare och författaren och fotografen Anders Johansson, som också tagit bilderna.

Boken vänder sig till unga läsare och andra som intresserar sig för arkitektur. Ferdinand Boberg (1860-1946) var en utåtriktad och passionerad arkitekt mitt i den dynamiska jugendepoken. Hans hus är lätta att ta till sig, de var både seriösa och lekfulla, vart och ett unikt på sitt eget sätt. Boken ger en lättillgänglig presentation, sätter in dem i sitt sammanhang och ger adressen till vart och ett. Om man vill öka intresset för arkitektur finns ingen lämpligare arkitekt att studera än Ferdinand Boberg. Han tänkte på dem som skulle bo eller arbeta i hans hus och alla dem som skulle möta husen i staden eller på landet. Han kom från bergslagsbygdens handfasta verklighet och gjorde en snabb karriär inom samhällets högsta kretsar utan att tappa kontakten med sin rötter. Boken hjälper till att hitta fram till och förstå både Bobergs byggnader och hans ovanliga och ibland motsägelsefulla person. Han älskade sin fru konstnären Anna Boberg över allt annat och i en patriarkalisk tid såg han kvinnofrågan som viktig. Han var en klassresenär som trodde på att samhället en dag skulle bli helt jämlikt.<br/><br/>Till Bobergs kända byggnader hör brandstationen i Gävle, gas- och elektricitetsverken vid Värtan i Stockholm, Rosenbad, de forna Centralposthusen i Stockholm och Malmö, LO-borgen, prins Eugens Waldemarsudde, Thielska Galleriet, 1897 och 1909 års utställningar i Stockholm. Baltiska utställningen i Malmö 1914 symboliserade slutet på jugendepoken i och med utbrottet av första världskriget.